Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konkursmassa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Jildispalatset. - Elektriska spårvägar gå öfver nya bron
mellan Stambul och Pera. Elektrisk kraftstation
om 18,000 hkr finns i "Söta vattnens dal". Nya
hamnanläggningar ha påbörjats. I K. slötos freder
14 mars 1913 mellan Turkiet och Serbien samt 29
sept. s. å. mellan Turkiet och Bulgarien. - Under
Världskriget bombarderades K. minst 8 gånger af
fientliga flygare. 13 nov. 1918 ankom den allierade
flottan till K:s redd, och den högtidliga infärden
egde rum 3 dagar senare. Efter afslutandet af
freden i Lausanne 1923 utrymde de allierades trupper
K. 2 okt. s. å.
Konstantynowicz [-vitj], Michal. Se Polska
litteraturen, sp. 1269.
Konstben. Se Konstgjorda lemmar. Suppl.
* Konsten i skolan. Af styrelsemedlemmar ha
H. Lundberg och J. Kruse aflidit, den förre 1922,
den senare 1914. Sekreterare är efter den
förstnämnde ingenjör Nils Smith. G-g N.
Konstflygning, flygv. Se Flygning. Suppl.,
sp. 888.
* Konstföreningen i Stockholm, sedan 1886
kallad Sveriges allmänna konstförening.
I dess stadgar ha åtskilliga ändringar
vidtagits. "Kretsarna" i landsorten ha slopats, och
föreningen har i stället ombud på 42 platser inom
landet. "Enkronaslotteriet" har upphört. Inköpen
ske ej som förr på bestämda tider, utan då
tillfälle erbjudes, på utställningar eller direkt af
konstnärer. Under 1923 inköptes och utlottades 107
konstverk för sammanlagdt 28,880 kr. Föreningens
led. våren 1924 voro 47 ständiga och 2,857 årligen
betalande; af de sistnämnde erlägga 1,211 den
högre årsafgiften (25 kr.), som numera berättigar
till 4 lotter vid julutlottningen, och 1,676 den
lägre (20 kr.), som berättigar till 3 lotter.
Sedan 1921, då staten öfvertog föreningens gamla
lokal i den s. k. ateljébyggnaden vid
Kungsträdgården, har den ej haft någon egen
utställningslokal. Den inköpte 1918 huset Brunkebergstorg
n:r 14, där en biograflokal ansågs lämplig att
ombyggas till konstsalong; en dylik ombyggnad
har likväl ännu (1924) ej utförts. Föreningen
har i stället begagnat sig af Konstakad:s
utställningsvåning såväl för sina egna utställningar - en
höstutställning återkommer årligen - som för de,
på initiativ af föreningens intendent (sedan 1914)
Sigge Bergström, skandinaviska utställningar, som i
samverkan med konstföreningarna i Köpenhamn och
Kristiania hållits 1922 (danskt måleri från förra
hälften af 1800-talet), 1923 (kollektivutställningar
af E. Josephsons Kr. Kroghs och J. Skovgaards
verk) och 1924 (utställningar af Gerhard Munthes
och E. Jernefelts arbeten). Föreningen har äfven
anordnat svenska utställningar flerstädes inom
landet. Af föreningens sedan 1897 utg. årspublikationer
föreligga 27 volymer. Omkostnaderna för hvar
volym ha på grund af ökadt omfång och bildantal
stigit från 3,000 till omkr. 22,000 kr. (1922).
Föreningens stat rörde sig under 1923 på omkr.
80,000 kr. Då hade föreningen under sin 90-åriga
tillvaro inköpt omkr. 5,400 konstverk (oberäknadt
de omkr. 1,000 grafiska "föreningsblad", som
utdelats till led.) till ett belopp af öfver 1,431,000
kr.
G-g N.
Konstförvantskapets kassor. Se Gutenbergska
stiftelsen.
* Konstgjorda färgämnen. Se äfven Tjärfärger.
Konstgjorda lemmar, apparater för ersättning
af defekter i armar och ben, dessa må utgöra
medfödda felbildningar eller vara resultatet af efter
olycksfall eller vissa farliga sjukdomar (kräfta,
tuberkulos, blodförgiftning m. fl.) nödvändiga
kirurgiska amputationer. Inom ortopedien, som bl. a.
äfven inrymmer dylika defekters behandling,
används numera allmänt benämningen proteser.
Detta begrepp är måhända något vidare, då man i
denna benämning innefattar äfven ersättningsmedel
vid andra defekter, t. ex. vid tand- och käkdefekter,
ja, man kallar på sina håll t. o. m. glasögon
för proteser; de motsvara ju knappast begreppet
"konstgjorda lemmar". En protes är antingen
ersättningsmedel för en verklig defekt, d. v. s.
felande extremitet eller del däraf, eller ock är den
ett medel att förlänga en extremitet, som på grund
af förlamning eller förkortning ej kan brukas till
normala funktioner. Man räknar däremot inom
ortopedien ej till proteserna de ortopediska bandagen,
som användas i andra syften än de här ofvan
angifna. Till sin natur och uppgift nära de egentliga
proteserna stå enklare hjälpmedel (korkinlägg,
höga klackar o. d.), med hvilka ett i mindre grad
förkortadt ben förlänges för undvikande af hälta.
Sedan urminnes tider har man försökt ersätta
defekter i lemmarna med mekaniska anordningar.
Det enkla träbenet - den klassiska sinnebilden i
konst och litteratur för krigsinvaliden (jfr ock fig. 1)
Fig. 1. "Sittben" af uråldrig form, ersättningsmedel vid hög lårbensamputation.
- utbyttes småningom med förbättrad teknik mot
mera konstmässiga anordningar, s. k. konstben, som
ej blott möjliggjorde enkelt stödjande, utan äfven
sökte efterbilda det förlorade benets form och
ledgångar. Och för armen sökte man redan tidigt
med finaste smide efterbilda armens form och rörelsemöjligheter.
- Fig. 2.
Konstgjordt ben (benprotes) vid amputation strax
nedom knäleden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
