- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
1151-1152

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konstgjorda lemmar ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1151

Konstgjord mysk-Konstrof

1152

beten m. m. Sålunda användas rökslöjor för att hindra
fienden att se och beskjuta öfverskeppning öfver
vattendrag. (Kedan Gustaf II Adolf lät antända våt
halm för att i skydd af den sålunda bildade tjocka
röken öfvergå Lech.) Likaledes användas rökslöjor för
att dölja broslagning, lör att läggas öfver broar och
vägar under å dessa pågående förflyttningar af trupper
och trängkolonner, för att successivt läggas framför
egna framryckande skyttelinjer och reserver (en
motsvarighet till eldvals) eller att läggas framför
och öfver eget artilleri, som lider af fiendens eld.
S. E. B.

Konstgjord mysk. Se Mysk.

Konstgjord stjärna, astron. Se Zöllner, J. K. F.

Konsthall, utställningsbyggnad, i regel för
tillfälliga utställningar, t. ex. Liljevalens
konsthall (se d. o. Suppl.).

Konsthandtverkarnas gille, en sammanslutning med
uppgift att främja konsthandtverket i Sverige
och att befordra den vänskapliga samvaron mellan
konsthandtverkare al olika yrken. Samfundet
bildades 1906; ledningen handhas af en styrelse
på 9 i Stockholm bosatta personer samt dessutom 2
granskare af räkenskaperna. Gillet sammanträder l
gång i månaden utom under sommarmånaderna. Ordf. är
boktryckaren Hugo Lagerström. F. n. (1924) har gillet
2 hedersled, och enligt nyaste uppgift 283 led. Det
har 1923 och 1924 utgett 2 vackra och värdefulla
årsskrifter, "Svensk nyttokonst", red. af dess
sekreterare, N. G. Wollin, och behandlande äldre
och nyare konsthandtverk, rumsdekorering o. d.
G-g N.

Konstharts. Se B ak elit. Suppl.

* Konsthistoria. Flera professurer i ämnet ha under
det sistförflutna årtiondet tillkommit. Universiteten
i Uppsala och Lund ha hvar sin professur i
konsthistoria och konstteori, Stockholms högskola
har en professur i den bildande konstens teori
och historia och en "Anders Zorns professur i
nordisk och jämförande konsthistoria". Göteborgs
högskola har, förutom en professur i estetik,
litteratur-och konsthistoria, en i konsthistoria
och konstteori. Akad. för de fria konsterna
har sedan gammalt en lärare i konsthistoria;
dessutom har nu tillkommit en professur i svensk
arkitekturhistoria. Tekniska högskolan i Stockholm
har en speciallärare i arkitekturens historia och en
i svensk arkitekturhistoria. Tekniska skolan har en
lärare i stilarna och i den allmänna konsthistoriens
grunddrag. Vid flera lärarinneseminarier,
handarbetsskolor och äfven högre flickskolor
ingår numera konsthistoria som ett läroämne.
G-g N.

Konsthistoriska sällskapet bildades 11 dec. 1914 i
Stockholm i ändamål att utgöra en sammanslutning
af konsthistoriskt arbetande och intresserade
personer för att befordra studiet af och kunskapen
om äldre konst. Sammanträden ha hållits l gång i
månaden under vintern, då svenska och utländska
fackmän hållit föredrag och då konstnärliga ämnen
ha diskuterats. Gemensamma utfärder till märkliga
platser ha anordnats. Föreningen räknar 7 hedersled,
och inemot 300 led. (1924). Ordförande är professor
J. Eoosval. Föreningen utger årligen "Konsthistoriska
sällskapets publikation" (hittills 8 årgångar),
vackert illustrerad och med text af svenska och
utländska författare. G-g N.

Konsthprn, tekn. SeGalalit.
Suppl. "Konstitution. - 4. Jfr St er e o kemi.

* Konstnärsförbundet beslöt 6 mars 1920
sin upplösning, emedan det sett sin verksamhet
hämmad genom de senare årens förluster af
framstående medlemmar. Dess sista större
utställning anordnades i Stockholm våren 1916,
då äfven inemot 20 utom förbundet stående
yngre konstnärer inbjudits att deltaga.
G-g N.

* Konstnärsklubben i Stockholm räknade våren
1924 282 led. Vid sidan af sina gif na uppgifter har
klubben under sista tiden gjort ett par beaktansvärda
insatser i välgörenhetens tjänst. Den anordnade
1918 en konstauktion af för ändamålet skänkta arbeten
för Stockholms fattigaste befolkning och 1920 en
liknande auktion jämte tom-bola för nödlidande
konstnärer i Österrike. Auktionerna inbragte
resp. 93,000 och 44,000 kr. netto. 1922 tog klubben
initiativet till en "allmän svensk konstutställning"
i Göteborg som motvikt emot den ensidiga officiella
konstafdelningen på stadens stora jubileumsutställning
1923, och våren s. å. förberedde klubben på
anmodan af styrelsen för Liljevalens konsthall en
vårutställning där, anordnad enligt samma grundsatser,
som bestämdes för den allmänna utställningen i
Göteborg. G-g N.

Konstnärsringen, en sammanslutning af konst-idkare
på olika områden, bildades i jan. 1909. Stiftare
voro professorskan Alma Ragnhild Vilhelmina Sellén
och målarinnan Maja Setterberg; ordf. blef kort
efter föreningens bildande doktor Gillis Bratt,
som fortfarande kvarstår på platsen. Föreningen
har i regel haft sammankomst l gång i månaden
under vintertiden. Medlemmarna äro f. n. (1924)
omkr. 350; endast personer, som idka offentlig
konstnärlig verksamhet, få numera inträde. Föreningen
anordnade 1920 en omfattande utställning målade,
tecknade och modellerade porträtt af svenska
författare och konstnärer alltifrån 1800-talets
början. 1922 anordnade den Skansens vårfest.
G-g N.

Konst- och nyhetsmagasin för medborgare af alla
klasser. Se Magasin för konst, nyheter och moder.

Konstrof. I gamla tider ansågs det själffallet, att
en krigförande och segrande makt lade beslag på de
besegrades konstalster liksom på värdeföremål af alla
slag, bibliotek och vetenskapliga samlingar. Bland
svenska konstrof äro i främsta rummet att nämna
konstsamlingarna i Prag - som bildade drottning
Kristinas galleri och som till en god del fördes
ur landet vid hennes bortflyttning .- och den
figurrika fontänen på Frederiksborg i Danmark,
som uppsattes - söndertagen - på Drottningholm. Det
mest följdriktigt genomförda konst-rofvet i nyare
tid begicks af franska republiken i Nederländerna
1793 o. f. och fortsattes af Napoleon Bonaparte som
general och kejsare i Italien, Tyskland och Spanien -
ett systematiskt rofferi, ofta bedrifvet under den
form, att konstverken inräknades i den krigsgärd,
som de besegrade staterna måste erlägga. Till största
delen återtogos konstverken - omkr. 5,233 n:r -
vid kejsardömets fall, 1815. Se C. Saunier, "Les
conquétes artistiques de la revolution et de Tempire"
(1902), och G. Nordensvan, "Napoleons museum" (i
"Ord och bild" 1913). Sedan dess hörde man ej talas om

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:44 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcp/0612.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free