Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konstgjorda lemmar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
konstrof förr än under Världskriget. En enstaka
uppmaning från tysk sida att rikta tyska museer med
belgiska konstverk väckte skarp och enstämmig protest
på alla håll inom Tyskland, och de uppmaningar,
som sedan framkommo från franskt håll och äfven från
italienskt, ogillades af de amerikanske delegerade
vid fredsslutet. Segrarna nöjde sig med att utkräfva
flygelmålningarna till Gentaltaret och till Dirk Bouts
altarverk i Louvain; ingen af dessa målningar hade
likväl varit tyskt krigsbyte. De utlämnades nu. I
Wien däremot genomdref italienska staten genom
en militär kommission under hot om väpnadt våld
1919 utlämnandet af ett stort antal målningar och
andra dyrbarheter, manuskript, inkunabler o. a. Ej
heller här var det fråga om återtagande af tidigare
krigsbyte. Protester hade ingen verkan lika litet
som framlagda utredningar om de enskilda föremålens
tidigare öden. Att de en gång varit italiensk egendom
ansågs som tillfyllestgörande anledning att återfordra
dem. Se tidskr. "Kunstchronik" arg. 1919 (flera
artiklar jämte förteckning på de tagna konstverken).
G–g N.
Konstruktionsplan. Se Linearritning, sp. 663.
* Konstsamlingar. Bland privata samlingar i Sverige
är A. Zorns förvärf af äldre och ny konst och
konstindustriella föremål, förvarade i Zorngården
i Mora, som enligt testamente tillfaller svenska
staten efter fru Emma Zorns bortgång. Danmark:
Hirschsprungs museum öppnade,} juli 1911 i sin
nybyggnad i östre anlaeg, Köpenhamn (se Hirschsprungska
samlingen. Suppl.). Generalkonsul Johan
Hansens konstsamling i Köpenhamn (inemot 1,500 n:r
danska målningar och ett fåtal skulpturer) är numeru,
tillgänglig för allmänheten. Däremot är etatsrådet
E. Hansens samling af dansk och fransk modern konst
på Ordrupsgaard i Hellerup försåld (en liten del
har ingått i Glyptotekets samling). Af provinsmuseer
märkes det i Faaborg på Fyn, bildadt 1910. Finland:
P. Sinebrychoffs dyrbara samling i Helsingfors
öfver-gick efter dennes död enligt testamente i
finländska statens ego. I Ryssland, där under sovjets
styrelse flertalet enskilda konstsamlingar blifvit
beslagtaget af maktinnehafvarna, äro åtskilliga
nu offentliga. De gamla statsgallerierna ha ökats
betydligt genom tillskott från de kejserliga slotten
och privatsamlingar - så bl. a. Eremitagesam-lingen,
som tillökats äfven med en omfattande modern
afdelning. I Tyskland ha under republiken slotten i
de flesta residensstäder blifvit förvandlade till
"slottsmuseer". Så bl. a. slottet i Berlin, där
konstindustrimuseet inflyttat, medan kronprinsens
palats blifvit en filial till Nationalgalleriet.
G-g N.
*Konstsilke. Sp. 875, rad 4 nedifrån, står
cellulosaxantatet bör vara cellulosaxantogenat. -
Viskossilke (jfr Xantogensyror), som kan
framställas af träcellulosa, utgör det billigaste
och vackraste konstsilke. Tysklands största fabrik
för konstsiden, Vereinigte glanzstoffabriken
Elberfeld i Oberbruch vid Aachen, arbetar efter
viskosmetoden jämte kopparoxidammoniakmetoden. -
Om cellulosaacetatmetoden se äfven Cellulosaacetat
i Suppl.
K. A. V–g.
Konstskrift. Se Skrift, sp. 1198-99.
Konstskydd i krig har först i,nder Världskriget
blifvit ej blott fordradt som en skyldighet
af hvarje krigförande makt, utan planmässigt
organiseradt och, så vidt som omständigheterna
medgett, genomfördt. Flerstädes - framför allt
i Paris och norra Italien - utfördes omfattande
skyddsarbeten. Strax efter krigets början uppgjordes
från tysk sida planer för skyddsorganisation
och sattes kunniga män att leda räddningsarbetet,
önskemålet att vid belägringar skona kyrkor och andra
arkitektoniskt betydande byggnader kunde visserligen
ingen af de stridande makterna uppfylla. Men tyskarna
genomförde konsekvent och systematiskt uppgiften att
från stridslinjen i tid bortföra flyttbara konstverk
och ge dem en skyddad tillflyktsort. Alla föremål
fotograferades före flyttningen, förtecknades
noggrant och bevarades omsorgsfullt och kunde
oskadade återlämnas till egarna. Vid fronterna mot
Italien och Kyssland blef skyddet ej organiseradt
så som vid franska stridslinjen, men enskilda
vetenskapsmän utvecklade flerstädes stor viljekraft
och handlingskraft. Om de tyska skyddsåtgärderna se
Paul Clemens märkliga redogörelser "Der zustand der
kunstdenkmäler auf dem westlichen kriegsschauplatz"
(1916) och "Kunst-schutz im kriege" (2 dlr, 1919).
G–g N.
* Konstskåp. Konstskåpet i Uppsala förvaras nu ej
i domkyrkan, utan i universitetshuset.
Konstur. Se Ur, sp. 1299, och Lunds domkyrka. Suppl.
* Konsul. – 4. Konsulatråd tillsättas ej vidare.
Konsulatstadgan af 1906 har i vissa delar ändrats
genom k. kung. 31 dec. 1913.
Rld.
Konsulad, benämning på den afgift, som erlägges till
en konsul på främmande ort.
* Konsularjurisdiktion har upphört inom de franska
och spanska intresseområdena af Marokko enligt
deklarationer af 1914 och 1915. – Turkiska regeringen
förklarade i sept. 1914 kapitulationerna
upphäfda, hvilket visserligen erkändes af
Tyskland (genom ett fördrag af 11 jan. 1917) och
af Österrike-Ungern, men i öfrigt icke vann utländska
kontrahentmakters erkännande. Sévrestraktaten af
1920 stadgade kapitulationernas återupplifvande
(förutom med Tyskland, Österrike och Ungern), men
den blef aldrig ratificerad. I fredsfördraget
i Lausanne 24 juli 1923 (se Turkiet. Historia.
Suppl.) förklarade sig kontrahenterna "hvar och
en för sitt vidkommande acceptera det
fullständiga upphäfvandet i alla afseenden af
kapitulationerna i Turkiet." I en samtidigt ingången
särskild konvention ges supplerande bestämmelser
om utlänningars rättsförhållanden i Turkiet.
Dessa gå ut på, att utländska undersåtar i Turkiet
ha fritt tillträde till de nationella domstolarna
och kunna dragas inför rätta på samma villkor som
Turkiets egna undersåtar (formellt ges dessa
stadganden ömsesidigt), dock med undantag för alla
frågor rörande säkerhet för kostnader, domstolsutslags
verkställighet o. s. v., hvilka skola regleras genom
särskilda konventioner. Juridiska kompetensfrågor
skola i alla ärenden, vid förbindelser mellan
Turkiet och de andra kontraherande makterna,
regleras enligt folkrättens grundsatser, dock med
undantag för rent familjerättsliga förhållanden
rörande icke-muham-medanska utlänningar (giftermål,
skilsmässa, faderskap, adoption o. s. v.).
Dessa afgöras af nationella
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
