- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
1155-1156

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konstgjorda lemmar ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1155

Konsularmynt-Kontinenternas och oceanernas permanens

1156

domstolar eller vederbörande nationella myndigheter i
de länder, hvilka dessa icke-muhammedaner tillhöra som
undersåtar. Slutligen förklarar turkiska regeringen
sig inför turkiska domstolar tillförsäkra utlänningar,
till såväl deras personer som deras egodelar,
folkrättsenligt skydd och vid rättskipningen de
principer och metoder, som allmänt följas i andra
länder. För de stater, som ingått kapitulationer
med Turkiet, men ej äro medkontra-henter i
Lausannetraktaten, torde hithörande angelägenheter
småningom ordnas enligt grundsatsen om mest gynnad
nation. En vänskapstraktat därom mellan Sverige och
Turkiet har ingåtts, men ännu (sept. 1924) ej hunnit
ratificeras. V. S-g.

Konsulärmynt (lat. nummi consuläres). Se Mynt, sp. 51.

’Konsulent ingår i åtskilliga ämbetstitlar:
fattigvårdskonsulent samt bibliotekskonsulent,
konsulenter för nykterhetsrörelsens
skyddshemsverksamhet, för fysisk fostran, skolhygien,
jordbruk, trädgårdsskötsel, inom Skolöverstyrelsen
m. m.

* Konsult, i pressen nyttjad benämning på konsultativt
statsråd.

Konsultörer. Se Jesu i t or d e n, sp.
1388. Konsulär, som hör till en konsuls
ämbete. Konsumtionskredit. Se Kredit.

* Konsumtionsskatt har under senaste årtiondet
tillitats i nya eller skärpta äldre former i ett
flertal länder, bl. a. Sverige, där skärpningarna
främst af-sett konsumtionen af kaffe, rus-
och maltdrycker samt tobak. Därjämte ha införts
s. k. lyxskatt (sed. o. Suppl.)och nöjesskatt
(sed. o. Suppl.). Däremot kom icke till genomförande
en 1916 framlagd plan till en allmän progressiv
konsumtionsskatt, afsedd att träffa dels enskild
inkomsttagare med inkomst öfver 3,000 kr., dels
bolag, med skattefrihet för besparingar. Icke heller
har i Sverige införts s. k. restaurangskatt, som
tillgripits i flera länder, bl. a. Danmark, där den
utgår med 10 proc. på restaurangräknings
belopp. Af svenska statens skatteinkomster
här-flyta efter senast antagna riksstat omkr. 40
proc. af direkta skatter på inkomst och förmögenhet
och omkr. 60 proc. af konsumtionsskatter.
E. F. K. S-n.

Kontaktgift. Selnsektdödande medel och K v a s s i a,
båda i Suppl.

* Kontaktkatalysator. En numera i den kemiska
tekniken mycke viktig kontaktkatalysator är
finfördelad metallisk nickel. Se F e 11 h
ä r d-n i n g. Suppl.

Konta^tmetamorfPsm. Se Metamorfism,
sp. 251. Konta^tmetastäs, med. Se Svulst, sp. 1325.

* Kontaktsläge. Sp. 896, rad 6-9 nedifr. bör lyda
I st. f. de elfva första bildningslägena skiljer den
äldre grammatiken blott mellan tre: l a b i a-ler
(= l, 2), d en t al er (= 3-6) och g u t-turaler
(= 10-12).

*Kpntaktsteorien. 1. Jfr äfven Sp ann in gs-kedja

Kontaminera, hopfoga, hopröra. Se K o n t a m
i-nation.

* Kontinent. Till de fem gamla kontinenterna
har man under senare tid lagt en sjätte: A n
t-arktien (se d. o. Suppl.). Vanligen
räknar man Nord-Amerika och Syd-Amerika som två kon-

tinenter ; däremot sammanföras Europa och Asien
till en, benämnd Eurasien. Ett mer "naturligt"
system uppställer ett större antal världsdelar. Så
har t. ex. E. Banse i "Lexikon der geogra-phie" ej
mindre än 14. O. Sju.

Kontinentalplattformen, Fastlandssockeln (ty. schelf,
hvaraf på svenska äfven "fastlandshyllan"),
geol. geogr., det område, som ligger mellan kusten
och fastlandsmassornas 1. kontinentalblockets branta
stup mot oceandjupen. Kontinentalplattformen utgör en
flack zon, som vanligen räknas ned till 200 m. djup,
men stundom ända ned till 600 m., och har ofta en
betydlig bredd, så att den intar 22 mill. kvkm.,
d. v. s. 4,23 proc. af jordytan. Den omfattar det
egentliga grundhafvet och är det område, där den
största mängden af terrigena bildningar af-lagras. Se
J o r d e n (med fig. l: Hypsografisk kurva öfver
jordytan). Suppl., sp. 789-790. K. A. G.

* Kontinentalsystemet. En grundlig utredning
på detta område lämnas i E. Heckschers
"Kontinentalsystemet. Den stora handelsspärrningen
för hundra år sedan" (i "Skrifter utg. af
Handelshögskolan", III, 1918; äfven i en engelsk
upplaga, "The con-tinental system", i serien "Carnegie
endowment publications for international peace",
1923).

Kontinenternas och oceanernas permanens,
geol. Att fördelningen af land och haf på jordytan
under de olika geol. perioderna varit mycket
växlande, är en sak, hvarom vetenskapsmännen
länge varit eniga. Emellertid når enigheten
icke längre än därtill, att grundhafven växlat
och att transgressioner och regressioner af
de epikontinen-tala hafven förekommit i stor
utsträckning. Däremot äro meningarna starkt delade
i frågan om kontinentalblockens och oceandjupens
permanens, om kontinenters och oceaners läge är
ett bestämdt och karakteristiskt drag i jordens
byggnad, som bestått orubbadt de geologiska
perioderna igenom, eller om de skiftat betydligt,
så att, där en gång ett kontinentalblock funnits,
i en annan jordperiod uppstått ett oceandjup Denna
senare åsikt har sina representanter företrädesvis
bland tyska forskare. Så antar t. ex. Suess, att
oceanerna uppstått genom sammanbrott af kontinenter,
och We-gener (se d. o. Suppl.), hvars teori på senare
tider så ifrigt varit föremål för diskussion, att
oceanerna bildats därigenom, att kontinentalblocken,
som så att säga flyta på underliggande tyngre element
af jordskorpan, glidit isär. Den förra åsikten,
att oceandjupen äro permanenta drag i jordens
byggnad, representeras ni engelska och amerikanska
författare. J. D. Dana kan sägas ha formulerat den,
och numera omfattas den så godt som enhälligt af
de amerikanske geologerna. Bland Europas geologer
kan man också på senare tid spåra en viss tendens
att ansluta sig till densamma. Permanensteorien har
ett mycket kraftigt stöd i teorien om isostasi (se
d. o. Suppl.) i jordskorpan och i paleogeografiens
(se d. o. Suppl.) resultat. Undersökningen af
fastlandsområdena, kontinentalblocken - af olika
författare benämnas de resistensgebit, positiva
områden, epeirogener etc. - visir, att i den finnas
kärnor af urberg och områden, som från arkeisk tid med
endast obetydliga af brott varit fastlagd. 7 sådana
områden urskiljas, nämligen: på norra halfklotet
Laurentia, Fennoskandia och Angaralandet, på södra
Brasilia,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:44 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcp/0614.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free