- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
1167-1168

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kooperativa förbundet ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1167

Kooperativa förbundet-Kopervik

1168

duktionsföreningar för slutet af 1919
(möbeltillverknings-, måleri-, skoreparations-,
svagdricks-och läskedryckstill verkningsföreningar
m. fl.). Åtskilliga dylika företag had,>
karaktären af arbetslag utan egen lokal eller
gemensam egendom af nämnvärdt värde och existerade
kortare tid. - Italien intar ett särskildt rum i
fråga om kooperation i arbetslag för bedrifvande
af produktiva företag, dels genom de i de södra
landsdelarna vanliga sammanslutningarna för
arrendering af jord, som sedan antingen brukas af
de enskilde medlemmarna i lotter eller sambrukas,
dels genom de i företrädesvis de norra landsdelarna
vanliga kooperativa sammanslutningarna för
öfvertagande af anläggningsarbeten (terrasseringar,
dikningar). Under skördeåret 1920-21 uppgåfvos de
förra sammanslutningarna till omkr. 250 och den
af dem arrenderade arealen till 55,000 har odlad
jord. Under 1920 utfördes större anläggningsarbeten
utaf sammanslutningar af senare slaget i ett
30-tal städer. Särskild lag föreskrifver, att
dylika arbetarorganisationer måste vara öppna, ej
få leja hjälparbetare o. s. v Organisationsformen
ha italienska vandringsarbetare tillämpat äfven
i främmande länder, bl. a. Förenta staterna, där
invandrare af olika nationer f. ö. bildat kooperativa
sammanslutningar efter mönster från hemlandet,
däribland finländare alla slags afläggare till
Pellervo (se d. o.).

Kooperationens principer, dess förvaltningsproblem
(anställdas villkor, fondbildning, revision)
och verksamhetsformer samt näringspolitiska och
socialpolitiska syften ha gjorts till föremål för
teoretiska och praktiska utredningar och åtgärder, som
af-handlas i en omfattande litteratur. Statistiska
uppgifter och föreningspublikationer utges i
flera länder, motsvarande hvad som publiceras
i Sverige. Uppmärksammade tidskrifter utges af
de kooperativa förbunden i Tyskland och England
(’’Coopera-tive news"). Till en mera akademisk
publik riktar sig franska tidskr. ;’Kevue des études
coopéra-tives, problémes d’économie nationale et
interna-tionale, questions sociales".

Litt.: "Kooperativ verksamhet i Sverige" 1908
-1910 (1914), 1911-1913 (1918), 1914-1916 och
1917-1919 (1920), utg. af Socialstyrelsen (i
serien "Socialstatistik"), Kooperativa förbundets
(förvaltningsråds) styrelse- och revisionsberättelser
(årligen till kongressen; för år 1923 till
25:e kongressen 1924), "Konsumentbladet",
utg. af Kooperativa förbundet (11 :e arg. 1924,
hufvuduppl. och 5 specialuppl. i öfver 100,000 ex.),
’Kooperatören", utg. af förbundet (ll:e arg. 1924;
redogörelse för utländsk litt. i arg. 1922), Ch. Gide,
"Konsumtionsföreningarna" (sv. öfv. 1918), A. örne,
"Kooperativ samhällssyn" (1918), "Koopera-tismen"
(1921), "Det kooperativa programmet" (s. å.),
"Allas egendom" (1923) och "Kooperativa idéer och
spörsmål" (1924), A. Gjöres, "Svensk kooperation
före åttiotalet" (1919), "Vägenframåt" (1923),
Årsboken Hem och hushåll (1923), utg. af Kooperativa
förbundet och Föreningen för rationell hushållning,
"Kooperatörernas almanack" (för år 1924 i öfver
200,000 ex.), "Mellanhandssakkunniges betänkande"
(1922; med bil. rörande konsumentkooperationen
i Sverige, Föreningsväsendet inom jordbruket i
Sverige och i vissa andra länder), Leonard S. Woolf,
"Kooperationen och den ekonomiska ut-

vecklingen" (sv. öfv. 1923). - H. Hertel,
"An-delsbevsegelsen i Danmark" (1917),
Totomianz, "Theorie, geschichte und praxis der
konsumenten-organisation" (1914), Staudinge1*
"Die konsum-genossenschaft" (1920), Cassau,
"Die konsum-vereinsbewegung in Grossbritannien"
(1915), To-tomianz, "Die konsumvereine in Russland"
(1922), Goedhart m. fl., "Die konsumvereine in
Holland, Japan, österreich und der Schweiz" (1923);
sistnämnda tre arbeten i serien "Schnften des Vereins
fur sozialpolitik" ; Emerson P, Harris, "Coopera-tion,
the hope of the consumer’ (1919). E. F. K. S-n.

’Kooperativa förbundet. Se Kooperation äfven i Suppl.

Kooperatör, anhängare af kooperation, deltagare i
kooperativ verksamhet; jfr Kooperation.

Koordinationsteori, kem. Se W er n er, A., sp. 1268,

Koordinatogräf (af lat. prefixet co-, tillsammans,
ordinäre, ordna, och grek. grafféln, skrifva, teckna),
i vidsträckt bemärkelse hvarje instrument, som används
för en punkts utkonstrue-ring i enlighet med dess
koordinater (se d. o.), polära eller rätvinkliga;
särskildt ett instrument för utkonstruering af
rätvinkliga koordinater i planet. Enklast utgöres en
sådan koordinatograf af en med längdskala försedd
linjal och en däremot vinkelrät likaledes med
längdskala försedd axel, som kan förskjutas utmed
linjalens längdskala. Såsom rörlig axel används
ofta den ena kateten å en rätvinklig vinkelhake. Vid
konstruktionen placeras linjalen utmed den ena af de å
det använda ritpapperet uppdragna koordinataxlarna,
exempelvis x-axeln, med skalans nollpunkt
sammanfallande med en lämpligt vald utgångspunkt
för koordinatutsättningen. Den längd, som motsvarar
skillnaden i x-koordinater för utgångspunkten och den
punkt, som skall utkon-strueras, uppsökes å linjalens
skala, och den rörliga, mot linjalen vinkelräta
axeln förflyttas till denna punkt å skalan. Det
återstår därefter endast att å den rörliga axelns
skala uppsöka den längd, som motsvarar skillnaden i
y-koordinater mellan utgångspunkten och den sökta
punkten, för att erhålla den sistnämndas läge på
papperet. - Efter samma princip med en fast axel och
en mot denna vinkelrät rörlig axel äro äfven byggda
de större pre-cisionskoordinatograferna. Dessa
äro emellertid, för vinnande af största möjliga
noggrannhet vid punkternas utkonstruering, försedda
med nonie- eller mikroskopafläsning å skalorna
samt mekanisk rörelse i de mot hvarandra vinkelräta
axlarnas riktningar för det å instrumentet anbragta
punkteringsstiftet. Koordinatografen har sin största
och hufvudsakliga användning vid upprättande af
kartor, grundade på numerisk uppmätning af ett
område. V. H-d.

*Kopaivabalsam, farm. med. Hardwickia pin-nata
Roxb. och Hardwickia Mannii Oliv. föras nu till andra
Leguminossläkten, den förra till Kingio-dendron,
den senare till Oxystigma. G. L-m.

*Kopassis, A. E., mördades 23 mars 1912.

Kopervik. 1. Pastorat i Karmsund prosteri, Ag-der
bispedömme, Norge, omfattar socknarna K. och
Åkra. 62,07 kvkm. 6,547 inv. (1920). - 2. Socken i
K. pastorat, Rogaland fylke (före 1919 Stavanger
amt), på östsidan af Karmön. 29,72 kvkm. 3,332
inv. (1920). K. omfattar dels ladestedet K., dels
häradet Stangaland, förr äfven kalladt K. - 3. Ha-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:44 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcp/0620.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free