- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
1179-1180

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Korkfabrikation ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

från äfven de mest ytterliggående moderna försökare
i harmonik och kolorit; man påminnes hos honom
ömsom om R. Strauss, Debussy, Schönberg, Wagner,
Reger, Puccini. Oförfäradt blandar han tonarter om
hvarandra, låter heterogena ackord ljuda samtidigt,
har sin lust i orolig kromatik, och sångpartierna
i hans operor öfverflöda på sådana vanskliga
intervallsprång som t. ex. öfverstigande septima,
förminskad eller öfverstigande nona och decima. Midt
i all denna kyligt verkande förkonstling framträder
emellertid en ådra af sinnlig, svällande melodik.
1 o. 2. E. F–t.

Kornilov [-åff], LavrGeorgievitj, rysk militär, f. 31
aug. 1870 i Oust-Kamenogorsk (Sibirien), d. 31 mars
1918 framför Jekaterinograd, blef 1892 officer vid
artilleriet och 1898 vid generalstaben samt användes
sedan mest i stabstjänst i Turkestan. Han deltog med
utmärkelse i kriget med Japan 1904- 05. öfverste vid
generalstaben 1905, var han 1907 -11 militärattaché
i Kina, blef 1911 chef för ett skarpskytteregemente,
s. å. generalmajor och chef för ett kommando i Asien
och 1913 brigadchef. Efter Världskrigets utbrott
blef han i aug. 1914 chef för 48:e inf.-divisionea
i norra delen af Kar-paterna, hvilken han med
stor utmärkelse förde. I april 1915 blef han sårad
och råkade i österrikisk fångenskap. Han lyckades
dock komma undan i aug. 1916 och återvände till
Ryssland. S. å. blef han generallöjtnant och
chef för 25:e armékåren. Efter revolutionens
utbrott i mars 1917 ställde K. sig till den nya
styrelsens förfogande och blef chef för Petersburgs
militärområde. I maj s å. afgick K. åter till
hären som chef för 8:e armén och deltog i anfallet
i Galizien i juni. I juli s. å. fick han öfvertaga
befälet öfver sydvästra fronten och efter Brusilovs
afskedande (l aug.) blef han högste befälhafvare
öfver hela ryska krigsmakten. K. ingrep med kraft
mot själfsvåldet och upplösningen inom hären,
hvarigenom han ådrog sig de nye maktinnehafvarnas
missnöje. Han beslöt sig då med stöd af andra högre
officerare för en statskupp, sände 8 sept. Kerenskij,
den verklige statsledaren, uppmaning att till honom
öfverlämna all civil och militär makt. Kerenskij
vägrade och förklarade K. afsatt den 9. Denne gjorde
då formligt uppror och sände trupper mot Petersburg,
men då dessa slutligen (den 12) vägrade följa K:s
underbefälhafvare general Krymov, gaf sig K. fången
(den 14) i Mohilev. K. lyckades dock 2 dec. fly ur
fängelset i Bychov och slöt sig till kosackgeneralen
Kaledin i södra Ryssland. Flera strider utkämpades
under vintern med bolsjevikregeringens trupper,
och i en sådan stupade K. C. O. N.

*Kornmalen. Se fig. 9 å pl. II till art. L a n d
t-brukets skadeinsekter.

Kornmod [kammad], da., kornblixt (se Blixt, sp. 702).

Kornsjön, Norra, Mellersta och Södra, sjöar på
gränsen mellan Dalsland, Bohuslän och Norge, de
båda öfverstd belägna på 140 m. höjd, med en areal
af tills. omkr. 20 kvkm., afrinna genom Kynne älf
till Bullaresjöarna. O. Sjn.

*Kornsparfven kallas ock kornlärkan.

Kornstad, härad och socken i Möre fylke (före 1919
Romsdals amt), Kvernes pastorat, Ytre Nord-möre
prosteri, Nidaros bispedömme, v. om Kristian-

sund, Norge. 66,24 kvkm. 1,774
inv. (1920). Jordbruk och fiske.
K. G. G.

Kornvallmo, bot., namn på Papaver Rhozas.

*Kornvifveln. Se fig. 8 å pl. I till
art. Landt-brukets skadeinsekter.

Kornvärdeenhet, landtbr. Se Fodervärde. Suppl.

Kornö, Stora och Lilla, två öar om tills. 2 kvkm., i
Lyse socken, Bohuslän, 3 km. nordväst om Lysekil. Båda
öarna ha fiskelägen med resp. 150 och 125 inv. På
Lilla K. inträffade våren 1919 en svår minolycka.
O. Sjn.

*Korolenko, V. G., dog 25 dec. 1921 i Poltava.

Korolögisk växtsociologi. Se Växtgeograf i, sp. 478.

Koromandelkrusbär, bot. SeOxalidacese.

Korönis (grek. Kogcovig), grek. myt., dotter af
konung Flegyas (se denne), var moder till Askle-pios
(se denne), guden Apollons son. Hon dödades af Apollon
eller hans syster Artemis på grund af otrohet. Det var
den hvita korpen, som angaf henne; därefter ändrade
guden fågelns färg till svart.

Korosec [kårarets], Anton, slovensk politiker,
f. 12 maj 1872 i S:t Georgen an der Stainz i
Steiermark, blef 1895 katolsk präst, invaldes 1906
i österrikiska riksrådet och blef där ledare för
den grupp inom slovenska folkpartiet, som gick
längst i autonomisträfvanden. Han blef 1917 inom
riksrådet ledare för en jugoslavisk parlamentarisk
klubb med beslöjadt oafhängighetsprogram (se J
u g o-S la vi e n. Suppl., sp. 819), anknöt,
till en början hemliga, förbindelser med den
utomlands verksamma Jugoslaviska kommittén och blef
sommaren 1918 ordf. i Jugoslaviska nationalrådet,
hvilket vid österrikiska monarkiens sönderfallande
i okt. s. å. provisoriskt öfvertog styrelsen
öfver dess jugoslaviska landsdelar. K. deltog med
Trumbié och serbiske konseljpresidenten Pasic i
förhandlingarna i Geneve nov. s. å. om bildandet
af en "treenig" jugoslavisk stat och blef efter
dennas konstituerande (l dec.) vice konseljpresident
under Pasié samt kvarstod sedan i flera ministärer
till aug. 1920 som jugoslavisk trafikminister. I
Jugo-Slaviens parlament är han ledare för ett
af de många partierna, "Jugoslaviska klubben".
V. S-g.

Korpholmen, liten ö utanför Oxelösund
med en 1915 uppförd blixtfyr på 58° 40’
40" n. br. och 17° 8’ 53" ö. lgd fr. Gr.
E. A-t.

*Korpilaks omfattar, sedan Muurame socken
(se d. o. Suppl.) afskilts, 661 kvkm. 7,389
inv. (1922). K. hör numera till Tammerfors
stift. O.B-n.

*Korpilombolo. 1. K. bildar nu eget pastorat i Luleå
stift, Norrbottens norra kontrakt. 153,580 har. 2,374
inv. (1924). Där finnas två arbetsstugor, af hvilka
den ena är afbildad i art. Arbetsstuga. Suppl. -
2. Tingslaget omfattar 324,370 har. 4,200
inv. (1924). Tärendö blef eget pastorat l maj 1916
och K. l maj 1920. 1-2. E. A-t.

Korpimäki, Stora, ett 706 m. högt berg i Los socken,
Hälsingland, nära gränsen till Härjedalen och Orsa
finnmark. Stora K. är Gäfleborgs läns högsta berg.
O. Sjn.

Korpiselkä [kå’r-], kommun och grekisk-rysk församling
i Viborgs län, Finland, Salmis’ domsaga och härad. Den
evangelisk-lutherska befolkningen hör

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:10:18 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcp/0626.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free