- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
1187-1188

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Koswig ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

* Koswig. Det vid K. resta monumentet är af-bildadt
i vidstående figur.
illustration placeholder

Monumentet vid Koswig.

Kotarnin, farm. Se Styptica.

Kothen, Karl Axel von, friherre, brorson till den
i hufvudarb. nämnde Kasimir v. K., musiker, f. 15
aug. 1871 i Fredrikshamn, student 1894, studerade
vid Helsingfors’ musikinstitut och i utlandet,
främst Rom, sång och musik samt uppträdde som
sångare vid konserter i hem- och utlandet. Han är
lärare i solosång vid ofvannämnda institut sedan
1908 och har komponerat en symfoni i A dur, en svit
i C dur samt många kantater, kör-och solosånger.
T. C.

Koti, sultanat. Se Kutei.

Kotilainen, Otto, finländsk musiker, f. 5
febr. 1868, af finsk börd, elev af Helsingfors’
musikinstitut, gjorde sedan kompositionsstudier i
utlandet, är sedai 1902 lärare vid Helsingfors’
folkskolor och sedan 1910 musikteorilärare vid
musikinstitutet samt har verkat som musikrecensent
och anförare af blandade körer. K. har komponerat
orkesterdikter, en kantat, solo- och körsånger,
violin- och pianostycken samt åtskillig
skådespelsmusik.

* Kotka hade 12,552 inv. 1922. K. har snabbt utvecklats
till ett af Finlands mest betydande industrisamhällen
och dess främsta exporthamn. Dels i själfva staden,
dels i Kymmene angränsande landskommun äro många
industriella företag belägna; bland dem märkas främst
A.-b. W. Gutzeit & co:s anläggningar: Norska sågen
samt Hietanen och Hovinsaari sågar (årstillverkning
omkr. 60,000 stds), sulfatcellulosafabrik
(omkr. 30,000 ton) med tillhörande kemisk fabrik
för tillverkning af terpentin, träsprit, såpa m. m.,
lådfabrik m. m.; vidare Hälla a.-b:s (dotterbolag till
Kymmene a.-b.; se Kymmene 5, äfven i Suppl.) sågar
å Hälla och Jumalniemi (tillv. omkr. 40,000 stds)
samt sulfatcellulosafabrik (tillv. 9,000 ton);
anläggningarna å Karhula (se d. o. Suppl.), Sörnäs
a.-b. tillhöriga Sunila såg (tillv. 15,000 stds),
K. sulfatcellulosafabrik (tillv. 7,000 ton; egare
A.-b. K. sulfat-cellulosa), K. mekaniska verkstad,
K. sockerfabrik (egare: Finska socker-a.-b.) samt
statens 1922 grundlagda superfosfatfabrik. Staden
erhåller elektrisk energi från Anjala fors (se
Ing e-rois. Suppl.). Exporten från de vid Kymmene
älf och Savolaksbanan belägna industriföretagen
går i regel öfver K., och jämväl för en del af
östra Finlands exportgods utgör K. skeppningsort
på grund af de obekväma lastningsförhållandena i
Viborg. 1923 besöktes K. hamn af 1,895 fartyg om
l,i mill. reg. ton netto. Äfven som importort har
K. under senaste tid fått ökad betydelse. - 1915
afskildes K. från Kymmene till själfständigt pastorat,
Nyslotts stift. Se H. Hultin, "K. stads historia"
(1904). O. B-n.

Kotlettfisk, zool. Se Hafs-katt. Suppl.

Koto, mus., japanskt harpinstrument.
Se Japansk musik. Suppl.

Kotokkaise. Se Kåtokaise. Suppl.

Kotoko, negerstam. Se Makari.

Kotri, zool. Se Trädskatesläktet.

* Kotsiubinskij, M., dog 1913.

Kottonisering (af eng. cotton, bomull), text., det
förfaringssätt, hvarigenom bastfibrer, hufvudsakligen
lin och hampa, genom utlösning af inkruste-rande
ämnen (d. v. s. ämnen, hvilka sammankitta
elementarfibrerna), uppdelas i elementarfibrer
(eji-kelceller), så att de kunna spinnas på samma
sätt och under användning af samma maskiner,
som nyttjas för spinning af bomull. Förutsättning
härför är, att elementarfibrerna ha tillräcklig
längd. Denna förutsättning uppfylles endast af
ett fåtal bland de vanliga bastfibrerna.,- För
kottonisering af lin och hampa ha i Tyskland under
och efter Världskriget utarbetats praktiskt användbara
metoder, som synas kunna ge upphof till en ekonomiskt
lönande industri. De grunda sig på bearbetning af
mindervärdigt affall från lin- och hampberedningen
(blånor, affall från kamningen), frölin
(springlin) och mindervärdig hampa. Kottonisering
genomföres efter olika metoder. Enligt af tyska
forskningsinstitutet för textilindustri i Dresden
Utarbetadt förfaringssätt uppmjukas fibermaterialet,
behandlas därefter med klorgas och slutligen med
utspädda alkali-lösningar. Enligt Possaner uppmjukas
fibermaterialet i vatten till begynnande jäsning,
hvarefter de inkrusterande ämnena hydrolyseras
eller sönderdelas med utspädda syror, hvarpå följa
kokning med utspädda alkalilösningar och slutligen
indränkning med såplösning eller oljeemulsion. Dessa
två förfaringssätt jämte de af Gminder och Kempf
utarbetade synas vara de, som fått praktisk
användning.

Kottoniseradt lin och dito hampa kunna lätt
blekas och färgas. Fibrerna äro tämligen korta,
medellängd omkr. 10 mm., och ha icke särskildt god
spinnstruktur. De spinnas därför bäst i blandning
med bomull. Blandade med lika del bomull, synas de
utan svårighet kunna spinnas till garn af upp till
engelskt finleksnummer 20 (bomullsnummer). Väfnader
tillverkade af sådant garn likna närmast vanligt
halflinne, men äro mjukare och ha icke lika hög
afslitningskraft som halflinne. S. K-r.

Kotyaion, stad. Se Kutaia.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:44 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcp/0630.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free