Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Krigsbarn - Krigsberedskapskommissionen - *Krigsbro - Krigsbrohalfkolonn - *Krigsbrokolonn - *Krigsbromateriel - Krigsdomare - *Krigsdomstol - *Krigsfiskal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1205
Krigsberedskapskommissionen-Krigsfiskal
1206
danstående länder, nämligen från Österrike 11,250,
Tyskland 9,000, Ryssland 240, Estland och Lettland
300, Ungern 60 och Tjecho-Slovakien 50 samt dessutom
100 ryska och baltiska flyktingar, tills. 21,000
barn. Dessas transport till östersjöhamnarna
(Sassnitz cch Libau) verkställdes af därtill inom
resp. länder utsedda organisationer och på dessas
bekostnad. Den vidare transporten till och inom
Sverige bestreds af Svenska Röda korset (medelst
insamlade medel). Barnens uppehåll i mottagningshemmen
samt, i de flesta fall, deras beklädande bekostades af
resp. fosterföräldrar. Återtransporten verkställdes
enligt samma grunder. Ett mindre antal barn
kvarstannade öfver vintrarna i Sverige. Värdet af
den sålunda genom Svenska Röda korset och af enskilda
lämnade hjälpen med dess omkr. 3 mill. underhållsdagar
har uppskattats till omkr. 16,2 mill. kr. - Utom
ofvannämnda krigsbarn har ett afsevärdt antal -
under 1920 omkr. 4,000 - inbjudits af enskilda
personer, svenska landsorganisationen (arbetarbarn)
och Frälsningsarmén. - Äfven sedan Svenska Röda
korsets krigsbarnsbyrå upphört med sin verksamhet
(4 mars 1922), ha, på enskild inbjudan, krigsbarn -
hufvudsakligen sådana, som förut varit mottagna i
sådan egenskap - vistats i Sverige om somrarna. Dessas
antal torde kunna uppskattas till omkr. 1,000 under
hvartdera af åren 1922 och 1923. 1924 återupptogs
dock Svenska Röda korsets krigsbarnsverksamhet
delvis, i det att genom dess försorg omkr. 600 tyska
krigsbarn vistades i Sverige under sommaren. - En
motsvarande verksamhet har bedrifvits äfven i andra,
under Världskriget neutrala, länder. H. J-dt.
Krigsberedskapskommissionen. Se Statens
krigsberedskapskommission. Suppl.
* Krigsbro. Enligt 1923 års reglemente kan en
krigsbro slås antingen som spång med l,5, som smal
lätt bro med 2,25, som bred lätt bro med 3 eller som
tung bro (smal) med 2,?o m. bredd. Den tunga bron har
dock ej mer än 2,25 m. bredd mellan spår-balkarna.
Beroende på, om de olika broarna slås med l eller 2
brokolonners materiel, bli brolängderna för spången
178 eller 358, för smala lätta bron 114 eller
222, för breda lätta bron 108 eller 216 och för
tunga bron 64 eller 130 m. Hvilken bro, som bör
slås, beror på den trafik, som skall tillgodoses.
Arméns fältfordon indelas alltefter sin tyngd i
fordonsgrupperna A (infanteriets strids-träng)
med 1,200, B (15 cm. haubits) med 3,355, C (lastbil
med 3 ton last) med 6,000 och D (lastbil med 4 ton
last) med 9,000 kg. högsta totalvikt. Grupp A får
trafikera smal lätt bro eller lätt färja (se Koppel.
Suppl.), B bred lätt bro eller lätt färja, C tung
bro (smal) eller tung färja och D tyngre färja.
För transport af ändå tyngre fordon (traktorer
m. fl.) måste särskilda anordningar vidtagas.
Spång får trafikeras af kulsprutkärror, som ej falla
under någon af ofvan angifna belastningsgrupper.
L. W:son M.
Krigsbrohalfkolonn. Se Krigsbrokolonn. Suppl.
* Krigsbrokolonn. Enligt 1919 års
fältutrustnings-lista består en krigsbrokolonn numera
af 6 landfäste-, 6 underslags-, 12 stäfponton-,
12 mellanpon-ton-, 2 färjline-, 4 verktygs- och 6
lifsmedelsvag-nar, tills. 48 fordon, alla 3-spända.
Då emellertid färjlinevagnarna, som hvardera äro
lastade med l
färjlina, l telefonlåda, l ankartåg m. m.,
ej kunna räknas som brovagnar, då de komma till
användning endast vid byggandet af löpfärja, blir de
egentliga brovagnarnas antal 36, som sålunda utgör
50 proc. ökning af förutvarande brokolonnens 24;
bred lätt bros längd, 108 m., innebär också 50
proc. ökning af "normalbrons" längd, 72 m. I en
krigsbrokolonn ingå 3 officerare, 5 underofficerare,
181 manskap och l veterinär = 190 man, samt 19 rid-,
144 drag- och 20 reserv-, tills. 183 hästar. Kolonnen
indelas i 2 broafdelningar och l parkaf-delning. En
broafdelning består af 3 brosektioner, hvardera om
2 half sektioner. En half sektion har 3 fordon:
l landfästevagn (udda halfsektion) eller l
underslagsvagn (jämn halfsektion), l stäfponton-
och l mellanpontonvagn. Parkafdelningen omfattar
kolonnens strids- och bagagetränger samt indelas
i 2 parksektioner. Stridsträngen utgöres af 2
färjline-och 4 verktygsvagnar; bagageträngen består
af de 6 lifsmedelsvagnarna. En krigsbrokolonn kan
vid behof delas i 2 själfständiga krigsbrohalfko-1
o n n e r, som således bestå af l broafdelning
och l parksektion hvardera. Se vidare Koppel, K
r i g s b r o och Krigsbromateriel, alla i Suppl.
L. W:sonM.
* Krigsbromateriel. En krigsbrokolonns materiel
består af 12 stäf- och 12 mellanpontondelar,
materiel till 6 bockar, materiel för broning
(se d. o. 2), rodd- och förankringsmateriel samt
tågvirke och småpersedlar, hvartill komma mätlina
af stål, 80 m. lång och 3,3 mm. i diameter,
färjlinor af stål, 300 m. långa och 14 mm. i
diameter, med block och linlås m. m.; telefon-
och rekognosceringsmateriel samt verktyg m. m.
Pontonerna äro numera försedda med vattenlinjemärke,
bärreglar, kilhylsor, förbindningskil, bygelhylsor
och förbindningsbygel. Underslagens höjd är nu
18 (förut 16) cm. Helplankans tjocklek är 6,4
(förut 4,3) cm. Nytillkomna småpersedlar äro
underslagshållare med stödjärn och hakar, planklås
(i st. f. surrtåg), tätningsbultar och beslag till
landgång. Eventuellt tillföras krigs-brokolonnen
kulsprutor för luftvärn samt 2 motorer.
L. W:sonM.
Krigsdomare, förv., en vid krigsmakten anställd
lagfaren ämbetsman med hufvudsakligt åliggande
att vara ordf. i krigsrätt (se d. o. Suppl.) och
bestämma tid och plats för krigsrätts sammanträde,
allt enligt närmare bestämmelser i instruktion för
krigsdomare, auditörer och krigsfiskaler af 19 juni
1919. Krigsdomare (vice krigsdomare) förordnas af
konungen för viss tid. H. J-dt.
* Krigsdomstol. Nya bestämmelser äro gifna i
lag om krigsdomstolar och rättegången där 23
okt 1914. Själfva domstolarna äro desamma som
förut. C. O. N.
" * Krigsfiskal är allmän åklagare vid krigsrätt,
ö f v e r k r i g s f i s k a l (se d. o.) vid
krigsöfver-domstol. Åtal vid krigsrätt mot officer
af regementsofficers eller högre grad utföres dock
af öfverkrigs-fiskalen vid den krigsöfverdomstol,
hvarunder krigsrätten lyder, såframt ej denne
uppdrar åt vederbörande krigsfiskal att utföra
talan i målet. Krigsfiskal skall finnas vid
hvarje regementskrigsrätt, stations-krigsrätt
och särskild krigsrätt; samme krigsfiskal kan
under viss förutsättning anställas vid flera
krigsrätter. Förordnande att vara krigsfiskal
vid någon af nyssnämnda krigsrätter meddelas af
konungen. Vid fältkrigsrätt förordnas krigsfiskal af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
