Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Krigshistoria - *Krigshofrätten - *Krigshundar - *Krigshögskolan - Krigskonjunkturskatt - Krigskontribution - *Krigslagar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1209
Krigshofrätten-Krigslagar
1210
A. Ni ve (1910). G. Björlin har skrifvit texten till
"Sveriges krigshistoria i bilder" (3 bd, 1913-18). -
Sveriges sjökrigshistoria har belysts af A. Munthe
ytterligare i "Sjömaktens inflytande på Sveriges
historia" (1921-22) och "Flottan och ryska kriget
1788-1790, 0. H. Norden-skjöld" (5 dlr, 1914-17); G. U
n ger har utgett "Illustrerad svensk sjökrigshistoria"
(1909, 1923).
* Krigshofrätten är krigsöfverdomstol, för så vidt ej,
efter hvad nedan sägs, öfverkrigsrätt (se d. o.) intar
denna ställning. Denna domstol utgöres fr. o. m. 1916
af en vid Svea hofrätt bildad särskild afdelning,
sammansatt af ordf. å en af hofrättens divisioner,
som ordf. en annan led. i samma hofrätt, ett af
konungen utnämndt krigshofrättsråd och 2 militära led.
Då i krigstid särskild krigsöfverdomstol erfordras,
förordnar konungen, att öfverkrigsrätt skall inrättas.
Om Krigshofrätten se närmare kap. 4 i lagen 23
okt. 1914 om krigsdomstolar m. m. Krigshofrätten med
den i hufvudarb. skildrade sammansättningen höll
31 dec. 1915 sin sista ses-
T7I T!-
sion.
k. K.
* Krigshundar. Föreningen Krigshunden upplöstes efter
något år, och dess verksamhet öfvertogs af Föreningen
svenska skydds- och sjukvårdshunden, som officiellt
har sanitets- och krigshundsrörelsens främjande på
sitt program, äfven om den i praktiken så godt som
uteslutande kommit att sysselsätta sig med vakt-
och polishundar. F. ö. tyckas de tidigare påbörjade
försöken med krigshundar vid svenska regementen
f. n. (1924) ligga nere. G. G.
* Krigshögskolan. Ändringar i högskolans reglemente
af 4 nov. 1904 ha utfärdats 22 sept. 1905, 17 juni
1908 och 25 april 1924.
Krigskonjunkturskatt är en partiell inkomstskatt
(se d. o.), afsedd att träffa merinkomster, som
tillskrifvas konjunkturförändringarna efter utbrott af
(större) krig (se Handelskris, sp. 1341). Världskriget
medförde sådan extra beskattning i flera länder,
t. ex. Storbritannien, Frankrike, Italien, Förenta
staterna, Sverige, Norge och Danmark. Skatten
anknöts närmast till förmögenhetsökning (se
Förmögenhetsskatt. Suppl.) i Tyskland, där den
bibehållits, sedan den i öfriga länder upphört efter
fredsslutet. Merinkomstberäk-ningen baserades i de
europeiska länderna merendels på jämförelser med de
skattskyldiges inkomster under vissa förkrigsår,
medan man i Förenta staterna utgick från, att
en företagsvinst om 7-9 proc. var normal och
beskattade högre vinstprocenter under krigsåren
progressivt (excess war profits). Med den allmänna
prisstegringen, som innebar ett motsvarigt fall
i penningvärdet, gjordes inkomstökningar, som i
själfva verket voro rent nominella och skenbara,
skattepliktiga. Afskrifningar och af sättningar till
reservfonder m. m. inom företagen beräknades däremot
till stor del fortfarande efter förkrigsvärden
å byggnader och maskiner m. m. Taxeringen till
krigskonjunkturskatt gaf därigenom lysande resultat,
och skatten blef oerhördt mycket mera inbringande för
skattagaren, än man beräknat, medan skattdragarnas
konjunkturvinster med fredskrisen allmänt förbyttes
i förluster, som blott i ringa grad kunde medföra
skatte-afdrag eller skatterestitutioner.
I Sverige infördes krigskonjunkturskatt af 1915
års riksdag med en stigande skala af 12-18 proc. af
den inkomst af arbete, särskildt genom rörelse,
som enligt årets taxeringslängd öfverstigit
motsvarande inkomster 1913 och 1914, dock endast om
den skattskyldige taxerats till 10,000 kr. inkomst,
förmögenhetsdel oräknad. Merinkomster under 1,000
kr. voro befriade. Bolag beskattades för inkomst öfver
5 proc. af bolagets kapital, om inkomstprocenten
öfversteg medeltalet för 1913 och 1914. 1916 års
riksdag sänkte skattegränsen till 8,000 kr. och
höjde tariffen för skattens progression till 12-
25 proc. för en merinkomst af 2,000 till 500,000
kr. och indrog äfven krigsvinst, som ingick i inkomst
af fast egendom, under skatten. 1918 års riksdag
raedgaf afdrag för gäldränta, men höjde tariffen
för större merinkomster. Under de följande åren
företogos flera ändringar i dessa bestämmelser, utan
att väsentligen rubba de starkt kritiserade grunderna
för skatten, hvars snara upphörande ansågs onödiggöra
en omläggning. 1920 antogs K. M:ts proposition
ang. upphörande af taxering enligt förordn. 30 juni
1916, så att taxering icke skulle ega rum beträffande
vinst, som uppkommit efter 1919 års utgång. På grund
däraf skedde den sista uppbörden af dsnna skatt under
1921 i tre terminer enligt kung. 10 dec. 1920. Skatten
in-bragte till statsverket 1916-20 öfver l milliard
kr., och ännu under 1922 inflöto öfver 3 mill. kr.,
hvarmed anstånd beviljats för erläggandet.
N. H. E. F. K. S-n.
Krigskontribution. SeKontribution 2.
* Krigslagar. Ny disciplinstadga för krigsmakten
utfärdades 16 juni 1899. - I samband med tillkomsten
af 1914 års härordning har genom konungens och
riksdagens samfällda beslut tillkommit en ny strafflag
för krigsmakten af 23 okt. 1914, som upp-häfver 1881
års lag. I dess 3:e del, de s. k. krigsartiklarna,
ha de straffbestämmelser sammanförts, som skola ega
tillämplighet uteslutande i krigstid eller eljest
under tid, då rikets krigsmakt är mobiliserad. Till
den nya strafflagen ha jämväl öfverflyttats de
förut i disciplinstadgan upptagna bestämmelserna om
befälhafvares bestraffningsrätt i disciplinmål,
om sättet för bestraffningsrättens utöfning
samt om tillrättavisningar. Dessa bestämmelser,
såväl som de tidigare 1881 från disciplinstadgan
öfver-flyttade stadganden, ha sammanförts till en
särskild, 4:e d. af lagen med titel: "Om befälhafvares
disciplinära myndighet". I samma ordning som den nya
strafflagen tillkom äfven genom lag af samma dag ny
lag om krigsdomstolar och rättegången därstädes,
som upphäfver förordningen om krigsdomstolar och
rättegången därstädes af år 1868. Genom k. förordn. 17
dec. 1915, den s. k. militära bestraffning sf or
ordning en, blef slutligen 1899 års disciplinstadga
formligen upphäfd och dess då ännu gällande
bestämmelser ersatta af föreskrifter i denna nya
förordning. - Genom den nya krigslagstiftningen
ha betydande ändringar genomförts särskildt i
riktning af straffens mildrande, förstärkning af
det rätts-bildade elementet i krigsdomstolarna
samt rättsbil-dad persons medverkan äfven vid den
disciplinära bestraffningsrättens utöfning. Bland
senare ändringar är särskildt att märka, att genom
lag 3 juni 1921 dödsstraffet afskaffats jämväl inom
strafflagen för krigsmakten, utom för de fall,
då sådant är jämlikt krigsartiklarna stadgadt.
N. S-g.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
