- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
1211-1212

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Krigsmaterielkommissionen - Krigsministeriet i Danmark - Krigsministeriet i Finland - Krigsråd - *Krigsrätt. 3. - Krigsskadeersättning - *Krigsskola - Krigstidshjälp - Krigstidstillägg - Krigsöfverdomstol - Krikeudde (Krikudden) - *Krim - Kriminalassessor - Kriminalisation - Kriminalisera - Kriminalpolis - Krimisos - *Kringen, O. - Kringskuren kung - Krishnagar - Kristallemottagare - Kristallgitter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1211

Krigsmaterielkommissionen-Kristallgitter

1212

Krigsmaterielkommissionen. Se Statens
krigsmaterielkommission.

Krigsministeriet i Danmark, motsvarande
det forna Landtförsvarsdepartementet i
Sverige, har sedan 1905 ledts i förening med
Marinministeriet (Sjöförsvarsdepartementet)
af en försvarsminister. Under honom stå
l direktör och 2 departementschefer.
P- E-t.

Krigsministeriet i Finland. Se
Försvarsmi-nisteriet. Suppl.

Krigsråd är i Danmark (krigsraad) numera en
hederstitel inom 6:e och 7:e rangklassen, som vanligen
tilldelas underofficerare och således ej motsvarar
den svenska ämbetstiteln.

’Krigsrätt. - 3. Krigsrätt är underdomstol vid
krigsmakten. Krigsrätt är regementskrigs-r ä
11 vid hvarje regemente och därmed likställdt
truppförband af armén och kustartilleriet samt
stationskrigsrätt vid hvar och en af flottans
stationer. Särskild krigsrätt må af konungen inrättas
i enlighet med hvad därom närmare bestämmes i §
5 af lagen 23 okt. 1914 om krigsdomstolar m. m. Då
rikets krigsmakt för annat ändamål än öfning är
ställd på krigsfot, är f ä 11 k r i g s-r ä 11
underdomstol vid krigsmakten. Regements-krigsrätt,
stationskrigsrätt och särskild krigsrätt utgöras
af en krigsdomare såsom ordförande, två militära
ledamöter och en auditör. Fältkrigsrätt utgöres
af fyra ledamöter, af hvilka tre äro militära och
en civil; främste militäre ledamoten är rättens
ordförande. För öfrigt hänvisas till förenämnda lag.
E. K.

Krigsskadeersättning, folkr., är allt hvad en
krigförande stat vid krigets slut gör anspråk på
att af motparten erhålla, dels till täckande af
krigskostnaderna, d. v. s. de utgifter staten för
krigets förande måst vidkännas både direkt och
indirekt (t. ex. räntor å krigslån m. m.), dels
till "reparation" af förstörda landområden, städer
och byggnader, industrier och företag m. m., dels
slutligen som upprättelse för liden oförrätt eller
skada i öfrigt. Krigs-skadeersättning kan naturligtvis
utkräfvas endast af en fullständigt besegrad
motståndare och bestämmes genom fredstraktaten eller
till densamma anknytande specialtraktater, vare sig
skadeståndet i fredstraktaten fixerats till visst
belopp i pengar eller varor eller fixeringen skjutits
på framtiden, såsom beträffande Tyskland skedde
i Versaillesfreden. Bestämmelser i fredstraktater
om krigsskadeersättning utgöra i och för sig icke
något bevis om den lidna skadans storlek eller om
skulden till densamma, då de ju dikteras af segraren
och utgöra fredsvillkor, men icke något domslut.
Rid.

* Krigsskola. Ett nytt reglemente för K. Krigsskolan
är utfärdadt 30 sept. 1921.

Krigstidshjälp. SeDyrtidstillägg Suppl.

Krigstidstillägg. Se Dyrtidstillägg. Suppl.

Krigsöf verdomstol. Se Krigshofrätten (äfven i
Suppl.) och öfverkrigsrätt.

Krikeudde (K r i k u d d e n), udde på fastlandet vid
östra sidan af Nordmalingsfjärden med en 1890 uppförd,
1913 ändrad blixtfyr på 63° 29’ 28" n. br. och 19°
36’ ö. lgd fr. Gr. Agaljus. E. A-t.

*Krim. Då efter ryska bolsjevikrevolutionen
(nov. 1917) nationaliteternas själfbestämningsrätt
inom ryska riket proklamerades, bildade tatarerna på
K. egen republik, hvarjämte äfven Ukrainska
folkrepubliken gjorde anspråk på landet. Närmast
för att oskadliggöra ryska Svarta hafsflottan, som
fortsatte fientligheterna mot Turkiet äfven efter
freden i Brest-Litovski (mars 1918), besatte tyska
trupper under general Kosch Perekop (19 april s. å.),
hvarefter äfven Feodosija, Kertj och Sevastopol
besattes (30 april–1 maj). Till K. samlades
många af bolsjevikernas motståndare, och sedan
centralmakterna ingått vapenstillestånd och de tyska
trupperna utrymt K. samt ersatts af ententetrupper
(nov. 1918), var K. en af härdarna för de "hvite"
ryske generalernas restaureringsförsök. Bolsjevikisk
uppvigling föranledde emellertid myterier bland
ententetrupperna, och dessa hemkallades sommaren
1919, hvarefter bolsjevikstyrelse infördes på K. Efter
Denikins nederlag våren 1920 drogo sig hans trupper
tillbaka till K. och reorganiserades därstädes af
general P. N. Wrangel (se d. o., sp. 1141–42), som
på K. bildade en "sydrysk" regering. Efter hans stora
nederlag i nov. s. å. återställdes
bolsjevikstyrelsen på K., och halfön utgör numera en autonom
sovjetrepublik ingående i Ryska socialistiska
federativa sovjetrepubliken (R. S. F. S. R.);
den har egen centralexekutivkommitté och eget
folkkommissariernas råd, hvilka residera i
$imferopol. Krimrepublikens invånarantal uppgafs
1923 till 720,000. – K. led åren 1921–22 af svår
hungersnöd; från 1923 förbättrades förhållandena,
och K. blef då turist- och rekreationsort
för högre sovjetfunktionärer och för rika
affärsmän, som förtjänat på den "nya ekonomiska
politiken". Under de första revolutionsåren drogo
sig många universitetsprofessorer och studenter
ned till K., och där uppstod på så sätt 1918 ett
"tauriskt universitet" i Simferopol, som utöfvar en
liflig verksamhet.
V. S-g.

Kriminalassessor, jur. Se Assessor. Suppl.

Kriminalisatiön, den akt, hvarigenom en rättsordning
tillägger ett visst förfarande i afseende å
mänskligt handlande egenskapen att kunna beläggas med
straff, gör detsamma straffbart, samt därigenom ock
karakteriserar förfarandet i fråga som ett brott. Den
moderna rätten kräfver härför ett uttryckligt
stadgande i lag, enligt grundsatsen nul-lum crimen
sine lege ("intet brott utan med stöd af lag"). Dock
anses inom vissa rättsordningar domstolarna befogade
att med straff belägga äfven sådana förfaranden,
som icke äro i lag uttryckligen straffbelagda, men
dock äro med där omtalade förfaranden så likartade,
att det icke ur någon synpunkt kan ifrågasättas,
att de icke böra i bestraffningshänseende jämställas
med dessa. N. S-g.

Kriminalisera, jur. Se Kriminalisatiön. Suppl.

Kriminalpolis. Se Polis. Suppl.

Krimisos (grek. KQI/MOOS, nuFiumefreddo), flod i
västra delen af Sicilien. Se T i m o l e o n.

*Kringen, O., var till 1919 anställd som medarbetare i
"Socialdemokraten" (och 1903-05 dess redaktör). Vid
partisprängningen 1921 slöt han sig till det
nystiftade Norges social-demokratiske ar-beiderparti
och har sedermera varit medarbetare i detta partis
press. M. H.

Kringskuren kung. Se Kägelspel.

Krishnagär, stad. Se Nadiya.

Kristallemottagare. Se Rundradio. Suppl.

Kristallgitter, fys., kallas strukturen eller den
geometriska ordningen af atomerna i en kristall.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:44 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcp/0642.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free