Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Kristian, skandinaviska konungar. 10. K. X. - *Kristian, danska prinsar. 2. Kristian K. F. A. A. V. - *Kristiania - *Kristianiadalen - *Kristiania stift - Kristianiasväng - *Kristianopel - *Kristians amt - *Kristiansand - *Kristiansands stift - *Kristiansborg - *Kristianshavn - *Kristiansholm - *Kristianssæde - *Kristianstad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1215
Kristian-Kristianstad
1216
parlamentarisk garanti, hvilken lät anställa
nyval till folketinget. K. höll 10 juli s. å. sitt
högtidliga intåg i Sönderjylland och deltog 11 s. m. i
den storslagna festen på Dybböl. Sedan ikraftträdandet
l dec. 1918 af den nya dansk-isländska förbundslagen
bär K. titeln "konge til Danmark og Island". Han
aflade juni-juli 1921 jämte drottning Alexan-drine
och sina båda söner ett besök på Island och besökte
s. å. äfven Grönland. Efter nyvalen 1920 regerade
han med vänsterministären Neergaard till april 1924,
då den första danska socialdemokratiska ministären
(Stauning) utnämndes. 10. P- E-t.
Kristian, danska prinsar. - 2. Kristian
K. F. A. A. V. besteg tronen efter sin faders, Fredrik
VIII:s, frånfälle, 14 maj 1912. Se vidare Kristian,
skandinaviska konungar 10. Suppl.
* Kristiania skall fr. o. m. 1925, enl. stortingets
beslut, heta Oslo. Arealen uppges till 16,s kvkm.,
hvaraf 0,2 kvkm. sötvatten, och folkmängden till
258,483 pers., 117,092 män och 141,391 kvinnor,
d. v. s. 1,207 kvinnor mot 1,000 män (1920)
och en folkökning sedan 1910 med 6,9 proc. Bland
nytillkomna offentliga byggnader märkas: telegrafhuset
(fig. 4 å pl. I), vid Prinsens gate; posthuset
(fig. 6) och centralbanken, vid Toldbodgaten;
geol. och zool. museet (fig. 3), på Töien; de
kommunala bostadsbyggena Torshaugkomplexen och
Rosenhof-komplexen, i n. ö., ö. om Akerselven; i ett
dominerande läge på Hammersborg, i närheten af Hellig
Trefoldigheds kirke, den svenska Margaretakyrkan
(fig. 1), hvartill grunden lades "28 maj 1922 i
närvaro af bl. a. ärkebiskop N. Söderblom och som
nu (1924) är under byggnad med anslag af svenska
staten; universitetsbiblioteket (se pl. I och II till
art. Biblioteksbyggnader. Suppl.), nybyggnader för
K. universitet (kemiskt och fysiskt laboratorium
med studentbyggnad), nära Blinderen, n. om Gamle
Åker kirke, m. m. Bland öfriga nya företag märkas
reglering af Piperviken (sedan 1923) för det nya
rådhuset (som skall uppföras efter ritningar
af arkitekterna A. Arneberg och M. Poulsen),
anläggningen af Ulle-vaals trädgårdsstad, i Åker,
men hörande till K., en Täcker egnahemsanläggning
efter engelskt mönster; andra egnahemsanläggningar
på områden i Åker, vid Sogn och Tåsen, n. om staden,
samt på Eke-berg, s. om staden; sjömansskolan där
(fig. 7) med .dekorativa målningar af P. Krohg. -
(Sp. 1390) Utom Nationaltheatret och Centraltheatret
(Fahl-ströms theater har upphört) finnas nu
i K. Det norske theater (för landsmålspjäser),
Mayol 1. Intim-theatret, Casinotheatret och Tivolis
sommarteater. - På Frogners hufvudgård är nu inrymd
bildhuggaren Vigelands ateljé. I sept. 1924 öppnades
i K. Institutet för jämförande kulturforskning. Om
tidningspressen i K. se Tidning, sp. 1284-85
(äfven i Suppl.). - Stadens tillgångar uppskattades
1917-18 till 142,742,810 kr., hvaraf för kyrkor och
kyrkogårdar 7,135,349 kr., för skolor 18,059,490
kr., för vattenledningsverk 11,244,969 lo-, och för
elektricitetsverk 23,143,303 kr. Förmögenheten per
inv. uppges 1919-20 till 9,136 ler. och inkomsten per
inv. till 3,009 kr. Handelsflottan bestod l jan. 1919
af 306 ångf. å 363,829 ton och 33 segelf. ä 35,366
ton. - Under byggnad äro f. n. (1924) förstadsbanor
till Sognvandet, in., och till östensjövandet,
i s. Kommunens administra-
tion är sedan l juli 1922 delad på 8 afd., hvaraf den
l:a (finansafd.) förestås af borgmästaren, de öfriga
af hvar sin rådman. För K. väljas nu 7 stortingsmän. -
Litt.: A. Helland, "Topografisk statistisk
beskrivelse över K." (3 bd, 1918), och "Kristiania
historie. Utgit af Kristiania kommune", bd I (1922).
K. G. G.
*Kristianiadalen. Frognersseteren var urspr, en säter
under gården Frogner (se d. o. Suppl.).
*Kristiania stift heter fr. o. m. l
jan. 1919 Oslo b i s p e d ö m m e.
K. G. G.
Kristianiasväng. Se Skidlöpning, sp. 988 och fig. 18.
*Kristianopel. - 2. Socknen omfattar nu 9,190 har,
hvaraf 11 har i köpingen. 2,810 inv. (1923).
* Kristians amt heter fr. o.
m. l jan. 1919 Opland fylke.
K. G. G.
"Kristiansand hade 16,605 inv. 1920. Äfven öfver
general 0. Wergeland har rests en staty.
* Kristiansands stift heter fr. o. m. l jan. 1919
Agder bispedömme. K. G. G.
*Kristiansborg. Grundstenen till det Nya K. lades
15 nov. 1907, och arbetet fördes till slut 1922
af T horvald Jörgensen. Hans plan undergick efter
hand vissa förändringar, bl. a. i fråga om spirans
höjd. 28 okt. 1916 hölls taklagsöl, 28 maj 1918
flyttade riksdagen in i sydöstra flygeln, l okt. 1919
Höjesteret i den nordvästra, och 1922 inrymdes
utrikesministeriet i de rum mellan de nyssnämnda,
hvilka urspr, voro afsedda till konungabostad. P-
-K-t.
*Kristianshavn hade 1921 endast 14,222 inv.
*Kristiansholm. Grefskapet
öfvergick till fri egendom 1921.
P. B-t.’
*Kristianssted tillhör numera Förenta staterna.
*Kristianssaede. Grefskapet öfvergick till fri
egendom 1921.
* Kristianstad. Sedan 1914 är Näsby by inkorporerad
med staden, hvarefter dess jurisdiktions-område är
omkr. 1,646 har. De idkare af handel och sjöfart,
som äro
mantalsskrifna i Ahus och förut i judiciellt hänseende
lydt under K., lyda sedan 1887 under Villands
härad. Ny stadsplan är fastställd 1919, omfattande
för hela staden 265 har. öster om stadsplanen är
sedan 1910 utlagdt ett egnahemsområde, som numera
är bebyggdt med omkr. 200 en- och tvåfamiljs-
Fig. 1. Kristianstads vapen
hus. 1922 utlades å
norra utanverket ett villaområde, s. å. bebyggdt
med 19 villor; äfven i södra delen af staden och
i Näsby ha villaområden börjat bebyggas. Staden
inköpte 1912 den på 1870-talet torrlagda Hammarsjön
ö. om staden, som hålles torr genom pumpverk vid
Pynten, dit stadens afioppsvatten numera i hufvudsak
går. Bangården ombyggdes 1920 fullt modern med
tunnlar under spåren, särskild gods-bangård med nya
godsmagasin och särskildt tullhus. I samband därmed
indrogs östra Skånes järnvägar, som förut slutat vid
Långebro station v. om ån, på en ny järnvägsbro öfver
Helge å genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
