Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Krohn ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kromatrop [kråmatråp; af grek. chrõma, färg, och
tro’pos, vändning], en optisk leksak, bestående
af två plana, cirkelrunda, intill hvarandra
koncentriskt placerade, transparenta, med mångfärgade
rosettformade figurer försedda skifvor, hvilka genom
en mekanisk anordning kunna sättas i en mot hvarandra
omkring sina centra roterande rörelse. Därvid ser man
i genomsikt rörliga, praktfulla stjärnor af växlande
färger och former. Vid förevisning projicieras
vanligen dessa figurer medelst ett skioptikon på en
hvit skärm. J. Htzg.
Kromgarfning. Se Läder, sp. 169 och 171.
*Kromgrönt, kem. Under benämningen kromgrönt gå
2 olika kromföreningar: dels vattenfri kromoxid —
som målarfärg äfven kallad kromoxidgrönt, matt
kromoxid, äkta kromgrönt, Bellios-grönt m. m. —,
dels kromoxidhydrat, som äfvenledes förekommer under
många olika namn, såsom kromhydrat, smaragdgrönt,
Pannetiers grönt, Guignets grönt m. m. Den senare
arten kromgrönt utmärkes genom vackrare och
klarare färg. Den uppfanns 1838 af Pannetier och
framställdes, oberoende af Pannetier, något senare af
Guignet. Det af dessa utarbetade framställningssättet
är än i dag det brukliga och tillgår så, att 1
del natrium- eller kaliumbikromat upphettas med 3
delar borsyra till omkr. 700°, hvarefter det bildade
alkaliboratet aflägsnas genom massans utkokning med
vatten. Guignets grönt består därför i hufvudsak af
kromoxidhydrat med något litet borsyra. I likhet med
kromoxidgrönt är det okänsligt för utspädda syror,
alkalier och svafvelväte. Det kan brukas för alla
slag af målning och är enligt Kallstenius "ett af
konstnärens värdefullaste och hållbaraste färgstoff".
K. A.V-g.
Kromhydrat [kråm-]. Se Kromgrönt. Suppl.
*Kromjärn. — 3. Tekn., äfven kalladt Ferrokrom,
legering af krom (omkr. 60 proc.) och järn,
framställes vanligen genom reduktion af
kromjärnsten (kromit), FeO · Cr2O3, med kol
i elektrisk ugn och används för framställning
af det värdefulla nickelkromstålet (se
Nickelstå1) och andra slag af specialstål.
K. A. V-g.
Kromklorur [kråm-]. Se Krom. Suppl.
*Kromoxid, Kromoxidgrönt, Kromoxidhydrat.
Se Kromgrönt. Suppl.
Kromoxidul [kråm-]. Se
Krom. Suppl.
*Kromsyra, kem. Se äfven Fixera 2.
*Krona. — 9. Del af en slipad diamant. Se Ädelstenar,
sp. 1154.
Kronakken, en 1,426 m. hög bergstopp å Norra
Borgafjället, Dorotea socken, Västerbottens lappmark.
*Kronberg, J. J. F., dog 17 okt. 1921 på lägenheten
Skuggan i Stockholm. - Hans förnämsta arbete från de
sista åren är en plafond, Perseus befriar Andromeda,
i Hallwylska palatset 1918. Hans ateljébyggnad
vid Lilla Skuggan i Stockholms närhet inköptes
af grefvinnan V. von Hallwyl och donerades till
Nordiska museet, flyttades till Skansen och öppnades
där för allmänheten 15 juni 1922. I donationen
innefattades alla konstverk — äfven skisser och
studier, textilföremål o. a. —, som funnos i ateljén,
bland större arbeten monumentalmålningen Eros, bland
de smärre en mängd öfverlägsna skisser i olja efter
gamla mästare, bl. a. A. Lorenzetti, Paolo Veronese,
Tiepolo, Rubens, Rembrandt.
Samlingen omfattar äfven ett 60-tal små skulpturer,
utförda i plastelina som förstudier till
målningarna. (Se K. Asplund, "J. K:s ateljé",
kortfattad vägledning jämte en essay om K:s konst och
illustrerad katalog öfver de till Nordiska museet
skänkta konstverken, 1922.) En minnesutställning
anordnades i Liljevalchs konsthall i nov. 1923.
G—g N.
Kronbruden, skådespel af A. Strindberg (se denne,
sp. 339), uppf. i Stockholm f. g. 1907, tonsatt som
opera af T. Rangström (se denne. Suppl.), uppf. här
f. g. 1922.
*Krone. 1. K. tillhör nu Polen.
*Krone, Hermann, dog 27 sept. 1916.
*Kronecker. — 2. K. H. K. dog 7 juli 1914.
Kronetorp, herrgård i Burlöfs socken, Malmöhus län,
7 km. n. ö. om Malmö, omfattar 21/2 mtl med en areal
af 173 har, hvaraf 5 har park och trädgård samt
160 har åker. Tax.-v. 469,000 kr. (1924). K. fick
1792 sitt nuv. namn efter dåvarande egaren
C. A. Cronsjö, adlad Sjöcrona. 1834 blef Chr. Bergh
egare; nuv. egare är fröken Nathalia Bergh.
O. Sjn.
Kronfall. Se Länsväsen, sp. 198.
Kronfogdarne eller Slåtterölet, mycket populärt
lustspel (med sång) af K. V. Envallsson (se denne).
Kronisk bindehinnekatarr, med. Se ögonsjukdomar,
sp. 68.
Kronisk morfinförgiftning. Se Morfinism.
Kronjuvelerna (Les diamants de la couronne), komisk
opera med musik af Auber till librett af Scribe och
Saint-Georges, uppf. i Stockholm f. g. 1845.
Kronkreditaktiebolaget. Se Svenska
kronkreditaktiebolaget. Suppl.
*Kronland. Inom Österrikiska monarkien betecknades
före uppgörelsen med Ungern 1867 som kronländer
de med kronan ärftligt förbundna länderna Böhmen,
Mähren, Galizien, Kroatien, Slavonien och
Siebenburgen. De tre sistnämnda räknades
sedermera till ungerska kronans länder.
Äfven andra provinser inom österrikisk-ungerska
monarkien benämndes stundom kronländer.
Genom frederna i S:t Germain 1919 och Trianon
1920 afträddes de ofvan uppräknade
kronländerna till Tjecho-Slovakien, Polen,
Jugo-Slavien och Rumänien, och benämningen
"kronland" har i öfrigt i Österrike upphört med
den monarkiska styrelseformens afskaffande 1918.
V.S-g.
*Kronlund, G. A. E., lämnade riksdagen 1914. Han var
led. af civilkommissionen 1911—14.
* Kronobergshed var 1778—1919 öfningsplats för
Kronobergs regemente, som där har rest en 29 aug. 1919
af täckt minnessten (se fig. å sp. 1235).
*Kronobergs län hade 31 dec. 1923 158,648
inv., hvaraf 9,543 i länets enda stad,
Växjö. Folkmängdstätheten var 18 inv. på 1 kvkm.,
folkökningen 1913—23 blott 0,9 proc. Fögderierna
äro nu 4: Uppvidinge, Konga och Kinnevald, Allbo
och Norrvidinge samt Sunnerbo, hvartdera med 4
landsfiskalsdistrikt. Länet har 1 stad, 3 köpingar
(Tingsryd, Elmhult och Markaryd), 84 eg. landskommuner
samt 9 municipalsamhällen. Det tillhör Första
telegrafdistriktet; provinsialläkardistrikten äro
7 och de extra 2. Till riksdagens Första kammare
väljer länet tills, med Hallands län 8 led., till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
