- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
1243-1244

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Krylbo-Norbergs järnväg ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1243

Krylbo-Norbergs järnväg-Krångedeforsarna

1244

*Krylbo-Norbergs järnväg omfattar fr. o. m.

1917, utöfver den tidigare hithörande
sträckan K r y l b o-K ärrgrufvan, som efter 1913
upptas till en längd af 18,e km., jämväl Kärrgruf-v a
n-K lackbergs järnväg, normalspårig, 3,9 km. lång.
Sistnämnda järnväg, som koncedera-des 13 nov.
1896 och 2 april 1898, utgår från Kärrgrufvans
station i nordvästlig riktning öfver Nordansjö
bruksegendom till Klackbergs gruffält i Norbergs
socken, Västmanlands län, hvarest anslutning finns
till Klackbergs järnväg. Kärrgrufvan- Klackbergs
järnväg öppnades för allmän godstrafik 15 juni 1898
och egdes t. o. m. 1916 af Kärrgrufvan-Klackbergs
järnvägs-a.-b., Krylbo. Vid banans öfvergång
till Krylbo-Norbergs järnvägs-a.-b :s ego utgjorde
bokförda byggnads- och förrådskostnaden 183,843 kr.
Aktiekapitalet var 60,000 kr. F. P.

Kryle7nko, Abraham, rysk bolsjevikisk politiker,
f. 15 maj 1885, blef student 1902 och började studera
juridik i Petersburg, deltog från 1904 lifligt i
den revolutionära rörelsen och satt flera gånger i
fängelse. Då han på grund af sina politiska åsikter ej
erhöll tillstånd att uppträda som advokat, lifnärde
han sig i Lublin med att ge privatlektioner. Efter
att några år ha vistats i Schweiz återvände K. till
Kyssland efter marsrevolutionen 1917 och var efter
bolsjeviksegern i nov. s. å. folkkommissarie för
armén och flottan samt högste befälhafvare öfver
sovjettrupperna t. o. m. mars

1918. Som sådan inledde och genomförde han
vapenstilleståndsförhandlingarna med centralmakterna
nov.-dec. 1917. Han förde 1918 först
befälet öfver sovjettrupperna i Ukraina och blef i
aug. högste befälhafvare öfver de mot tjechoslovakerna
stridande röda arméerna samt var därjämte ordf. i
högsta revolutionstribunalet.

Krylpv, stad. SeNovogeorgievsk 2.

*Krummel, 0., blef 1911 professor i Marburg och dog 12
okt. 1912 i Köln. Genom sin handbok Der ozean (1886)
väckte han intresse i större kretsar för oceanogranens
studium. Hans hufvudverk, Handbuch der ozeanographie,
utkom 1907-11.

*Kryohydrat, kem. Framställningen rad. 4-13 samt
påståendet (rad. 20-22), att mättade saltlösningar
ha "en viss bestämd fryspunkt", gälla ej om mättade
lösningar i allmänhet, utan blott om sådana, som
tillika äro eutektiska. Angående andra mättade
lösningars förhållande vid afkylning se Eutektisk
i Suppl.

*Kryolit. Formeln skrifves vanligen Na3AlF6. Om
mineralets användning för framställning af aluminium
se d. o. i Suppl Se vidare E l e k t r o-kemisk
industri. Suppl., sp. 550. K.A.v-g.

Krypkedja. Se Au t omobil. Suppl., sp. 391 och fig. 11
å sp. 392.

Krypnarv, löt. Se Nar v.

Kryptoskop [-skåp], fys. SeEöntgenskärm.

*Krysarobin, farm. De hos Xanthoria parietina (Physcia
parietina) förekommande gula färgämnena utgöras ej af
krysofansyra, utan af vulpinsyra (se Lafsyror) och
physcion, ett antracenderivat liksom krysofansyran.
G- L-m.

*Krysoberyll, miner. Se äfven art. Ädelstenar och
fig. 19 och 20 å färgplanschen.

*Krysopras. Se äfven art. Ädelstenar och fig. 10
å färgplanschen.

’Kryssare. - 2. Slag- 1. Slagskepps-

kryssarna ha till följd af Världskrigets erfarenheter
betydligt utvecklats. Den modernaste 1924 i
tjänst varande slagkryssaren är den engelska
"Hood" (färdigbyggd 1920), det största hittills
byggda örlogsfartyget. Den är i längd 262,i m.,
bredd 31,7 m. och djupgående 10,i m., har ett
deplacement af 45,300 ton, 24 yarrowpannor för enbart
oljeeldning, Brown-Curtiss utväxlade turbiner,
4 propellrar, högsta fart 32 knop med 151,000
hkr, brännoljeförråd 4,000 ton. Bestyck-ning:
8 st. 38,i cm. kanoner, parvis uppställda i 2
torn för-ut och 2 akter-ut i fartygets midtlinje,
de inre tornen högre, så att deras kanoner kunna
skjuta öfver de yttre tornen, 12 st. 14 cm. kanoner
bakom pansarsköldar, 4 st. 10,2 cm. luftkanoner
samt lätt artilleri, 10 st. 53,3 cm. torpedtuber,
hvaraf 2 undervattenstuber. Största pansartjocklek:
däck 76 mm., kommandotorn och vattenlinje 305 mm.,
fartygssida i öfrigt 178 och 127 mm., svåra kanontorn
381 mm. Fartyget har till skydd mot torpeder och
minor längs båda sidorna en utbyggd s. k. bulge
samt kan medföra flygbåtar. Be-sättningsstyrkan
uppgår normalt till 1,477 man, krigsbesättningen
är omkr. 1,700 man. - Genom Washingtonfördraget
1922 ha de maritima stormakterna förbundit sig
att vid nybyggnad begränsa storleken af slagskepp
(däri inbegripet slagkryssare) till 35,000 ton
och af deras artilleri till 40,6 cm. kaliber
samt storleken af öfriga kryssare till 10,000
ton och af deras artilleri till 20,3 cm. kaliber.
C. K. S.

Kryssfart, detsamma som marschfart (se Fart,
sp. 1412).

Kryssmejsel. Se Mejsel.

Kryssmärsgastar. Se Märsgastar.

Kryssturbin. Se Å ngt ur bi n, sp. 1103.

*Kräkkrasse, bot., kallas nu Coronopus procum-bens.

Kråkskär, fyr på Kråkö, n. v. om Agö, i Botten-hafvet
utanför Hudiksvall på 61° 34’ 12" n. br. och 17° 19’
43" ö. lgd fr. Gr., med intermittent hvitt, rödt och
grönt sken, uppförd 1908. B. A-t.

*Kråksmäla tillhör nu Växjö stift. 2,002 inv. (1924).

Kråkstad. 1. Härad och pastorat, med socknarna
K. och Ski, i Akershus fylke (före 1919 Akershus
amt), övre Borgesyssel prosteri, Oslo bispedömme,
Norge. 165,01 kvkm. 4,989 inv. (1920). Jordbruk och
skogsbruk. - 2. Socken i K. härad. 54,02 kvkm. 1,564
inv. (1920). 1. K-G. G.

Kräksundsgap, namn på 2 fyrar i Bohusbukten. Yttre
K., på Högholmen, n. om Bråtö, är en klippfyr på
58° 6’ 43" n. br. och 11° 27’ 30" ö. lgd fr. Gr.,
16,5 m. öfver medelvatten, med hvitt, rödt och
grönt sken. - I n r e K., på Soleberget på Orust,
är en blixtfyr på 58° l’ 15" n. br. och 11° 28’ 30"
ö. lgd fr. Gr., 42 m. öfver medelvatten, med hvitt
sken. Båda fyrarna ha linser af 4:e ordningen, 500
hlj. styrka, agaljus och 11 bågminuters lysvidd. Den
förra uppfördes 1890, den senare 1896, och båda
ändrades 1911. E. A-t.

Krångedeforsarna, nedre Norrlands mäktigaste
vattenfall, äro belägna i Indalsälfven och utgöras
af en omkr. 3,5 km. lång och 64 m. hög fallsträcka
omedelbart nedom sjön Gesunden. Den kontinuerligt
tillgängliga effekten utgör vid oreglerad normal
lågvattenföring i älf ven 45,000 hkr samt vid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:44 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcp/0660.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free