- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
1247-1248

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Krylbo-Norbergs järnväg ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1247

Kräkla-Kubering

1248

Som de viktigaste skyddsåtgärderna mot kraft-pesten
må efter I. Arwidsson, "Kräftpesten i Sverige"
(i "Medd. fr. K. Landtbruksstyrelsen", n:r 229,
1920), anföras följande. För hvarje område, där
kräftpesten härjar eller beräknas härja under närmaste
kräftfiskeperiod, bör förbud mot transport af lefvande
kräftor utfärdas; dock bör kräftfisket kunna tillåtas
på villkor, att alla fångade kräftor omedelbart
kokas. Transport af hvarje slags begagnad fiskredskap
förbjudes inom det smittade området, såvida densamma
ej genom kokning oskadliggöres; dock må dylik redskap
transporteras mellan det vatten, där den användts, och
närmast belägna gård eller inom fiskevattensegarens
egor. Inom förbudsområdet få inga fiskredskap utan
föregående kokning forslas från vatten nedanför en
fördämning till vatten ofvanför densamma. K.A. A-n.

’Kräkla. 1. Bild af kräkla meddelas i fig. 6 till
art. Ärkebiskop.

’Kräklinge. Se Helgelseförbundet. Suppl.

’Kräldjur, zool. Osborn (se d. o.) har 1903 uppställt
en mycket uppmärksammad hypotes rörande de olika
kräldjursgruppernas genetiska förhållande till
de högre ryggradsdjuren. Han delar kräldjuren i 2
grupper (underklasser): 1) Synapsida (innefattande
bl. a. Anomodontia, sköldpaddor, Sauropterygia, se
dessa ord): med l odelad tinningbåge; ur dithörande
kräldjur skulle däggdjuren ha uppstått; 2) Diapsida
(innefattande bl. a. Dino-sauria, Pterosauria,
Ichthyosauria, se dessa ord, krokodiler, ödlor,
ormar): med 2 eller delade tinningbågar; från
dithörande former leda fåglarna sitt ursprung.
L-e.

Kräm (af fr. crème, eg. grädde), kokk. 1. Under
tillredningen oaflåtligt vispad och nära kokt
blandning af grädde, ägg, socker, mjölk och någon
smakgifvande essens e. d. samt ofta gelatin som
bindemedel; används mest som fyllning i tårtor
och bakelser (t. ex. vaniljkräm, kaffekräm). –
2. Anrättning af sammankokt fruktsaft, vatten, socker
och potatismjöl, väl vispad, t. ex. hallon-, blåbärs-,
rabarberkräm o. d. (som ätas med mjölk eller grädde),
citronkräm (som dessert), chokladkräm (med kakaopulver
i st. f. fruktsaft).

Krämarhandel. Se Minuthandel.

*Krämla. Bilder af krämlor meddelas i färgpl. II och
III till art. Svampar.

*Kröcher, J. von, afgick från landtdagspresi-diet
1912 och dog 10 jan. 1918. Han var 1898 -1913 led. af
tyska riksdagen.

Krödsherad, härad i Buskerud fylke (före 1919
Buskeruds amt), beläget omkring Kröderen (sed. o.),
Norge. 392,90 kvkm. 2,352 inv. (1920). Jordbruk och
skogsbruk. I K. ligger Norefjeld (1,509 m. ö. h.),
ett af östlandets högsta fjäll. K. bildar med Glesne
kapell en socken i Sigdal pastorat, Drammen prosteri,
Oslo bispedömme. K- G- G.

"Kroger, T i m m, dog 29 mars 1918 i Kiel.

Ksirabdhitanayä. Se L a k s m i.

K. 8. S. S., förkortning för Kungl. svenska
segelsällskapet.

*Ktesifon. Under Världskriget försökte den mot Bagdad
framryckande engelska expeditionskåren under general
Townshend, omkr. 15,000 man stark, 22–24 nov. 1915
förgäfves bemäktiga sig den af en öfverlägsen turkisk
arméafdelning under öfverste Nur ed-din bej besatta
försvarsställningen vid K.
Då turkarna öfvergingo till motanfall,
måste engelsmännen anträda återtåget mot
Kut-el-amara. Jfr Världskriget, sp. 202.
H. J-dt.

Kuala-Lumpor, stad. Se S el a n gör.

*Kuban. - 2. Några år efter ryska revolutionen
1917 bildade Kubanområdet med guv. Stavropol
Kubanrepubliken med omkr. 149,000 kvkm. och
4,4 mill. inv., men har sedermera införlifväts
med Sovjet-Kyssland. K. bildar nu tillsammans
med Svarta hafsområdet ett förvaltningsområde
(ry. Ku-ba!no-Tjernomorrskaja o’blast) med 95,503
kvkm. och 2,750,000 inv. Hufvudstaden Krasnodar
(f. d. Jekaterinodar) har 143,000 inv.

Kubänrepubliken. Se Kub an. Suppl.

Kubanska tatarer. Se N o g a i e r.

Kubaträ, tekn., detsamma som gulholts.

Kubera, ind. myt. Se K u v e r a

Kubering, skogsh., uppmätning af volymen,
ku-bikmassan, af en timmerstock, ett träd eller
ett bestånd af träd. Därtill användas vanligen
tabeller, kuberingstabeller. För stockar anges
oftast den toppkuberade massan, beräknad efter
diametern i toppändan och längden, hvarvid stocken
kuberas som en cylinder med toppändans area som
genomskärning. Med verklig kubikmassa förstås, att
genomskärningen på stockens midt lägges till grund för
beräkningen. Midtkubering ger goda resultat endast för
delar af stammen, men ej för en hel trädstam, ty för
denna erhållas för låga värden. För hela trädet kan
sektionsmätning tillgripas, i hvilket fall stammen
tankes uppdelad i l, 2 eller 3 m. långa sektioner,
för hvilka midtdiametern mätes och den motsvarande
cirkelytan multipliceras med sektionens längd. Trädets
kubikmassa är summan af alla sektionernas. För
uppmätning af kubikmassan af kvistar och grenar
(hvilket i Sverige så godt som aldrig förekommer)
erfordras xylometermätningar eller tillgång till
erfarenhetstal, angifvande för olika trädslag
och åldrar huru stor tilläggsprocent till stammens
kubikmassa, som bör göras, för att äfven risets volym
skall komma med. Stubbar och rötter kuberas endast om
de uppbrytas och tillgodogöras som ved till bränsle
eller för tjärberedning. I detta fall mätes virket
i trafvar, upplagda i vissa yttre standardmått,
och man erhåller den s. k. lösa volymen, man mäter
i löst mått, d. v. s. äfven mellanrummen mellan
vedstyckena ingå i kubikmassan. Man skiljer alltså
mellan fast mått och löst mått, och då metersystemet
används, brukar man ange mätningssystemet i detta
afseende genom att räkna i fastmeter (fm3) eller
lösmeter (1m3), beroende på, om mellanrummen ingå
i kubikmassesifirorna eller icke. Fast mått används
alltid för timmer och för skog på rot, vid taxering
af utbyte och tillväxt m. m. För timret räknar man
dessutom alltid utan bark och - som ofvan nämnts -
efter toppmått för diametern. Löst mått används för
brännved, kolved, props och vanligen för massaved. I
medeltal äro två tredjedelar af den lösa kubikmassan
fast vedvolym. - Kubering af stående skog kan tillgå
på olika sätt. Därvid användas allmänna eller lokala
tabeller, vanligen uppställda efter trädens diameter
och höjd samt gärna en faktor till, angifvande
stammens form. Mest använda äro i Sverige professor
Tor Jonsons (se denne. Suppl.) massatabeller, i hvilka
man kan direkt afläsa stammens fasta kubikmassa,
om diametern vid brösthöjd (1,3 m.), höjden och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:44 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcp/0662.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free