- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
1251-1252

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Krylbo-Norbergs järnväg ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1251

Kuhnekuren-Kullgren

125L

Kuhnekuren [kone-], uppkallad efter sachsiske
snickaren och naturläkaren Louis Kuhne
(d. omkr. 1915), består af 2 delar: en strängt
genomförd vegetarisk diet och vissa slags bad
(solbad, ång-bad, s. k. bålfrotteringsbad i balja och
s. k. frotte-ringssittbad). Kuren har räknat anhängare
inom alla klasser af sjuka och uppges vara verksam
mot hvad slags sjukdom som helst. Kuhneinstitut
ha inrättats flerstädes, bl. a. i Sverige. Under
lifvet och efter döden stämplades upphofsmannen,
som själf anlade den första anstalten, af många,
särskildt läkare, som ärkekvacksalfvaren i sin
prydno, af sina många hjälpsökande åter som "läkaren
af Guds nåde" och som "en af mänsklighetens största
välgörare". K. var under sina sista lefnadsår (han
var då öfver 70 år gammal) utsatt för en våldsam
process rörande sin verksamhet, en process, som han
dock vann. Se L. Kuhne, "Den nya läkeveten-skapen"
(1898). C. S-g.

Kuijper, A. Se Kuy p er (äfven i Suppl.). Kuikkapää
[ko’ikapä], bergstopp. Se Maan-selkä.

*Kuivaniemi är sedan 1918 själfständigt pastorat i
Uleåborgs stift. 2,944 inv. (1922). O. B-n.

*Kujavien tillhör numera Polen. Kukk,
Johan. SeEstland. Suppl., sp. 671. Kukk, Jakob,
estländsk biskop, f. 9 sept. 1870 i Dorpat,
studerade teologi vid därvarande universitet
1891-96, var därefter pastor först i Tesjkovo
i Ingermanland, därpå (1906-20) i Ke-gel i
Estland och verkade därjämte under estländ-ska
frihetskriget 1919 som fältpredikant. K. fick
1919 af en kyrkokongrass i uppdrag att genomföra
organiserandet af en evangelisk-luthersk, af
staten oberoende folkkyrka i Estland och valdes
1920 af estländska kyrkodagen till biskop öfver
Estlands lutherska kyrka. Han invigdes högtidligt
i Reval till biskop af ärkebiskop N. Söderblom
5 juni 1921. K. är jämväl preses i lutherska
konsistoriet. V. S-g.

*Ku-klux-clan (riktigare
Ku-Klux-Klan, förkortadt "K. K. K.") återupplifvades
i nov. 1915 i Georgia af en f. d. metodistpredikant
William Joseph Simmons, som kring sig samlade ett
antal "hvita, infödda, 100-procentiga amerikanare"
till ett hemligt nationellt sällskap, som hvars
uppgift angafs att "skydda hemmens lycka, i allt
upprätthålla den hvita rasens förhärskande ställning,
vara mänskligheten till välsignelse och bevara
ständigt lefvande den heliga elden af obrottslig
hängifvenhet för den rena amerikanismen". I praktiken
betydde dessa programpunkter en stridssignal
mot negrer, judar och katoliker samt i viss mån
mot invandrare och pacifister. Sällskapet skulle
äfven uppträda som sedernas väktare, särskildt mot
hvita mäns förbindelser med svarta kvinnor samt mot
lönnkrogen. Sällskapets ledare antog titeln imperial
wizard
("kejserlig trollkarl") och fick vid sin
sida ett antal funktionärer med fantastiska titlar,
bl. a. grand dragon ("stor drake") för hvarje stats
"klanchef", kleagles (af "kl." och eagles, "örnar")
för medlemsanskaffare; alla äro riddare (knights) af
klanen. Ordensdräkten består af en hvit kåpa och en
hvit kapuschong, som endast har ett par små öppningar
för ögonen. I denna dräkt anordnas processioner för
att injaga skräck hos negrerna, och den bäres äfven
vid de nattliga ströftåg, då misshagliga gripas och
pinas eller
skymfas (t. ex. genom att intjäras och
fjäderbestrykas). Flerstädes torde mord och hemska
fall af tortyr ha förekommit. Rörelsen spred
sig hastigt i sydstaterna och nådde äfven flera
stater norrut; som dess högkvarter anges staden
Atlanta. Enligt afslöjanden i New-York-tidningen
"World" 1921 skulle rörelsen då ha räknat
600,000 anhängare, och antalet har sedermera
betydligt vuxit. I flera stater är sällskapet en
inflytelserik faktor i lokalpolitiken. Ett försök
af guvernören i Oklahoma 1923 att undertrycka den i
nämnda stat ledde till långvariga oroligheter och
omsider till guvernörens afsättning mar. 1924. De
många af "ku-kluxare" begångna våldsdåden ha mot
sällskapet framkallat en liflig presskampanj och
i några stater föranledt kraftigt ingripande
af myndigheterna, men därigenom vunnen reklam
har tillfört det nya medlemmar. Jfr Fry (en
f. d. "kleagle"), "The modern Ku klux klan".
V. S-g.

Kulbäcksliden, skogspark i Degerfors socken,
Yä-sterbottens län, 7 km. v. om kyrkan, är sedan
1923 afsatt som försökspark (se d. o. Suppl.) under
Skogsförsöksanstalten.

*Kulely-Burgas tillhör nu Grekland.

Kulikan (Tahmasp-kuli-kan, "fursten Tahmasps slaf"),
mera känd under namnet N a-dir Se h a h. Se P e rs
i en, sp. 559-560.

Kulisstyrning. Se L o k o m o t i v, sp. 1016.

*Kull, ett dussin, särskildt om ägg. Beteckningen
används företrädesvis i Småland.

"Kulla, fi. Kullaa [ko’llä], är sedan 1920
själfständigt pastorat. 2,807 inv. (1922).
O.B-n.

* Kullaberg. Berget v. om Djupadal och
Mölle inköptes 1914 af ett konsortium af
skånska naturskyddsvänner och innehas nu af
A.-b. Kullabergs natur (akt. kap. 400,000 kr.),
som låtit afstänga landsvägen till fyren
och inhägna området, till hvilket det tar
inträdesafgift. Vid Kullagården finns hotell.
O. Sjn.

’Kullager. Se äfven Svenska kullagerfabriken.

’Kullak. - 3. Franz E. K. dog 9 dec. 1913.

Kullberg, August Fredrik, köpman, f. l maj 1852 i
Solberga socken, Jönköpings län, d. 27 febr. 1913
i Katrineholm, grundlade 1878 i Katrineholm
grosshandelsfirman Kullberg & c:o, som utvecklades
till landets största försäljare och exportör
af svenska landtbruksmaskiner. I Katrineholms
utveckling hade han stor andel. Hans arf vingar
skänkte 1914 till samhället Ku 11 b e r g s k a
sjukhuset ("Aug. och Josephine Kullbergs minne"),
som togs i bruk l juni 1916. Från ingången af 1922
öfverläts det af municipalsamhället till länets
landsting, omfattar nu 30 sängar, men skall enligt
landstingsbeslut 1924 för en kostnad af 570,000
kr. utvidgas till 60 sängar samt få ekonomiafdelning
o. d. tillräckligt för en framtida utvidgning till
100 sängar. O. Sjn.

Kullbergska sjukhuset. Se Kullberg, A. F. Suppl.

* Kulle. - 4. S v e n S. K. har vidare utfört medaljer
öfver Landskronas 500-år s jubileum (1913), Svenska
och Nordiska spel (1916–17), Arv. öd-mann (1918),
Karl Snoilsky (1919) samt mynt tiF Karl XII:s
200-årsminne (1918) m. fl. G-g N.

Kul-led, anat. Se Led l, sp. 1488.

Kullgren. 1. Tyra Hedera Martina K.,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:10:18 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcp/0664.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free