Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kungsåra ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1263
Kungsåra-Kuratel
1264
till fiske § 14 gifna reglerna till skydd
för fiskens gång ha underkastats vissa
ändringar. Se F i s k e r i-lagstiftning. Suppl.
A. E-g.
* Kungsåra omfattar nu 3,034 har. 434
inv. (1924). K. skall framdeles förenas med Ängsö
och Kärrbo till ett pastorat.
Kungsämnena (Kongsemnerne; se Kongsemne), stort
historiskt skådespel af H. Ibsen (se denne, sp. 317),
uppf. i Stockholm f. g. 1879.
*Kungsör. 1. Köpingens areal är nu 89 har. 1,787
inv. (1924).
Kungwébergen. Se Tanganjika (fig. 1).
*Kungälf. En ny stadsplan öfver området närmast den
gamla stadsplanen fastställdes 1908 samt 1912 öfver
det s. k. Komarksområdet (97 har). Detta senare
område är indeladt i tomter om 0,5 -2,5 har, hvilka
äro utlämnade till egnahemsbyggare mot tomträtt på
60 års tid. Vid 1923 års slut var antalet bebyggda
tomter inom stadens område 257 och taxeringsvärdet
å fastigheterna tills. 6,335,600 kr., hvaraf för
jordbruksfastighet707,600 kr. Bevillningspliktig
inkomst 1,973,061 kr.; folkmängden s. å. var 2,033
pers. Staden har nu en 4-klassig kommunal samskola;
länslasarettet har utvidgats, elektrisk belysning
är införd från Troll-hatte kraftverk. K. har
ångbåtsförbindelse med Bohus station å
Bergslagsbanan samt automobilomni-busförbindelse
med Ytterby vid Bohuslänsbanan; en direkt linje
till Göteborg planeras. Industrien är numera
den viktigaste näringsgrenen; jordbruket har nu
minskad betydelse. Utom ångaren, som uppehåller
trafiken med Bohus station, finns nu blott en
handelsångare om 54 ton; sjöfarten är mycket
obetydlig. Vid 1923 års slut funnos i staden 29
handlande och 23 handtverkare. Fabrikerna voro 1922:
4 med 330 arb. och ett salutillverkningsvärde af
2,956,204 kr. Bland dessa märkas en käxfabrik med
122 arb., tillhörig A.-b. Göteborgs käxfabrik,
samt en sadel-makerifabrik med 76 arb., tillhörig
A.-b. Bröderna Claesson. Stadens tillgångar voro
vid 1922 års slut 902,586 kr., dess skulder
276,801 kr. Uttaxeringen för år 1924 var 5,75
kr. per bevilln.-krona. - Stadens vapen är
identiskt med Bohus läns vapen, nu ändradt så,
som framgår af fig. i art. Bohus län. Suppl.
B. Årh.
* Kungörelse af författningar eller deras rubriker
genom uppläsning i kyrka är föreskrifven
genom k. kung. 15 dec. 1911 ang. Svensk
författningssamling § 8. Ang. länskungörelser
gäller k. kung. 23 okt. 1915. I öfrigt
regleras kungörelseuppläsningen gerom lag l
juni 1894 och därtill anknutna författningar.
Rid.
*Kunschak, L., var 1907-11 led. af österrikiska
riksrådets representanthus och 1909-20 af Nedre
Österrikes landtdag. I republiken Österrikes
nationalförsamling var han 1919 de kristligt sociale
arbetarnas ledare.
Kuntöga, sjöv. Se öga 2, sp. 62.
*Kunz, M., tog afsked 1918 och dog 18 maj 1923
i Schweiz.
Kunze-Knorr-bromsen [ko’ntse-]. Se Broms,
maskinb. Suppl.
Kuo-mintang, ett parti i Kina (se d. o. Suppl.,
sp. 1010).
*Kuopio. - 2 o. 3. Till domsagan och häradet hör
numera äfven Vehmersalmi socken (se d. o. Suppl.). -
4. Landskommunen och landsförsam-
lingen omfattar, sedan Vehmersalmi afskilts
därifrån, 916 kvkm. 14,287 inv. (1922). Lands- och
stadsförsamlingarna utgöra numera 2 s&rskilda pastorat
under Uleåborgs stift. - 5. Stiftet heter sedan 1923
Uleå borgsstift. 104 församlingar (1924). Biskopssätet
är i Uleåborg. O. B-n.
"Kuorevesi hör sedan 1919 till
Ruovesi härad. 2,943 inv. (1922).
O. B-n.
Kuorin, kem. SeLecitin.
*Kuortane. 1. Häradet omfattar numera
6,336 kvkm. 77,715 inv. (1922).
O. B-n.
Kupffer [ko/-], Karl von, tysk anatom, f. 14
nov. 1829 i Kurland, d. 16 dec. 1902 i München,
blef prosektor och e. o. professor i anatomi
i Dor-pat 1858, professor 1866 i Kiel, 1876 i
Königsberg och 1880 i München. K. utvecklade en
utomordentligt rik verksamhet på den jämförande
ryggradsdjurs-anatomiens och -embryologiens olika
gebit; äfven på antropologiens och hydrografiens
områden arbetade han. Af hans många skrifter må
nämnas Stammverwandtschaft zwischen aszidien und
wirbeltieren (1870) och Studien zur verglei-chenden
entwicklungsgeschichte des kopfes der kra-nioten
(4 dlr, 1893-1900). L-«.
Kupittaa [ko’pita]. Se Kuppis. Suppl.
Kupolkyrka, kyrka med kupolhvalf. Se H v a l f,
sp. 1390-91. Svenska kupolkyrkor äro Katarina,
Hedvig Eleonora och Skeppsholmskyrkan i Stockholm,
Trefaldighetskyrkan i Karlskrona m. fl. Kalmar
domkyrka - af N. Tessin d. ä. - var komponerad
som kupolkyrka, men kupolen blef ej uppbyggd.
G-S N.
Kupoltak, bygnk. Se Tak, sp. 304.
Kupongsystem. Se Kedjehandel. Suppl.
Kuppis [ko7-], fi- Ku’pittaa, park och källa invid
Åbo, Finland, enligt gammal tradition det ställe,
hvarest biskop Henrik döpte finnarna under Erik den
heliges korståg till Finland. O-
B-n.
K. U. R., förkortning för Kulturella ungdomsrörelsen
(se d. o.).
*Kuratel i egentlig mening (se hufvudarb., sp. 300,
rad. 5-10) har af skaffats i Danmark genom en lag 30
juni 1922, som fastställt samma myndighetsålder som
den allmänt i europeisk rätt gällande, 21 år, och
låter de omyndiga ända till denna ålder stå under
förmyndare. - Om det i hufvudarb., sp. 300-301,
omnämnda s. k. kuratelet i svensk rätt se God
man. Suppl. Den nya lagen om förmynderskap 27 juni
1924 har i sitt 11 :e kap. upptagit innehållet
i 1920 års lag om god man för bortovarande samt
ytterligare tillagt en del bestämmelser om god man
såsom dels tillfällig ersättare för förmyndare,
då denne är för sjukdom eller annan orsak ur stånd
att själf utöfva för-mynderskapet eller ock har i
en föreliggande angelägenhet ett eget intresse,
som strider mot myndlingens (t. ex. förmyndaren
och myndlingen äro bägge delegare i ett dödsbo,
som skall skiftas), dels ock biträdande någon sjuk
person för att bevaka dennes rätt eller förvalta
hans egendom. Sammastädes ges ock föreskrifter
om öfverförmyndares och förmynderskapsdomstols
tillsyn öfver godmanskap. Genom en samma 27 juni
1924 vidtagen ändring i förmånsrättsordningen
(Handelsb. 17:10; se Förmånsrätt, sp. 460) ha de
i anledning af ifrågavarande godmanskap uppståndna
ersättnings-fordringarna utrustats med förmånsrätt
i gode
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
