Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kungsåra ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kopparbergs län och är från detta år äfven ordförande
i länets hushållningssällskap och skogsvårdsstyrelse.
*Kvarsebo. Nu 7,050 har. 854 inv. (1924).
Kvarterstriden, en konflikt på 1680-talet mellan
Ludvig XIV af Frankrike och påfven Innocentius
XI, gällande påfvens försök att få bort det
till förbrytares förmån missbrukade privilegiet
för katolska staters sändebud i Rom att i
sina palats och omgifvande kvarter ge fristad
åt personer, som efterspanades af romerska
polisen. Ludvig XIV lät sin nye ambassadör,
Lavardin, åtföljas af 800 välbeväpnade män för
att häfda "kvartersfriheten" (droit de franchise
des ambassadeurs), påfven bannlyste Lavardin
(1687), Ludvig svarade med att ställa påflige
nuntien i Paris, Ranuzzi, under bevakning. Tvisten
afvecklades efter Innocentius’ död, hvarvid Ludvig,
för att för sin politik vinna den nye påfven,
Alexander VIII, medgaf asylrättens upphäfvande.
* Kvartett. Ansedda exekverande stråkkvartetter
äro vidare de inhemska Kjellströms- och
Ruthströmskvartetterna, Capetkvartetten från
Paris, London- och Budapestkvartetterna, den
engelska Meredyllkvartetten, Fitzner- och
Mairecker-Buxbaumkvartetterna från Wien samt
Peder Möllers från Köpenhamn; alla ha konserterat
i Stockholm.
Kvartmil = nautisk mil 1. sjömil = 1,852 m.
* Kvartslampa. Om dess medicinska användning se
Kvicksilfverlampa. Suppl.
* Kvartärperioden. Inom senare tiders
kvartärforskning bör man framför allt lägga märke
till de försök, som blifvit gjorda att utsträcka
indelningen af kvartärperioden och parallelliseringen
af dess aflagringar till större och mera omfattande
områden. - Genom undersökning af de interglaciala
bildningarna på nordtyska slätten har det blifvit
fastslaget, att man för det nordeuropeiska
nedisningsområdet inom Nord-Tyskland kan
särskilja 3 glacialperioder: Elster- (äldst), Saale-
och Weichsel- (yngst) istiderna, åtskilda
af 2 interglacialperioder; för Alperna
uppställa Penck och Briickner ("Die Alpen im
eiszeitalter", 1901-09) 4 glacialperioder: Günz--
(äldst), Mindel-, Riss- och Würm- (yngst)
istiderna, åtskilda af 3 interglacialperioder,
som benämnas efter de glacialperioder, mellan
hvilka de falla; så kallas t. ex. den yngsta af
dem Riss-Würm-interglacialperioden. Efter
Würm-istiden ha smärre oscillationer af det
tillbakavikande istäcket egt rum, de s. k.
Bühl-, Gschnitz- och Daun-oscillationerna.
Vid jämförelse mellan Nord-Tysklands och
Alpernas kvartär är man mest böjd att
sammanställa Nord-Tysklands äldsta istid med Alpernas
Mindel-istid, så att Günz-stadiet snarast skulle
anses som en underordnad framstöt af glaciärerna.
De efter Würm-istiden följande oscillationerna
räknas till sen- eller postglacial tid och torde
närmast parallelliseras med motsvarande tidsrum i
Skandinavien, hvilket dock lättare karakteriseras
genom nivåoscillationerna än genom förändringar
i klimatet, om ock sådana icke heller
här saknas. De fossilförande bildningar,
som i Mellan-Europa aflagrats utanför isranden -
lösslager, gruslager i flodernas terrasser, kalktuffer
och aflagringar i grottor -, hvilka stundom innehålla
äfven rikliga lämningar af mänsklig
kultur, ha på senare tider allt säkrare
parallelliserats med istiderna och de
interglaciala perioderna. Den äldsta paleolitiska
(se d. o.) kulturen, Prechelléen, anses numera som
samtidig med den äldsta nordeuropeiska istiden och
med den alpina Mindel-istiden och Acheuléen II med
Riss-istiden samt Moustérien II med Würm-istiden. -
För Nord-Amerika har Leverett 1910 uppställt en
indelning af kvartärperioden med 4 istider: Jersey
l. Nebraska (äldst), Kansas, Illinois och Wisconsin
(yngst), samt 3 interglacialperioder. En sen- och
postglacial period (Champlain), i mycket analog
med den skandinaviska halföns, afslutar Nord-Amerikas
kvartär. Den här omtalade indelningen erinrar i
hög grad om den Penck-Briicknerska för Alpernas
kvartär.
Kvarven (Kvarvenfortet). Se Kvarvenpositionen.
Kvasidelikt, jur. Se Delikt. Suppl.
*Kvassia. Ett extrakt af kvassiaved har fått
mycket stor användning i trädgårdarna för dödande
af skadeinsekter, särskildt sådana med sugande
mundelar, såsom bladlöss, bladloppor och unga
sköldlöss. Kvassiavätskan, hvarmed de af insekter
angripna växterna besprutas, bereder man antingen
genom att utkoka l kg. kvassiaspån med 10 l. vatten,
tillsätta 2 kg. såpa, löst i 10 l. vatten, till
den frånsilade kvassialuten och utspäda blandningen
med vatten till 50-100 l. eller genom att lösa det
koncentrerade kvassiaextrakt, som finns i handeln
i tuber under olika namn, i såpvatten. Kvassia är
ett s. k. kontaktgift, som gör verkan endast vid
direkt beröring med skadedjuren.
Kvaternär (af lat. quate’rnus, fyrfaldig), som består
af 4 delar, t. ex. kvaternär legering.
*Kwei-hua-scheng är blott annan transkribering för
Kwei-hwa-tschöng (se d. o.).
Kvenvær, härad och socken i Sör-Tröndelag fylke,
Hitra pastorat, Nidaros bispedömme, Norge, bestå
uteslutande af öar. 129,92 kvkm. 1,114 inv. (1920).
Kvernes. 1. Pastorat i Ytre Nordmöre prosteri,
Nidaros bispedömme, Norge, omfattar socknarna K.,
Bremsnes, Kornstad och Eide. 360,51 kvkm. 8,510
inv. (1920). - 2. Härad och socken i Möre fylke (före
1919 Romsdals amt) samt K. pastorat (se ofvan 1),
s. v. om Kristiansund. 33,45 kvkm. 759 inv. (1920).
Kvernhusfos. Se Maane.
kwh, förkortning för kilowatthora (af
lat. h?ra, timme), kilowatt-timme.
*Kvickrot, bot. farm. Rotstocken kom under
Världskriget till användning i st. f. mjöl (torkad och
malen) och som kaffesurrogat (rostad). Den innehåller
det inulinartade kolhydratet triticin, som redan
vid kokning med vatten afspaltar fruktsocker. Växten
kallas ock åkerkvicka.
* Kvicksilfver. 1924 meddelade professor A. Miethe
(se denne) i tidskr. "Naturwissenschaften", att han
funnit små mängder guld i fyllningen och i kvartsens
inre beläggning hos s. k. kvicksilfverlampor,
hvilka under en tid varit i bruk. Huruvida dessa
mycket små och vid olika lampor olika stora mängder
guld (10-9 gr. guld per gr. kvicksilfver; se Haber,
"Naturwissenschaften", 12, 1924), som kunnat påvisas
i nämnda lampors kvicksilfver, verkligen, som Miethe
anser, härstamma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
