- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
1281-1282

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kvicksilfverförgiftning ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hornåskledare (A, A å fig., där C, C ange
elektroderna, D skrufvar för reglering af dessas
inbördes

illustration placeholder
Paulings ugn.


afstånd och B kanaler för lufts inledning i
ljusbågen). Den inströmmande luften sprider ljusbågen
uppåt till en stor båge af ända till 1 m. höjd.
Hvarje ugn har en kapacitet af 400 kw. vid
4,000 volts spänning samt lär kunna förarbeta
1,5 kbm. luft per kw.-timme, med ett utbyte af 60
gr. salpetersyra (räknad som 100-procentig) per
kw.-timme. Luften innehåller efter förbränningen
1,25–1,50 proc. kväfveoxid. – Paulings metod
exploateras af Salpeter-industrie-gesellschaft
i Gelsenkirchen. Den första anläggningen utfördes
1909 i Patsch, nära Innsbruck. Där äro 24 ugnar i
verksamhet med en energiförbrukning af 15,000 hkr. I
Italien finns en anläggning (vid Milano) à 10,000
och i Syd-Frankrike en vid Roche-de-Dame à 15,000 kw.

B. Om syntetisk framställning af ammoniak enligt
Haber-Boschs metod se Ammoniak. Suppl. De två
stora tyska ammoniakverken, i Oppau vid Ludwigshafen
och Leuna vid Merseburg, kunna tills. årligen
omsätta 300,000 ton kväfve i ammoniak (motsvarande
1,4 mill. ton ammoniumsulfat) och kunna sägas bilda
en glanspunkt i den nutida kemiska storindustrien.
I Frankrike har nyligen G. Claude sökt förbättra
Haber-Boschs metod genom användning af mycket högt
tryck, ända till 1,000 atmosfärer. Härigenom
erhålles större utbyte af ammoniak, på samma gång
som apparaternas dimensioner kunna minskas.

C. Nitridmetoder. Det finns i själfva verket
(förutom metalloiderna bor och kisel) en hel del
metaller, t. ex. kalcium, magnesium, aluminium, titan,
krom, mangan, hvilka mer eller mindre lätt reagera med
fritt kväfve under bildning af nitrider (se d. o.),
ur hvilka kväfvet sedan kan öfverföras i ammoniak.
En därpå grundad ammoniakframställningsmetod
är utarbetad af Serpek och utföres så, att
generatorgas (en blandning af kväfgas med koloxid) vid
ung. 1,800° ledes öfver en blandning af aluminiumoxid
(i form af beauxit) med kol. Se Ammoniak, sp.
184 i Suppl. Försöksanläggningar enligt Serpek
ha byggts i Frankrike och Norge samt på sista tiden
äfven i Förenta staterna, men metodens tekniska värde
är ännu ej närmare bekant.

D 1. Cyanidmetoder. Redan så tidigt som 1835
hade Dawes iakttagit bildning af cyankalium vid
masugnsprocessen, och något senare lyckades

Lewin Thompson och Bunsen framställa cyankalium genom
upphettning af pottaska och kol med järnfilspån
vid lufttillträde, ett förfarande, som under en
kort tid på 1840-talet tillämpades i en fabrik i
Newcastle. 1862 gjorde Marguerite och Sourdeval
den värdefulla upptäckten, att cyanidbildningen
försiggår väsentligt lättare, om pottaskan utbytes
mot bariumkarbonat, samt att den sålunda erhållna
bariumcyaniden vid behandling med vatten kan afge
allt sitt kväfve i form af ammoniak. På senaste tiden
har denna cyanidmetod, som hvilar på följande kemiska
reaktionsformel:
Ba CO3+4 C+N2=Ba (CN)2+3 CO
bariumkarbonat bariumcyanid koloxid

bearbetats såväl i Förenta staterna som i Sverige
(A.-b. Kväfveindustri i Göteborg) och kan möjligen bli
af betydelse för Sverige, ehuru någon därpå grundad
fabriksdrift ännu ej kommit till stånd.

D 2. Cyanamidmetoder. Den enda hithörande metoden
grundar sig på kalciumkarbidens förmåga att
vid hög temperatur direkt binda fritt kväfve
till kalciumcyanamid, Ca N – CN, äfven kalladt
karbidkväfve eller, ehuru oegentligt, kalkkväfve.
Se härom Karbidkväfve och Cyan-amid.

Af ofvanstående metoder ha följande 3
hittills erhållit större praktisk betydelse:
luftförbränning, Haber-Boschs ammoniaksyntes och
kalciumcyan-amidmetoden. Af dessa kräfver den
förstnämnda så stora energimängder, att den kan
komma i fråga endast där, såsom i Norge och Schweiz,
de stora vattenfallens energiförråd knappast kan
tillräckligt utnyttjas på annat sätt. Haber-Boschs
metod däremot är relativt oberoende af tillgång på
billig energi, och då den äfven i öfrigt ställer sig
mycket gynnsam, är det sannolikt, att den alltmer
kommer i användning äfven utom Tysklands gränser.

En god öfversikt af kväfveindustriernas hastiga
utveckling erhåller man af tabellen å sp. 1283–84
(utarbetad af T. A:son Tesch).

Häraf synes, att produktionen af chilesalpeter under
senaste årtiondet öfverträffats af mängden kväfve i
form af ammoniumsulfat (från koks- och lysgasverken),
att tillverkningen af kalciumcyan-amid och syntetisk
ammoniak mycket starkt ökats under krigsåren
samt att totalmängden i form af "luftsalpeter",
syntetisk ammoniak och cyanamid fixeradt luftkväfve
1917 var lika stor som i den samtidigt förbrukade
chilesalpetern. Denna täcker sålunda numera knappt
1/3 af världens kväfvebehof. Det ligger därför
ingen öfverdrift i påståendet, att den ofantliga
världsförbrukningen af kväfveföreningar, när helst
så blir behöfligt, kan göras fullständigt oberoende
såväl af salpeterlagren som af den ammoniak, hvilken
man skulle kunna erhålla genom torrdestillering af
stenkol, torf och andra organiska bildningar.

Att utvecklingen på detta område kommit att gå med
så oerhörd hastighet, har delvis föranledts af den
enorma efterfrågan på salpetersyra för krigsändamål
under Världskriget, synnerligast i Tyskland, som,
sedan förråden af chilesalpeter voro förbrukade,
h. o. h. var hänvisadt till ammoniak från gas- och
koksverken samt inhemsk tillverkning af cyanamid
och syntetisk ammoniak. Endast genom att i stor
skala tillverka syntetisk ammoniak lyckades man där
säkerställa ammunitionstillverkningen. Men äfven
andra länder ha verksamt bi-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:44 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcp/0679.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free