- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
1299-1300

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kyrkobröderna ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Kyrkudden, udde på Gotska Sandöns östra sida
med en 1913 uppförd, 12,5 m. hög blixtfyr,
på 58° 22’ n. br. och 19° 19’ 30" ö. lgd
fr. Gr. med 4:e ordningens lins, 600 hefnerljus’
styrka, 12 minuters lysvidd och agaljus.

E. A–t.

* Kyrkås. 1. Socknen ingår nu i Lits och Ködöns
tingslag samt Ströms kontrakt. 13,120 har. 398
inv. (1924). - 2. K. och Lekåsa äro- nu bägge annex
till Essunga, Skara stift, Vånga kontrakt. K. hade
188 inv. 1924.

Kyropedien (grek. Kyru päidafa), skrift af Xenofon (se d. o., sp. 508-509).

*Kyröfors (fi. Kyröskoski). Bolagets aktiekapital är
nu 6,048,000 mark, och tillverkningen (omsiags-och
tidningspapper) uppgår till omkr. 9,000 ton årligen.
O. B-n.

Kyster, Anker Julius, dansk bokbindare, f. 15 mars
1864 i Kolding, slog sig ned i Köpenhamn 1892 och
har vunnit ett namn som Danmarks konstnärligt sedt
mest framstående bokbindare.

P. E–t.

*Küstrin hade 1919 17,201 inv. På grund
af ententemakternas not af 29 jan. 1921
äro fästningsverken numera obestyckade.

H. J–dt.

Kyyjärvi [kyj-], sjö. Se Saarijärvi stråt.

Kyyrölä [ky’r-], kommun och grekisk-rysk församling
i Viborgs län, Finland, omfattar 4 byar, bebodda af
efterkommande till de ryske lifegna, som på 1720-talet
ditfördes af ryske öfversten G. Tjer-nisjev. Den
evangelisk-lutherska befolkningen hör till
Mohla församling. Omkr. 2,000 inv., rysktalande.

O. B-n.

Kådlåpa, skogsv. Se K å d l ö p a (äfven i SuppL).

*Kådlöpa är oriktig form för Kådlåpa.

Kågefjärden, en 12-15 km. lång och 3-4 km. bred
hafsvik, som från Bottniska viken skjuter in i
Skellefteå och Byske socknar, Västerbottens län,
strax n. om Skellefteå. I v. mottar den Kåge älf;
vid fjärdens inre delar ligga stora bygder.

O. Sjn.

*Kågeröd omfattar nu 6,551 har. 1,772
inv. (1924). Patronatsrätten upphörde fr. o. m. 1922.

*Kåkind. 1. Sköfde landsförsamling, som förut
omfattade Sköfde landskommun och oms kommun, är
fr. o. m. 1916 uppdelad så, att Sköfde landskommun
i ecklesiastikt hänseende förenats med Sköfde
stadsförsamling till Sköfde församling, medan öm
bildar egen församling. Häradet omfattar nu 61,345
har med 15,249 inv. (1924).

*Kållandsö. 1. ön har en areal af 5,884 har.

*Kållered är nu annex till Mölndal, Göteborgs stift,
Domprosteriets södra kontrakt. 815 inv. (1924).

*Kållerstad. Se Ås och Kållerstad. SuppL

Kålltorp, östlig förstad till Göteborg, inkorporerad i
staden och tillhörande Örgryte församling. Här ligger
sedan 1913 ett tuberkulossjukhus med 190 platser för
vård af patienter från staden. Jfr Göteborg. Suppl.

O. Sjn.

Kålmolke, bot., annat namn på Sonchus olera-ceus.

Kålsläktet, bot. Se Brassica.

Kåltistel, bot. Se Tistel.

*Kålund, P. E. K., dog 4 juli 1919 i
Köpenhamn. Han fullbordade "Palseografisk
atlas" 1907, "Stur-lungasaga" 1911, utgaf
1908-18 en rad olika encyklopediska isländska
skrifter under titeln "Alfraeði islenzk"
och 1916 "Årni Magnussons em-bedsbreve".

P. E–t.

*Kålåsen. Byn ligger vid sjön Äcklingen (ej
Acklingen). Kapellet ligger i Kalls (ej Åre) socken.

* Kånna är liksom Angelstad nu annex till Ljungby,
Växjö stift, Sunnerbo kontrakt. 724 inv. (1924).

*Kåpa. Se äfven Ärkebiskop, sp. 1265.

*Kårböle är fr. o. m. 1923 egen annexförsamling inom
Färila pastorat, Ljusnans kontrakt, Uppsala stift. 431
inv. (1924).

Kårsotjåkko, bergmassiv i västra delen af Gällivare
socken, Norrbottens län, mellan Kajtumälfven och Stora
Lule älf (Paijep Kajtumjaur och Teusa-jaur), når 1,720
m. och har flera glaciärer. Bergets former tyda på en
afsevärdt större lokal glaciation vid istidens slut.

O. Sjn.

*Kårsta omfattar nu 5,765 har. 989 inv. (1924).

Kåseberga, fiskeläge i Valleberga socken,
Kristianstads län, 16 km. s. ö. om Ystad, vid foten
af Kåsebergaåsen, som med Kåseberga hufvud bildar en
brant udde utskjutande i Östersjön. O. Sjn.

*Kåta. Se äfven Goatte. Suppl.

*Kåtokaise, oriktig form för Kotokkaise
(eg. Kåtoktjåkko). Fjället ligger omkr. 20 km. s. om Sarektjåkko.

Kåtoktjåkko. Se Kå tok ais e. Suppl.

Kåtotjåkko, bergmassiv i Jukkasjärvi socken,
Lappland, omkr. 25 km. s. om Abisko,
mellan Ales-ätno och Vistasjokk, rikt på
glaciärer och med toppar, af hvilka den högsta
f. n. anses ha en höjd af omkr. 2,000 m. ö. h.

O. Sjn.

*Käflinge, officiellt Kävlinge. 1. K. är nu
moderförsamling och Hög annex i ett pastorat i
Harjagers kontrakt, Lunds stift. 843 har. 2,527
inv. (1924). – 2. Municipalsamhället omfattar
nu 197 har. 2,136 inv. (1924). Tax.-värde
å bevillningspliktig fast egendom 6,04
mill. kr. (1922). Bland nya industrianläggningar
märkas en herrkonfektionsfabrik (aktiekapital 200,000
kr.) och en konservfabrik.

*Käflinge-Barsebäcks järnväg, 15,e km. lång,
öfvertogs af ny egare l juli 1913,
Trafik-a.-b. Käf-linge-Barsebäckshamn,
hvars styrelse har sitt säte i
Barsebäcksby. Banan trafikeras af nämnda bolag.
F. P.

*Käfsjö, officiellt Kävsjö, hade 1,028 inv. 1924.

*Kähler, M., dog 7 sept. 1912 i Freudenstadt.

Kähler, Herman August, dansk keramiker, f. 6 mars
1846 i Nsestved, d. där 16 nov. 1917, öfvertog
1872 faderns lergodsfabrik och kom efter hand
i förbindelse med framstående konstnärer såsom
Bindesböll, Frölich och Ring, efter hvilkas modeller
han framställde utmärkta keramiska saker, särskildt
med lysterfärger. Han vann erkännande bl. a. vid
utställningarna i Köpenhamn 1888 och Paris 1889.

P. E–t.

*Kälfvene, officiellt Kälvene. Vartofta-Åsaka
med K. skall framdeles förenas med Yllestads pastorat.

*Källa tillhör nu Växjö stift. 630 inv. (1924).

Källander, Anders Josef, präst, f. 15 dec. 1861
i Skara, blef 1882 student i Uppsala, prästvigdes
1890, vardt 1896 domkyrkokomminister i Härnösand,
domkyrkovicepastor i Uppsala 1902, e. o. horpredikant
1906 och är sedan 1909 kyrkoherde i Hedvig Eleonora
församling i Stockholm. K. är framstående predikant
af modernt positiv läggning. Han har utom ett stort
antal smärre skrifter af homiletiskt, etiskt och
historiskt innehåll utgett

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:44 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcp/0688.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free