- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
1301-1302

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kyrkobröderna ... - Källarhals - Källfallsfältet - Källfräne - Källnymf - Källs-Nöbbelöv - *Källstad - *Källstorp - Kälvene - Kämparne på Helgeland - *Kämpavisor - Kämpegro - Kämpingebukten - *Kängsko (Bandsko) - Känselnerver - Känselperkussion - Känslopolitik - *Känsö - Käppaklä - Käpplingemorden - Kärlbrand - Kärlekens komedi - Kärleksblomster - Kärleksdrycken - Kärleksgåfvor - Kärlek utan strumpor - *Kärna - *Kärndelning - Kärnfruktsplintborren - Kärnfysik - Kärnladdning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

predikosamlingarna Du och din Frälsare (1904),
Predikningar (2 dlr, 1909), Församling och
tro (1914), Inför världskriget (1916) och Att
uppleva Gud (1922). K. var led. af kyrkomötet
1920 och har tillhört Diakonistyrelsen
alltifrån början af dess verksamhet, 1910.

E. N. S–g.

Källarhals, en i en särskild liten utbyggnad anordnad
källarnedgång. Då nedgången till källaren under en
byggnad med bottenvåningens golf nära marken skall
tagas utifrån, måste den öfvertäckas med luckor eller
inbyggas med väggar och tak för att hindra vatten
att rinna utför trappan in i källaren. Exempel på
dylika källarhalsar vid ett par äldre byggnader,
Ornässtugan och Kungsstugan i Örebro, visas å pl. VII
till art. Bostad.

I. G. C.

Källfallsfältet utgör västra delen af det centrala
området inom Riddarhytte malmfält i Skinnskattebergs
socken, Västmanlands län. Källfallsgrufvan inmutades
1897 och belades med utmål s. å. öfriga 4 utmål
inom fältet tillkommo under de därefter närmast
följande åren. I den rådande glimmerskiffern, som
närmast malmen öfvergår i cordieritkvartsit, ligger
fosforfattig svartmalm, som oftast är mer eller mindre
uppblandad med magnesiasilikat såsom antofyllit, talk,
biotit och cordierit. Den blottade malmarean uppgår
till omkr. 6,500 kvm. Brytningen började 1897 och
ökades ganska hastigt samt nådde sitt hittillsvarande
maximum 1916 med 115,043 ton berg, hvarur erhöllos
36,852 ton prima malm med 58 proc. järn, 0,005
proc. fosfor och 0,oso proc. svafvel samt 64,808
ton anrikningsgods. Anrikning påbörjades 1908, och
anrikningsverket har sedan betydligt utvidgats, så
att 1916 i detsamma behandlades 78,318 ton rågods,
hvarur framställdes 39,009 ton slig med 65 proc. järn,
0,003 proc. fosfor och 0,020 proc. svafvel. En
del af sligen briketteras i ett samtidigt med
anrikningsverket uppfördt bri-ketteringsverk
(se fig. 2 till art. Riddarhyttan, sp. 235). Ett
nytt, modernt utrustadt uppfordringsschakt, Alarik
Larssons schakt, blef 1922 färdigt till grufvans
djupaste utfraktsnivå på 140 m. afvägning, och
produktionskapaciteten har därigenom väsentligt
ökats. Genom sidospår från Rid-darhyttans station
på Köping-Uttersberg-Riddar-hyttans järnväg har
gruffältet järnvägsförbindelse. – Litt.: "Riddarhytte
malmfält", beskrifning utarbetad af Kommerskollegium
och Sveriges geologiska undersökning (1923).

K. S–ll.

Källfräne, bot., namn på Nasturtium aquaticum.

Källnymf. Se Najader.

Källs-Nöbbelöv, officiell form för Kells-Nöbbelöf. Se d. o. (äfven i Suppl.).

*Källstad hade 262 inv. 1924. Herrestad och K. skall
framdeles förenas med Rogslösa pastorat, Linköpings stift, Dals kontrakt.

*Källstorp. Se Kellstorp äfven i Suppl.

Kälvene, officiell form för Kälfvene (se d. o., äfven i Suppl.).

Kämparne på Helgeland (Hærmændene paa Helgeland),
sorgespel af H. Ibsen (se denne, sp. 316–317),
uppf. i Stockholm f. g. 1875.

*Kämpavisor. Sverker Ek har (i "Norsk kämpevise
i östnordisk tradition, ett försök till tudelning
af det nordiska folk vismaterialet", i Göteborgs
högskolas årsskr. 1921) framhållit, att hela den
grupp af folkvisor, som kallas "kämpavisor", är en
norsk skapelse och att dessa visor ha en särskild,
karakteristisk stil, som afgjordt skiljer dem
från den danska riddarvisan, en åsikt, som delas
af t. ex. R. Steffen (se hans uppsats "Den norska
kämpavi-san och dess genljud i svensk litteratur",
i "Nord. tidskr." 1924).

Kämpegro, bot., namn på Plantago media.

Kämpingebukten, flack bukt af Östersjön, 8 km. ö. om Falsterbo.

*Kängsko (Bandsko). Skor af samma typ, men ej af
läder, utan af renskinn med håret fastsittande, kallas
lappskor. Bandskorna begagnas både sommar och vinter,
lappskorna endast om vintern.

Känselnerver, anat. Se Nerver.

Känselperkussion, med. Se Perkussion 1.

Känslopolitik, det slags politik, som mera låter
sig bestämmas af känslor och stämningar än af rena
förnuftsgrunder, kyligt öfvervägda sakskäl eller
intressehänsyn. Som svensk politisk term är uttrycket
(liksom äfven det därmed besläktade känslotänkande)
rätt ungt, men motsvarande tyska uttryck,
gefilhlspolitik, lörekom redan 1814. Som motsatser
till känslopolitik pläga omtalas intressepolitik
(se d. o.) och realpolitik (se Politik, sp. 1243).

V. S–g.

*Känsö. Se Karantän äfven i Suppl.

Käppaklä, text. Se Opphämta.

Käpplingemorden. Se Käpplingeholmen och Vitalianer (äfven i Suppl.).

Kärlbrand, bot., en hos ärter, bondbönor och andra
baljväxter förekommande sjukdom, som förorsakas
af Fusarium-arter. Plantorna afstanna i växt vid
blomningen, de vissna, och deras nedre del sjunker
ihop och mörkfärgas. Svampen sprides med utsädet,
men finns antagligen äfven i jorden.

G. L–m.

Kärlekens komedi (Kjærlighedens komedie), satiriskt
och paradoxalt skådespel på vers af H. Ibsen (se
denne, sp. 317), uppf. i Stockholm 1889.

Kärleksblomster, bot. Se Nemophila.

Kärleksdrycken (L’elisire d’amore), komisk opera
med musik af Donizetti (se denne) till librett af
F. Romani, uppf. i Stockholm f. g. 1840.

Kärleksgåfvor (ty. liebesgaben). Se Sjukvård, sp. 734.

Kärlek utan strumpor (Kjærlighed uden strömper),
berömdt satiriskt versdrama af J. H. Wessel (se vidare
denne, sp. 24), uppf. i Stockholm f. g. 1777.

* Kärna hade 1,596 inv 1924. Pastoratets
prebendenatur har nu upphört.

*Kärndelning, bot. Se ock Cell 1 och Cellbildning.

Kärnfruktsplintborren, zool. Se
Fruktträds-splintborren. Suppl.

Kärnfysik, fys. o. kem. Se Atomfysik. Suppl., och
Fysik. Suppl., sp. 1111.

Kärnladdning, fys., den elektriska laddningen hos
atomens innersta del, kärnan, vanligen uttryckt i det
antal positiva enhetsladdningar, som öfverskjuter
antalet negativa laddningar, elektroner (se d. o., fys.),
i kärnan. Då enligt Rutherford-Bohrs atommodell dessutom
antalet elektroner, som kretsa kring kärnan, är lika
stort som kärnans laddning, är denna bestämmande såväl
för ämnets atomnummer som för de flesta af dess
egenskaper (jfr Atommodell, Fysik, sp. 1110,
och Grundämnen, alla i Suppl.). Ämnen med samma

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:44 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcp/0689.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free