- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
1303-1304

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kärnladdning - *Kärnten - *Kärnved - Kärnvifveln - *Kärr - *Kärrbo - Kärrfibla - Kärrfräne - Kärrgrufvan-Klackbergs järnväg - Kärrlilja - Kärrtorf - Kärröga - Kätsak - Kävlinge - Kävsjö - *Köbke - *Kökar - Kökarsfjärden - *Köller, E. M. von - *Kölliker, R. A. v. - *Köln. 1. - *Köln. 2. - Kölnische volkszeitung - *Kölnische zeitung - Kölvesta - *König, K. W. O. - *Königgrätz - *Königinhof - *Königsberg. 2. - *Königsdorf-Jastrzemb - *Königsee - *Königsfeld - *Königshütte - *Königsmarck. 5. M. Aurora von K. - *Königswart - Könsbestämning - Könsbunden nedärfning - Könsceller - Könsdrift - Könskromosomer - Könsnjuren - Könssjukdomar - *Köp - *Köpenhamn

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1303

Kärnten-Köpenhamn

1304

ning, men olika atom vikt äro isotoper (se
d. o. SuppL). Ämnen med samma atomvikt, men olika
kärnladdning äro isobarer (se d. o. SuppL). E.R-dt.

*Kärnten. I freden i S:t Germain afträddes passen
vid Tarvis med kringliggande område till Italien samt
ett par smärre områden i östra Karavankerna till
Jugo-Slavien. Klagenfurtbäckenet, det egentliga K.,
gjordes till föremål för folkomröstning 1920, hvarvid
det stannade hos Österrike. Jfr Österrike,
sp. 232. O. Sjn.

*Kärnved. Om falsk kärnved se Trä, sp. 120.

Kärnvifveln, zool. Se V i f l a r.

*Kärr. Om starrkärr se d. o.

*Kärrbo omfattar nu 3,448 har. 590
inv. (1924). K. skall framdeles förenas med Kungsåra
och Ängsö till ett pastorat.

Kärr fi b la, bot. Se Aracium. SuppL

Kärrfräne, bot., namn på Nasturtium palustre.

Kärrgrufvan-Klackbergs järnväg. Se E. r y l b o
-Norbergs järnväg (äfven i SuppL).

Kärrlilja, bot., namn på Tofieldia calyculata.

Kärrtorf. Se Torf, sp. 381.

Kärröga, bot., namn på Myosotis palustris.

Kätsak. Se K e t s a k. SuppL

Kävlinge, officiell form för K ä f l i n g e (se
d. o., äfven i SuppL).

Kävsjö, officiell form för K ä f s j ö (se d. o.,
äfven i SuppL).

*Köbke, K. S. Ead 26 står Frederiksbergs bör vara
Frederiksborgs.

*Kökar blef 1908 själfständigt pastorat under Borgå
(svenska) stift och hör numera till landskapet
Åland. 61 kvkm. 943 inv. (1922). O. B-n.

Kökarsfjärden och Kökarskären. Se Åland, sp. 985.

’Köller, E. M. von, dog 12 mars 1916 i Kan-treck,
Pommern.

*Kölllker, R. A. v., bör skrifvas Koelliker.

*Köm. 1. Regeringsområdet K. hade 1,339,076
inv. 1919 och var då indeladt i 2 stads- och 10
landskretsar. - 2. Staden K. hade 1919 en areal af
197 kvkm. och 642,914 inv. Den är hufvudort i en
enligt Versaillesfreden till 1925 af engelsmännen
besatt brohufvudszon vid Rhen.

Kölnische volkszeitung [-fålkstsäi-], tysk tidning,
som utges i Köln 3 ggr om dagen och sedan 1893
äfven utger en veckoupplaga. Den är näst "Ger-mania"
centrumpartiets inflytelserikaste pressorgan. Den
grundlades 1860 under namnet "Kölnische blätter"
af den stora katolska förläggarn*rman J. P. Bachem,
fick sitt nuv. namn 1869 och hade 1876- 1907 till
hufvudredaktör Hermann Cardauns (f. 1847). 1920
öfvergick den till ett aktiebolag. Hufvudredaktör är
sedan 1907 Karl Hoeber (f. 1867). Jfr H. Cardauns,
"50 jahre Kölnische volkszeitung" (1910).
V.S-g.

’Kölnische zeitung. Dagliga uppl. utkomma 25 ggr
i veckan (1924). Jfr "Beiträge zur geschichte der
Kölnischen zeitung" I (E. v. derNahmer, "Mar-cus
Dumont 1802-1831", 1921).

Kölvesta. Se T j älf ve st a.

*König (sp. 627), K. W. 0., dog i dec. 1920 i Wien.

*Königgrätz tillhör nu Tjecho-Slovakien.

*Königinhot’ tillhör nu Tjecho-Slovakien.

*Königsberg. – 2. K. hade 1919 261,718 inv. Fästningen
är bibehållen äfven efter
Versaillesfreden, dock är antalet tunga artilleripjäser inskränkt
till 22. Under Världskrigets första skede spelade
K. med den ö. därom framskjutna Deimelinjen en viktig
roll i strategiskt afseende särskildt genom att före
slaget vid Tannenberg binda en afsevärd del af
ryska Njemenarmén (v. Rennenkampf) och underlätta
8:e tyska arméns offensiv i sept. 1914 (slaget
vid Masuriska sjöarna). Jfr Världskriget, sp. 174.
H. J-dt.

*Königsdorf-Jastrzemb tillhör nu Polen.

*Königsee tillhör nu republiken Timringen inom
Tyska riket.

*Königsfeld tillhör nu Tjecho-Slovakien.

’Königshiitte tillhör nu Polen.

*Königsmarck. - 5. M. Aurora von K. Se B. Mörner,
"M. A. K. En krönika" (1913).

*Königswart tillhör nu Tjecho-Slovakien.

Könsbestämning. Se Tillägg till SuppL

Könsbunden nedärfning, biol. Se Ärftlighet, sp. 1256.

Könsceller, H a n l i g a, anat. Se Sperma-t o zo er,
sp. 670.

Könsdrift, biol., är i och för sig den naturliga
driften till kopulation (se d. o.) mellan
två individer af olika kön. Denna drift
inställer sig i regel först vid den ålder,
då könskörtlarna blifvit fullt utbildade och
funktionsdugliga (vid pubertetens inträde, se
Människan, sp. 253). Hos många djur uppträder
könsdrift blott periodiskt (se Brunst. SuppL).
L-e.

Könskromosomer, biol. Se Ärftlighet, sp. 1255.

Könsnjuren, anat. Se N j ur ar, sp. 1089.

Könssjukdomar kallas de tre veneriska sjukdomarna
(se d. o.) syfilis, enkel schanker och gonorré, enär
de nästan uteslutande spridas genom smittoförande
könsumgänge. Andra sjukdomar i könsorganen höra icke
till denna grupp. C. S-g.

*Köp. Om köp på prof se öppet köp.

* Köpen hamn omfattar efter på senare år gjorda
inkorporeringar 72 kvkm. med omkr. 19,200 byggnader,
1,000 vägar, gator och gränder samt mer än 50
torg och öppna platser. 561,344 inv. (1921; med
inberäkning af Frederiksberg, Gentofte, Söborg,
Kastrup och andra förstäder hade K. 710,353
inv. s. å.). - Förutom i de yttre kvarteren ha
nybyggnader gjorts särskildt i Voldkvarteret och på
det gamla järnvägsområdet; där ha bl. a. uppförts
Teknologisk institut, Paladsteatret och Axelborg
(se pl., fig. 3). Det gamla järnvägsområdet,
som blef ledigt genom den nya personbangårdens
(fig. 1) öppnande 1911 och fullbordandet af den
inre ringbanan 1921, är ännu delvis obebyggdt
och icke planeradt. Af parkerna har Aborreparken
nedlagts; nya äro den stora Fselledpark på öster-
och Blegdamsfaelled samt Bibliotekshaven, framför
k. biblioteket, hvarjämte Kristianshavns vold delvis
ombildats till park. Bland nya minnesmärken o. d. må
nämnas Drage-springvandet på Rådhusplatsen (1914 och
1923), Sören Kierkegaard i Bibliotekshaven (1918) och
Griffenfeld i Töjhusgaarden (1922). Danmarksmonumentet
har flyttats från Kunstmuseet till östre anlseg. Af
kyrkor må nämnas den 1921 påbörjade Grundtvigskirke på
Bispebjerg. Kristiansborg (se d. o., äfven i SuppL)
fullbordades 1922 och inrymmer riksdagen, Höjesteret
och utrikesministeriet; det förra riksdagshuset i
Fredericiagade an-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:44 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcp/0690.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free