Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Köpenhamn - *Köpenhamns amt - Köpenhamns stift - *Köpenhamns universitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1305
Köpenhamns amt-Köpenhamns universitet
1306
vänds nu af östra landsrätten. Det kongelige
biblioteks 1906 fullbordade nya byggnad är
(jämte läsesalen) afbildad å pl. I och II till
art. Biblioteksbyggnader. Suppl. Ett polishus (fig. 2)
byggdes 1918-24. Af skolor finnas nu 4 stats-,
3 kommunala och 4 privata gymnasier, 25 kommunala
mellan- och realskolor, omkr. 10 privatskolor
och omkr. 50 kommunala folkskolor. Ett nytt
centralposthus har uppförts vid Banegaarden, och det
gamla posthuset i Köbmagergade har utvidgats med ett
telegrafhus. Nu finnas 19 spårvägslinjer, 4 gas-och 4
elektricitetsverk. Frihamnen har betydligt utvidgats
sedan 1915. I kyrkligt hänseende tillhör K. Köpenhamns
stift. Staden indelas i 3 prosterier, väljer 24
folketings- och 10 landstingsmän. Budgeten balanserade
1919-20 med omkr. 103 mill. kr. Magistraten
består nu af 5 borgmästare och 5 aflönade
rådmän, borgerrepresentationen af 55 medlemmar. -
Under Världskrigets sista år skapade den rikliga
penningtillgången ett betydande uppsving i K:s handel
och sjöfart, icke minst den transoceana. Krigets
slut medförde stor upplagring af varor, hvilkas
särskildt för Öst-Europa afsedda afsättning slog
fel, och åtskilliga ekonomiska kriser skakade
stadens penningvärld. Förhållandena ha nu åter
stabiliserats, och K:s möjligheter genom ett
återknytande af de ryska handelsförbindelserna kunna
anses bli betydande. K. lider af bostadsbrist,
hvilken föranledt stark tillväxt af de staden
omgifvande koloniträdgårdarna med delvis beboeliga
trädgårdshus. Förhållandena under Världskriget
voro f. ö. lugna; af oroligheter kunna nämnas blott
syndikalisternas stormning af börsen 12 febr. 1918
och den planerade politiska storstrejken påsken
1920. - Sedan 1921 har svenska legationen eget hus
(fig. 5; S:t Annse pläds n:r 15) i K., i närheten
af hamnen, inköpt från privatperson för 450,000
danska kr. Invid svenska Gustafskyrkan ligger sedan
1921 ett svenskt ålderdomshem (Viktoriastiftelsen,
se d. o.). Eyska kyrkan stängdes 1921 af brist
på medel. - 1896 stiftades "det kö-benhavnske
kirkefond" till främjande af god ordning i de kyrkliga
förhållandena i K. i synnerhet vid delning af stora
församlingar och uppförandet af nya kyrkor. Den är
starkt präglad af "den indre mission" och verkar
väsentligen genom frivilliga bidrag. Till 1921 har
fonden uppfört 24 kyrkor, som den eger, samt har
rätt att alltid få ett af prästämbetena vid kyrkorna
besatt efter sin önskan. Se fig. till art. R o s
e n b o r g, fig. 17 till art. T h o r-v a l d s
e n och fig. till art. Videnskaber-nes selskab.
P. E-t.
Köpenhamns fasta försvar. 1909 års riksdags beslut,
att K:s landbefästningar skulle nedläggas 1922, om
folkmeningen då så fordrade, hade motiverats med,
att befästningarna ej kunde skydda hufvudstaden mot
beskjutning, att en tillfredsställande förstärkning
skulle kräfva oöfverkomliga kostnader och att
för försvaret af K. skulle fordras minst 100,000
man. 3 dec. 1919 framlade försvarsminister Munch i
folketinget lagförslag om, att K :s landbefästningar
(dit Avedörebatteriet dock icke skulle räknas) skulle
nedläggas, och detta förslag antogs 17 mars 1920
(jfr Danmark. Suppl., sp. 240). De sålunda slopade
försvarsverken voro Vest- och Husumenceinterna,
öfversvämningsanläggningarna, Gladsakse-, Bagsvserd-,
Lyngby- och Fortunforten,
Tinghöj-, Budinge-, Vangede-, Gjentofte-, Berns-torff-
samt V. och ö. Ordrupkratbatterierna, äfvensom
Christiansholmslinjen utom Hvidörebatteriet. Själfva
nedläggandet består hufvudsakligen endast uti, att
befästningarna desarmeras och bestycknin-gen flyttas
till tyghuset eller till lämpliga lokaler
1 resp. befästningars närhet, att
pansartornen få kvarstå, tills genom deras
försäljning demolerings-kostnaderna täckas, och
att demoleringen i öfrigt likaledes får anstå,
tills försäljning med rifnings-villkor efter hand
kan komma till stånd. Sedermera, 1922, har äfven
en del af kustbefästningarna (Hvidörebatteriet,
Mellem-, Prövesten- och Kastrupforten
samt Avedörebatteriet) nedlagts, hvadan K:s
befästningar sålunda reducerats till Charlotten-lund-,
Middelgrund-, Flak- och Dragörforten, hvarjämte Tre
kröner bibehålies som bestyckad strål-kastarstation
och Lynetten som "kommandostation".
I*. W:son M.
’Köpenhamns amt hade 259,020 inv. 1921.
Köpenhamns stift, bildadt 1922, omfattar
staden Köpenhamn, förutvarande Köpenhamns amt,
Frede-riksborgs amt, Bornholms amt samt Färöarna
och Grönland.
* Köpenhamns universitet har efter stadga
af 11 maj 1921 följande styrelse. Det lyder
under undervisningsdepartementet. Dess egna
myndigheter äro akademisk Icererforsamling,
konsistorium, rektor, administratör, fakulteterna
och stipendiebestyrelsen. Laererforsamlingen består
af samtliga professorer, docenter och lektorer samt
är den högsta myndigheten. Den samlas l gång om året
till rektorsval, för öfrigt när rektor, departementet
eller 12 ledamöter önska. Konsistorium består af
20 ledamöter, hvartill komma rektor, prorektor och
administratör (om de ej förut äro led.); af dessa 20
äro 5 de af de olika fakulteterna valde dekanerna,
de 15 öfrige väljas af laererforsamlingen på 4
år. Rektor väljes i okt.; han företräder universitetet
utåt. Till administratör väljer Isererforsamlingen en
juridisk professor på 8 år; han leder universitetets
administration, dock icke den ekonomiska, som
hör under kvesturen, hvilken lyder direkt under
departementet. Stipendiebestyrelsen består af 5
medlemmar, valda på 4 år. Som mellanled mellan
studenterna och universitetet infördes 1912 ett
studentråd, som väljes årligen i grupper på 9 för
hvar fakultet. Antalet studerande är omkr. 3,500,
budgeten omkr. 3,300,000 kr. och legatens summa
omkr. 5,200,000 kr. Lärarantalet är vid teologiska
fakulteten 6 professorer och 4 docenter, vid den
rätts- och statsvetenskapliga 12 ordinarie och
2 e. o. professorer samt 4 docenter,
vid den medicinska 14 professorer, 2 docenter
och 5 öfverläkare, som hålla föreläsningar, vid
den filosofiska 24 ord. och 5 e. o. professorer
samt 9 docenter och lektorer, vid den matematiska
15 ord. och 3 e o. professorer samt 9 docenter,
i allt 114 lärare. Professorernas begynnelselön är
7,800 kr och slutlön 9,600, docenternas resp. 4,500
och 6,300, hvartill i bägge fallen komma dyrtids- och
konjunkturtill-lägg. Universitetet håller årligen
en fest på hösten och utger två festskrifter om året,
den ena med anledning af konungens födelsedag. - Den
inom teologiska fakulteten förut gifna licentiatgraden
är nu af skaffad, så att doktorsgraden nu är ensam
gällande i alla fakulteter. - Utom de förutvarande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
