- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
1311-1312

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Köttbesiktning - Köttjufver - Köttstorfers tal - Kövess von Kövessháza, Hermann

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1311

Köttjufver-Kövess

1312

härröra från varmblodiga djur och äro afsedda till
människoföda, ej införas till riket, utan att ha
undersökts enligt bestämmelserna i förordningen
och därvid godkänts till införsel. Sådana varor
få införas endast till stapelstäder eller
andra samhällen med rätt till lossning och
tullbehandling af utländskt gods och hvilka hos
hälsovårdsnämnden anställt kompetent veterinär
för verkställande af undersökningar i enlighet
med förordningen samt för öfrigt vidtagit sådana
åtgärder, som af Medicinalstyrelsen eventuellt
i samråd med Generaltullstyrelsen pröfvats vara
ändamålsenliga. Godkända importorter äro f. n. (1924)
37 städer. Om köttvaror eller djurfett härröra från
nötkreatur, får, get, svin eller häst, fordras
därjämte, att å varan eller emballaget finnas
af Medicinalstyrelsen godkända stämplar eller
märken till bevis om, att varorna vid vederbörlig
veterinärbesiktning i ursprungslandet befunnits
tjänliga till människoföda, och sådana stämplar och
märken äro f. n. (1924) godkända endast för de varor,
som utföras från Finland, Estland, Danmark, Island,
Nord-Amerikas förenta stater, Canada, Argentina och
Uruguay. Medicinalstyrelsens kung. med föreskrifter
ang. veterinärundersök-ning vid införsel till riket
af köttvaror och djur-fett lämnar närmare bestämmelser
om besiktningens omfattning och utförande.

Den egentliga köttbesiktningen (sp. 701 och 702 -703),
som utföres vid slakthus och köttbesikt-ningsbyråer,
stöder sig på bestämmelserna i lag ang. köttbesiktning
och slakthus 10 okt. 1913 med ändringar l juni
1923 samt k. kung. med särskilda föreskrifter om
besiktning och stämpling af kött m. m. enligt lagen
ang. köttbesiktning och slakthus 10 okt. 1913 med
ändringar 23 jan. och 15 dec. 1922. Föreskrifterna ha
tillämpning endast på färskt rått kött af nötkreatur,
får, get, svin och häst. Enligt nämnda lag får
slakthustvång införas i stad eller visst område däraf
(slakthuset behöfver dock ej vara beläget inom staden
eller området) samt köttbesiktningstvång i stad eller
annat samhälle, där hälsovårdsstadgans för riket
föreskrifter rörande stad i tillämpliga delar gälla,
eller område af stad eller sådant samhälle. Offentliga
slakthus finnas f. n. i Stockholm, Eskilstuna,
Norrköping, Linköping, Karlskrona, Malmö, Hälsingborg
och Göteborg, i hvilka städer köttbesiktnings-
och slakthustvång stadgats. Köttbesiktningstvång
är därjämte infördt i 50 andra städer, köpingar och
mu-nicipalsamhällen.

Exportbesiktningen af kött (sp. 704-705) är
ordnad i öfverensstämmelse med iföreskrifterna i
k. förordningen ang. kontroll vid utförsel af kött 10
okt. 1913. Författningen, som till kött hänför alla
till människoföda brukliga delar af nötkreatur, får,
get, svin och häst, har afseende på såväl färskt rått
som konserveradt kött med undantag af tarmar samt
korf eller andra varor af sönderdeladt kött. För
utförsel af kött, som konserverats genom kokning i
hermetiskt tillslutna kärl, äfvensom för talg eller
flott fordras, att för vederbörande tullmyndighet
företes ett af två personer på heder och tro afgifvet
intyg om, att varan blifvit fullständigt genomkokt

eller uppvärmts till minst 100° C. För andra
sådana köttvaror fordras, att de härröra från
djur, som nedslaktats antingen vid offentligt
slakthus eller ock vid exportslakteri, anordnadt
i enlighet med föreskrifterna i k. förordningen
ang. export-slakterier eller andra enskilda under
offentlig kontroll ställda slakteriinrättningar
10 okt. 1913, samt att de därstädes af veterinär,
förordnad af Medicinalstyrelsen, besiktigats
och därvid befunnits tjänliga till människoföda
samt stämplats i enlighet med förordningens
föreskrifter. Af Medicinalstyrelsen godkända
exportslakterier finnas f. n. i 27 städer och andra
orter. Köttbesiktningsväsendet i Sverige står under
öfverinseende af Medicinalstyrelsen, och dessa
ärenden handläggas och föredragas i styrelsen af
statsinspektören för köttkontrollen. - Ny svensk
litt. i ämnet: Björner och Hiilphers, "Handledning i
trikinmikroskopering" (1920), och Afeldt och Jansson,
"Allmän födoämneshygien" (s. å.). J. E. J.

Köttjufver, veter. Se Mjölkkörtel, sp. 746.

Köttstorfers tal, förtvålningstal, anger
det antal mg. kalihydrat, som åtgår för
förtvålning af l gram fett. Det används för
bestämning af fetts art (se Fett), särskildt för
undersökning af smör för att påvisa förfalskning
genom inblandning af främmande fettarter.
H. J. Dft.

_Kövess vonKövesshåza [kö’vej fann kö’vej-häsa], H e r
m a n n, friherre, österrikisk-ungersk fältmarskalk,
f. 30 mars 1854 i Temesvår, d. 22 sept. 1924 i
Wien, blef officer vid infanteriet och sedermera vid
generalstaben, öfverste 1896 och regementschef 1898,
fältmarskalklöjtnant och chef för 8:e divisionen
1907 samt general af infanteriet och chef för 12:
e armékåren (Her-mannstadt) 1911. Med denna tog
han under Världskriget verksam del i 3:e arméns
strider 1914 mot de från ö. påträngande ryssarna
äfvensom i följande händelser på den polsk-galiziska
krigsskådeplatsen. Vid f ramryckningen mot Weichsel
1915 förde K. ett blandadt befäl under v. Woyrsch
och intog Ivangorod. I sept. s. å. fick K. befälet
öfver 3:e armén, som under v. Mackensens öfverbefäl
bekrigade Serbien, och förde denna ända till
Montenegro, fördref italienarna från Durazzo och
besatte norra Albanien. Blifven generalöfverste,
i febr. 1916, förde K. i maj s. å. befälet öfver
3:e armén under offensiven på Tyrolfronten. Efter
v. Pflanzer-Baltins misslyckande i Bukovina
hösten 1916 öfvertog K. befälet öfver dennes armé
(7:e), kämpade i Karpaterna och återeröfrade
Bukovina. Han blef fältmarskalk aug. 1917 och
friherre s. å. I sept. 1918 fick han befälet
öfver österrikiska häraf delningen i Serbien
och 3 nov. s. å. öfverbefälet öfver hela den i
upplösning varande österrikiskungerska krigsmakten.
C. O. N.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:44 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcp/0696.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free