Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - * Laboratorium - Laborde, Alexandre de - * Laborera - * Labori, Fernand G. G. - * Labouchere. 2. Henry D. L. - Laboulbeniales, bot. Se Ascomycetes. Suppl. - Labour leader - * Labour party - * Labrum. 2. Zool. Se Insekter, sp. 708 - Labyrintinflammation. Se Öronsjukdomar, sp. 172 - Labyrintisk (se Labyrint), villsam, invecklad - Lacaze, Marie Jean Lucien - La Chalosse. Se Landes, sp. 994 - * Lachelier, J., dog 27 jan. 1918 i Paris - Lachmann, Blanche Thérèse. Se Henckel von Donnersmarck, G. Suppl. - Lachmann, Klara (Clara) - Lachninæ, zool. Se Växtlöss, sp. 489 - * Lackalänga - Lackeradt läder. Se Läder, sp. 173 - * Lacome-d'Estalenx, P. J. J. - * Lacroix, F. A. Alfred
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Pasteur-institutet i Paris. Flera större industriella
företag ega forskningslaboratorier med enkom anställd
vetenskapligt skolad personal. Särskildt berömda för
därifrån utgångna arbeten äro General electric co:s
research laboratory i Nord-Amerikas förenta stater
samt laboratorier tillhöriga Actiengesellschaft für
anilinfarbenerzeugung i Baden. Utomordentligt rikt
utrustade laboratorier för både forskningsändamål samt
officiell apparatkontroll ega Physikalisch-technische
reichsanstalt i Charlottenburg (se d. o.), National
physical laboratory i Teddington, nära London, Bureau
of standards i Washington och Laboratoire central
d’électricité i Paris.
R—r H.
Laborde [-bå’rd], Alexandre de, grefve, fransk konstforskare, f. 11
nov. 1853 i Fontenay, är känd för sina omfattande
studier i det medeltida miniatyrmåleriets historia,
hvilka resulterat i det af utomordentlig lärdom
och grundlighet präglade verket Les manuscrits à
peinture de la "Cité de Dieu" de Saint-Augustin (1909;
3 bd, hvaraf 2 text och 1 planscher). L. har varit
verksam äfven vid bildandet af Société française
pour la reproduction des manuscrits à peinture
(stiftad i Paris nov. 1910) och är alltjämt dess
sekreterare. Han har likaså deltagit i utgifningen
af dess första och hittills viktigaste publikation,
den ryktbara "Bible moralisée" från 1200-talet,
som finnes bevarad i biblioteken i Oxford, Paris
och London. L. är led. af Franska institutet.
O. W—n.
*Laborera. Laborator är titeln äfven på tjänstemän
vid Statens bakteriologiska och farmaceutiska
laboratorier samt vid dess veterinärbakteriologiska
anstalt.
*Labori, Fernand G. G., dog 14 mars 1917 i
Paris. — L. var 1914 försvarsadvokat åt fru Caillaux
(se d. o. Suppl., sp. 953).
*Labouchere. - 2. Henry D. L. dog 15 jan. 1912
i Florens. Jfr A. L. Thorold, "The life of Henry
L." (1913).
Laboulbeniales, bot. Se Ascomycetes. Suppl.
Labour leader [le͡i’bə lī’də], engelsk
socialdemokratisk veckotidning, började 1889 utges
i Manchester och blef 1893 officiellt organ för
Independent labour party. Bland dess medarbetare
märktes Ramsay Macdonald. Den har numera uppgått i
The New leader, sedan 1922 utgifven af Henry Noel
Brailsford (f. 1873).
*Labour party, som alltjämt begagnar beteckningen
Independent labour party (I. L. P.), införde 1911
aflöningar för partiets parlamentsledamöter, liksom
tidigare för fackföreningarnas förtroendemän. 1913
års fackföreningslagstiftning (Trade union act)
erkände föreningarnas rätt att fullfölja alla
lagliga syften, äfven politiska, bl. a. genom
andelsteckning i en politisk partitidning ("The daily
citizen" nov. 1912—juni 1915). Under åren närmast
före Världskriget mötte likvisst den engelska
fackföreningsrörelsens tilltagande engagering i
politiken växande reaktion inom betydande fackförbund,
delvis under inflytelser af syndikalism (se d. o.,
sp. 1440, och Daily herald. Suppl.). Under krigsåren
tilltog fackföreningsoppositionen i utbredning
och styrka, när ordf. i partiets riksdagsgrupp (se
Henderson. Suppl.) i juni 1915 inträdde i den första
engelska koalitionsministären och en annan af dess
ledande män (se Barnes.
Suppl.) i dec. 1916 i Lloyd Georges ministär, medan
flera andra arbetarpolitiker mottogo befattningar
och uppdrag i departementen. Det vid kongresserna
1917—18 utvidgade och radikaliserade partiprogrammet
medförde en viss utjämning af motsättningarna inom
partiet mellan det egentliga fackföreningsfolket och
politikerna, och vid valen i dec. 1918 afgåfvos för
partiets kandidater öfver 1,750,000 röster, hvilka
tillförsäkrade det 61 ledamöter i underhuset. Dess
riksdagsgrupp (Parliamentary labour party)
intar sedan dess en obestridt ledande ställning
inom brittisk arbetarpolitik vid sidan af partiets
verkställande utskott (Executive committee of the
labour party) och partikongressens generalråd (General
council of the Trades union congress), mellan hvilka
tre partiorgan slitningar dock alltjämt förekomma,
liksom inom de under senare år organiserade distrikts-
och ortsafdelningarna i partiet. Arbetslösheten och
bostadsnöden efter Världskriget ha stegrat intresset
för politik inom den engelska fackföreningsvärlden
och ökat anslutningen till arbetarpartiet, som vid
1922 års allmänna val räknade nära 4,250,000 röster
och erhöll 142 ledamöter i underhuset. Vid valen i
dec. 1923 stegrades röstetalet med ytterligare öfver
100,000 och invaldes i underhuset 193 af partiets
kandidater, hvilka med stöd af 158 liberaler (och
6 "vildar") bilda en rätt betydande, men osäker
majoritet mot husets 258 konservativa ledamöter. På
nyåret 1924 skapades på detta parlamentariska
underlag Englands första arbetarregering, hvars
premiärminister är J. R. Macdonald (se d. o., äfven
i Suppl.).
E. F. K. S—n.
*Labrum. — 2. Zool. Se Insekter, sp. 708.
Labyrintinflammation. Se Öronsjukdomar, sp. 172.
Labyrintisk (se Labyrint), villsam, invecklad.
Lacaze [lakāṡ], Marie Jean Lucien, fransk sjömilitär,
f. 1860, blef sjöofficer 1872, var 1911—13 anställd
som marinrådgifvare åt Delcassé, medan denne
var marinminister. Han var okt. 1915—sept. 1917
marinminister i ministärerna Briand och Ribot och är
nu viceamiral.
La Chalosse [ʃalå’s]. Se Landes, sp. 994.
*Lachelier, J., dog 27 jan. 1918 i Paris.
Lachmann, Blanche Thérèse. Se Henckel von
Donnersmarck, G. Suppl.
Lachmann, Klara (Clara), donator, f. 10 april
1864 i Danmark, gift 1891 med industriidkaren Jakob
Lachmann på Charlottenlund, d. där 10 aug. 1920,
förordnade genom testamente 26 mars s. å., att af
en del af hennes efterlämnade förmögenhet skulle
bildas Clara Lachmanns fond för befrämjande af
den skandinaviska samkänslan under styrelse af 5
led. (2 svenska, 2 danska och 1 norsk) med säte i
Göteborg. Stiftelsens kapital utgör f. n. omkr. 1,3
mill. kr.
Lachninæ, zool. Se Växtlöss, sp. 489.
*Lackalänga omfattar 1,097 har. 1,769 inv. (1924).
Lackeradt läder. Se Läder, sp. 173.
*Lacome-d’Estalenx, P. J. J., dog 12 dec. 1920 i sitt
födelsehem (Le Houga i dep. Gers).
*Lacroix, F. A. Alfred, blef 1914 ständig sekreterare
i Académie des sciences, 1916 korresp. medlem af
Geologiska föreningen i Stockholm och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
