- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag /
13-14

(1925) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lagermark, Johan August - Lagerroth, Lars Fredrik Barthold - * Lagerstedt. 1. N. G. V. L. - Lagerström, Josef Hugo - Lagerwall, Axel Julius - Lagetta, bot. Se Thymelæaceæ - Lagg. Se Laggkärl, Suppl., och Tunnbinderi - * Lagga - Laggkärl - * Laghukaumudi - * Lagligt betalningsmedel - * Laglott - * Lagmandsret

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Striderna vid vestkusten 1717 och 1718 (1887)
och Krigshändelserna i västra Sverige och Norge
1709—1718
(i "Karl XII", utg. af S. E. Bring, 1918).

Lagerroth, Lars Fredrik Barthold,
statsvetenskaplig författare, f. 10 sept. 1885 i
Önnestad, Kristianstads län, blef 1903 student i
Lund, filos. kandidat 1907, filos. licentiat 1913
och 1915 filos. doktor på
afhandlingen Frihetstidens författning. En studie
i den svenska konstitutionalismens historia,

innehållande en själfständig uppfattning af den
svenska författningshistorien. L. blef 1917 docent
i statskunskap vid Lunds universitet och förklarades
1923 kompetent till professur i samma ämne. Bland hans
skrifter märkas i öfrigt Konung och adel. Ett bidrag
till Sveriges författningshistoria under Gustav III

(1917) och uppsatser i "Statsvetenskaplig tidskr.",
såsom Ett grundlagsbrott och dess motivering
(1922) och Om förmenta gränser för de svenska
statsmakternas grundlagstiftningsrätt
(1924).
E. N—nn.

*Lagerstedt. 1. N. G. V. L. lämnade
Öfverstyrelsen för Stockholms stads folkskolor 1912
samt adjunkturen och Läroverksstyrelsen 1913.

Lagerström, Josef Hugo, boktryckare, f. 3
mars 1873 i Stockholm, utbildade sig först i Sverige,
1897—98 utomlands i boktryckarkonsten, var
1899—1903 faktor vid Iduns hofboktryckeri och bildade
1903 tillsammans med sin broder, Karl
Abraham L
. (f. 12 dec. 1869 i Stockholm), firman
Bröderna Lagerström (1906 ombildad till
aktiebolag med L. som verkställande direktör), som
särskildt sträfvat att åstadkomma typografiskt
själfständiga och högtstående alster. L. har på
flerfaldiga andra sätt bidragit att höja det svenska
bokhandtverket; han tog initiativet till och ledde
1907—11 yrkesskolan för bokhandtverk samt utger jämte
brodern tidskriften "Nordisk boktryckarekonst"
(1900 ff.) med ett därtill hörande "Fackbibliotek",
i hvilka bägge publikationer han flitigt
medarbetat. Af L:s arbeten må nämnas Svensk
bokstavsform
(1918) och Svensk bokkonst (1920).

Lagerwall, Axel Julius, filosof, pedagog, f.
2 aug. 1870 i Stockholm, d. 21 juli 1920 i Göteborg,
student där 1890, studerade vid Uppsala universitet,
där särskildt Burman inverkade på utvecklingen af hans
filosofiska tänkande och Hjärne på hans historiska
uppfattning, samt vid Göteborgs högskola,
där han hade Norström till lärare och
1904 blef filos. doktor. Vintersemestern 1904—05 i
Freiburg im Br. tillgodogjorde han sig framför allt
Eickerts föreläsningar och deltog i de af honom
ledda filosofiska seminarieöfningarna. 1905—13
var L. rektor vid Lysekils samskola och därefter,
till sin död, Göteborgs stads folkskolinspektör.
1911 hade han studerat vid pedagogiska laboratoriet
i Leipzig, som då leddes af den experimentella
pedagogikens tyske grundläggare, E. Meumann, och 1914
lärde han i München känna de af Kerschensteiner
grundlagda praktiska fortsättningsskolorna,
hvarefter han kraftigt deltog i utvecklingen
af Göteborgs folkskolors öfverbyggnader
genom högre folkskolor och s. k. yrkesbetonade
fortsättningsskolor. Sina filosofiska studier och
sitt författarskap fortsatte han, och under åren
blef samarbetet mellan honom och Norström intimt. —
L:s allmänna filosofiska ståndpunkt kännetecknas
redan genom gradualafh. Transscendentalfilosofens problem
och metod hos Kant
(1904). I sin idealistiska
kulturfilosofi är han framför allt påverkad af
Rickert och Norström, men hans ställning som deras
öfvertygade lärjunge utesluter icke en aktningsvärd
grad af kritisk själfständighet. Norström erkände L:s
"starka och fasta grepp om problemen, som röjer den
verklige tänkaren". Ett urval af L:s många uppsatser i
tidskrifter och tidningar har E. Åkesson utgett under
titeln Skrifter av Axel Lagerwall (1921) och försett
med en inledning, innehållande bl. a. utdrag ur brefväxlingen
mellan Norström och L. Art. Norström, V.,
i denna uppl. af Nordisk familjebok är skrifven af
L., och bland hans efterlämnade handskrifter finnas
omfattande kritiska kommentarer till Norströms
skrifter.
S—e.

Lagetta, bot. Se Thymelæaceæ.

Lagg. Se Laggkärl, Suppl., och
Tunnbinderi.

*Lagga omfattar 4,611 har. 712 inv. (1924).
Med L. pastorat är sedan 1 maj 1923 Funbo
förenadt.

Laggkärl, för såväl våta som torra varor afsedda
kärl, sammansatta af bottnar och stafvar eller
laggar af trä. Se Tunnbinderi. Som
ersättning för laggkärl användas numera ofta fat
m. m., tillverkade af pressad plåt, trämassa eller
t. o. m. papp.
Fmn.

*Laghukaumudi förskrifver sig från 1600- (ej
1300-)talet.

*Lagligt betalningsmedel. De i hufvudarbetet
framställda reglerna härom ha — genom särskilda
tilläggsartiklar till den skandinaviska
myntkonventionen och ändringar i 1873 års lag om rikets mynt
— ändrats tre gånger: dels 1917 och 1920, då
järnmynt resp. kopparnickelmynt
(präglade af 3/4 koppar och 1/4 nickel) infördes som
skiljemynt vid sidan af bronsmynten resp.
silfvermynten, dels ock 1924, då danska och norska
skiljemynt (fr. o. m. 6 okt. 1924) förlorade egenskapen
af lagligt betalningsmedel i Sverige.
C. G. Bj.

*Laglott. Genom 1917 års adoptionslag (se
Adoption. Suppl.) har i den svenska rätten
införts arfsrätt för adoptivbarn efter afliden adoptant
(äfvensom, i händelse af adoptivbarnets död före
adoptanten, för adoptivbarnets bröstarfvingar).
Denna arfsrätt har jämväl förenats med
rätt till laglott enligt samma grunder, som förut
gällde för bröstarfvinges laglott. Hälften af
hvad adoptivbarnet (eller dess bröstarfvingar)
skulle ha ärft, därest testamente ej funnits (se
härom Arfsordning. Suppl.), måste sålunda, såsom
adoptivbarnet tillkommande laglott, lämnas detsamma
(eller dess bröstarfvingar) utan intrång af något
adoptantens testamente. Den norska adoptionslagen
(2 april 1917) ger äfvenledes adoptivbarn i laglott
hälften af dess regelmässiga arfslott. I den danska
adoptionslagen (26 mars 1923) medges att i det beslut
("bevilling"), hvarigenom adoptering tillåtes, få
intaget förbehåll om oinskränkt testationsfrihet för
adoptanten; utan sådant förbehåll eger åter denne ej
borttestamentera något af adoptivbarnets arfvedel.
C. G. Bj.

*Lagmandsret i Norge (namnet stafvas nu
officiellt lagmannsrett) har i flera hänseenden
berörts af de senaste årens lagstiftning. När den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:46 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcq/0023.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free