- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag /
15-16

(1925) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - * Lagmandsret - Lagmannsrett - Lagnö - * Lago di Nemi. Se Nemi - * Lago di Orta. Se Orta - Lagoa Mirim. Se Mirimlagunen - Lagomyidæ - * La Gorce, Pierre de - Lagrelius, Axel - * Lagring, geol. Om skålformig lagring se d. o. - * Lagråd (Konungens lagråd) - Lagspråk. Se Rättsspråk - * Lagting. 2. - Lagtäfling

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

nya processreformen genomföres, komma reglerna för
utseende af lagrettemænd (jurymän) att återfinnas
i kap. 4 och 5 af lagen om domstolarna. Lagrettens
(juryns) kompetens i brottmål har bibehållits
oförändrad enligt straffprocesslagens regler.

Genom den nya processordningen ha lagdömmena
omreglerats. Enligt den af stortinget 16 juli 1921
antagna organisationsplanen för lagretterna skola
dessa vara 7 med 7 lagmændsretter (gemensamma
för tvistemål och brottmål) och 9 lagmænd (nu
officiellt kallade lagmenn, sing. lagmann),
i det att Oslo lagdömme har 3 lagmænd. Oslo
lagmandsret skall nämligen bestå af 3 afdelningar,
af hvilka en förutsättes komma att få brottmålen
inom lagdömmet. Bland denna lagmandsrets 3 lagmænd,
1 för hvarje afdelning, utnämnes en till förste
lagmand för hela domstolen. — Oslo lagmandsret har
säte i Kristiania, Telemark l. i Skien, Rogaland l. i
Stavanger. Gulating l. i Bergen, Opland og Möre l. i
Lillehammer eller i Hamar, Frostating l. i Trondhjem
samt Troms l. i Tromsö.
M. H.

Lagmannsrett, ny, officiell stafning i
st. f. lagmandsret (se d. o., äfven i Suppl.).

Lagnö, namn på flera öar i Stockholms skärgård,
af hvilka en är belägen i Ingarö socken och en
i Ljusterö.

*Lago.L. di Nemi. Se Nemi. — L. di
Orta
. Se Orta.

Lagoa Mirim. Se Mirimlagunen.

Lagomyidæ, rättare än Lagomyoidæ, zool. Se
Pipharsläktet.

*La Gorce, Pierre de, blef 1914 led. af Franska
akad. (efter Thureau-Dangin). Hans stora arbete
Histoire religieuse de la revolution française är nu
fullbordadt (4 dlr, 1909—21). Bl. a. ges där äfven
en mästerlig skildring af Vendée-upproret. Han
har dessutom skrifvit À travers la France
chrétienne. Études et portraits
(1921) och
tidskriftsartiklar (i "Revue des deux mondes",
"Revue hebdomadaire" o. s. v.)

Lagrelius, Axel, tekniker, affärsman, mecenat,
f. 16 juli 1863 i Karlanda socken, Värmland, egnade
sig redan från 1883 åt den då nya kemigrafiska
reproduktionskonsten. Samtidigt som han hade
anställning vid Generalstabens litografiska anstalts
kemigrafiska afd., fullföljde han som extra elev 1888—90
sin utbildning vid Tekniska högskolans fackskola
för kemi samt blef 1894 t. f. föreståndare och 1898
ord. chef för Generalstabens litografiska anstalt
(se d. o.). 1920—24 var L. t. f. föreståndare för
Riksbankens sedeltryckeri. — L:s lifsverk ligger
främst i att ha bragt denna för hela den svenska
reproduktionskonsten så viktiga firma upp till
ett högt tekniskt och affärsmässigt plan. Han har
äfven egnat sitt arbete åt flera andra svenska
reproduktionsanstalter. Slutstenen på detta arbete
var hans mycket viktiga insats vid bildandet 1913 af
den stora sammanslutningen "Sveriges litografiska
tryckerier" (se d. o.), i hvars bolagsstyrelse han
alltifrån början varit vice ordf. — Hans intresse
för vetenskaplig reproduktion bragte honom redan vid
unga år i nära förbindelse med flera forskare inom
skilda områden, och han har blifvit en af de
betydelsefullaste förbindande länkarna under de
senare årtiondena mellan rikedomen och vetenskapen,
samtidigt som han äfven personligen i vidsträckt mån
trädt in, när det gällt företag, som han funnit
däraf förtjänta. Särskildt ha ej få svenska
naturvetenskapliga expeditioner till aflägsna länder
i L. haft ett synnerligen värdefullt stöd; så de af
A. G. Nathorst ledda expeditionerna till Spetsbergen
1898 och nordöstra Grönland 1899, O. Nordenskjölds
sydpolarexpedition 1902—04 samt, sedan 1916,
J. G. Anderssons forskningsfärder i Kina. L. utnämndes
1907 till hofintendent, 1920 till öfverintendent
och är sedan 1924 finländsk generalkonsul i
Stockholm. 1901 blef L. led. af Krigsvet. akad. Han
har utgett ett par mindre arbeten, behandlande
den moderna reproduktionskonsten (Om grafiska
reproduktionsmetoder,
i "Tekn. tidskr. Afd. f. kemi
o. bergsvetensk.", 1899, Berättelse öfver resa
till Tyskland och Österrike,
i "Fotogr. tidskr.",
1892, och Årsberättelse av föredraganden i kart-
och kommunikationsväsende, statistik och teknik,
i
Krigsvet. akad:s Handl., 1907). Hans verksamhet inom
bildreproduktionen belyses f. ö. i det honom på hans
sextioårsdag 1923 egnade arbetet "Bildreproduktionen
i Sverige från det nittonde århundradets början". Han
har vidare publicerat Kongl. Lifrustkammaren och
därmed förenade samlingar
(tills. med C. A. Ossbahr,
2 dlr, 1897—1901), Narvatroféer i statens trofésamling
(tills. med T. J. Petrelli, 1907) och Karta över
Sverige i 32 blad
(tills. med S. Zetterstrand;
Stockholm, 1916). L. är sedan 1922 utgifvare af
tidskriften "Globen".
G. A.

*Lagring, geol. Om skålformig lagring se d. o.

*Lagråd (Konungens lagråd). Lagen af 1909 har
undergått vissa ändringar 1920 och 1924 (se "Svensk
författningssamling" 1920, n:r 267, och 1924, n:r
86). Tjänstgöringsperioderna räknas fr. o. m. 1924
från 1 sept. hvarje jämnt årtal, och justitieråd,
som börjat tjänstgöra i Lagrådet, skall utan hinder
häraf, sedan 1920 deltaga äfven i afgörandet af
Högsta domstolens plenimål.
Rld.

Lagspråk. Se Rättsspråk.

*Lagting. — 2. Lagtinget på Färöarna består enligt lag
af 28 mars 1923 af minst 20, högst 23 medlemmar, alla
folkvalda för 4 år. Direkt väljas med proportionella
val 20 medlemmar; därefter tilldelas sammanlagdt
högst 3 tilläggsmandat det eller de partier,
som ej blifvit representerade i förhållande till
sitt röstetal. Antalet tilläggsmandat kan genom
kungl. förordning ökas till 5. Rösträtt ha män och
kvinnor, som fyllt 25 år, äfven tjänstefolk. Amtmannen
och prosten äro ej längre själfskrifna medlemmar af
tinget, men amtmannen har rätt att infinna sig där och
deltaga i förhandlingarna. I tingens befogenheter ha
inga ändringar inträdt trots många försök från
själfstyrelsepartiets sida att åstadkomma sådana. — Vid
de första valen efter den nya ordningen (jan. 1924)
valdes 10 lagtingsmän från hvartdera partiet,
sambandspartiet och själfstyrelsepartiet,
och det förstnämnda erhöll 3 tilläggsmandat,
så att partiställningen blef 13 mot 10.
P. E—t.

Lagtäfling, idrottst., täfling mellan ett bestämdt
antal individer som enhet i grupp mot andra på
samma sätt sammansatta grupper. Vissa idrottsgrenar,
särskildt bollspel, äro i sig själfva lagidrotter,
såsom fotbollspel, bandy, ishockey, vattenpolo,
korgboll, handboll; andra kunna ombildas till
lagtäflingar därigenom, att ett visst antal individer
i grupp

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:46 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcq/0024.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free