Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag / 37-38 (1925) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Landskrona-Eslöfs järnväg ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

brådstörtad utveckling. Fabriksbyggnader af armerad betong
i 5 våningar med plats för 5,000 arb. uppfördes,
och akt. kap. utvidgades till 6 mill. kr. Efter
kriget började man göra automobiler, men företaget
måste aug. 1920 gå i konkurs. Fabriken eges nu af 3
banker, som i mindre skala fortsätta rörelsen genom
A.-b. Teve (akt. kap. 4,5 mill. kr.). — Det andra
stora krigstidsföretaget, Öresundsvarfvet, började
anläggas i dec. 1916 s. om inseglingsbassängen (se
situationsplanen, sp. 1029—30). Arealen utvidgades
senare till 180,000 kvm. och omfattade till sist
4 bäddar, den största för fartyg upp till 20,000
ton, samt en torrdocka, den största i Skandinavien
(se Docka 5. Suppl.). Från aug. 1918 levererades
11 fartyg upp till 10,400 ton, men sedan en mängd
byggnadskontrakt måst annulleras, gick varfvet, hvars
anläggningskostnad öfverstigit 20 mill. kr., i mars
1923 i konkurs. Det tillhör nu Skand.-kredit-a.-b.,
som genom Nya varfs-a.-b. Öresund fortsätter
rörelsen. — Byggnadsverksamheten i staden var
under kriget mycket liflig och omfattade mest väl
inredda arbetarbostäder. N. om staden anlades för
150,000 kr. som nödhjälpsarbete en ny idrottsplats. —
Stadens handelsflotta är 20 fartyg om 14,518 nettoton
(1922); antalet ankomna och afgångna fartyg var
s. å. tills. 4,944 om 833,470 nettoton. Af banker
har staden nu utom 3 sparbanker afdelningskontor af
Skand.-kredit-a.-b., Sydsvenska banken, Nordiska
handelsbanken och Svenska handelsbanken. Vid val
till riksdagens Andra kammare bildar L. tills. med
Malmö, Hälsingborg och Lund en valkrets. — Det i
hufvudarbetets art. å sp. 1034 förebådade monumentet
öfver slaget vid L. af bildas å ofvanstående fig.
M. af R. O. Sjn.

Det 1911 vid Billeberga resta monumentet öfver slaget vid Landskrona.

Landskrona—Eslöfs järnväg. Se Landskrona och
Hälsingborgs järnvägar.

*Landskrona—Käflinge järnväg. Se Landskrona—Lund—Trälleborgs järnvägar. Suppl.

*Landskrona—Käflinge—Sjöbo järnväg är fr. o. m. 1920
efter omräkning 44,0 km. lång.
F. P.

Landskrona—Lund—Trälleborgs järnvägar är
fr. o. m. 1918 benämningen på två af
Landskrona—Lund—Trälleborgs järnvägs-a.-b. s. å.
öfvertagna och sedermera af bolaget trafikerade järnvägar,
nämligen Landskrona—Käflinge järnväg, omräknad
till 19,6 km., och de s. k. Lund—Trälleborgs
järnvägar (Lund—Trälleborg nedre 41,8 km. och
Lund—Käflinge 10,3 km.). Ofvannämnda bolags
aktiekapital uppgick vid 1923 års slut till
3,466,800 kr. Styrelsen har sitt säte i Lund.
F. P.

Landskrona nya mekaniska verkstads aktiebolag leder
sitt upphof från ett af fabrikören J. Pettersson
(f. 25 dec. 1821 i Bårslöf, Malmöhus län, d. 27
mars 1889) och handlanden Alexander Ohlsen
under firma Pettersson & Ohlsen 1872 igångsatt
industriföretag, omfattande gjuteri, smedja, maskin-
och snickeriverkstäder samt uppsättningshallar
för järnvägsvagnar. Firmanamnet ändrades 1875 till
Landskrona nya gjuteri och mekaniska verkstad och
1876 till Landskrona nya mekaniska verkstad. Ohlsen
utträdde ur firman 1877, hvarefter rörelsen helt
öfvertogs af Pettersson, som 1885 öfverlämnade
ledningen till sina söner, ingenjörerna Johan Edvard
(f. 20 sept. 1854, d. 2 maj 1906) och Olof Pettersson
(f. 15 april 1857, d. 28 febr. 1906). De inledde redan
1885 intimt, ännu alltjämt fortgående samarbete med
danska firman F. L. Schmidth & c:o, specialfabrik för
tegel- och cementfabriksanläggningar, som resulterat
i, att det svenska företaget tillförts mycket
omfattande beställningar af gjutgods, plåtarbeten
(särskildt roterande cementugnar) och maskingods för
dylika anläggningar i såväl in- som utlandet. 1 juni
1899 bildades Landskrona nya mekaniska verkstads
aktiebolag, som öfvertog rörelsen, med J. E. och
0. Pettersson som styrelse. Bolagets ledande kraft
under närmaste åren efter bröderna Petterssons död
(1906) var J. E. Mossberg. Från 1914 är O. Petterssons
son, civilingenjör Erik Hakon-Pettersson,
bolagets verkställande direktör. Verkstaden
inriktade sig i början på tillverkning af
järnvägsvagnar, hufvudsakligen godsvagnar af
olika typer, samt landtbruksredskap, spislar,
diverse handelsgjutgods och plåtarbeten. Sedan
elektrisk drift 1910 införts, upptogs äfven
tillverkning af järnbroar och andra större
järnkonstruktioner samt 1912 af pressgods. Bland
bolagets tillverkningar märkas vidare kranar och andra
transportanordningar, plåtcisterner, centrifugalpumpar
och traktorer. De äldre verkstäderna äro belägna
inne i staden, men sedan 1908 ha utvidgningar och
nyanläggningar (stora plåt- och vagnverkstäder,
gjuteri, kraftcentral m. m.) gjorts å nyinköpta
områden vid hamnen, och meningen är att dit helt
öfverflytta rörelsen. Moderna transportanordningar
och verktygsmaskiner äro installerade, och
verkstaden har äfven i stor utsträckning egna
arbetarbostäder. Bolagets aktiekapital utgör
numera 3 mill. kr.; tillverkningsvärdet var 1920
öfver 5 mill. kr. Arbetarantalet är omkr. 200.
Fmn.

*Landskronaposten grundlades 1896 af kyrkoherde Justus
Lindau (f. 1845, d. 1921); dess redaktör är sedan
1919 Per Lech (f. 1886), redaktionssekreterare sedan
1915 Gösta Westman (f. 1882). Postprenumerationspriset
för år är 15 kr. 1924.

Landskrona tidning (fullständigt namn Korrespondenten,
Landskrona tidning), sedan 1 dec. 1896 daglig tidning
i Landskrona,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>