Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Landskrona-Eslöfs järnväg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lag om anställande af distriktsbarnmorskor
ålagts landstingen (tillhopa 1,35 mill. kr.);
anslag till folkhögskolor, landtmannaskolor
och landthushållsskolor (1,23 mill. kr.);
blindundervisning (0,13 mill. kr.); upprätthållande
af döfstumundervisningen (0,85 mill. kr.);
omhändertagande af vanartade barn å s. k. skyddshem,
enligt åliggande för landstingen i lag af 1919
(0,65 mill. kr.); undervisningsväsen i öfrigt,
bl. a. upprätthållande af småskollärarinneseminarier
(tillhopa 0,92 mill. kr.); bidrag till
veterinärväsendet och till annan verksamhet för
jordbrukets och dess binäringars befrämjande (1,47
mill. kr.); kommunikationsväsendet, såsom bidrag
till järnvägar och landsvägar (0,83 mill. kr.);
bidrag till ordnings- och polisväsen på landsbygden
(0,2 mill. kr.); upprätthållande af den offentliga
arbetsförmedlingen (0,28 mill. kr.); bidrag till
kostnaderna för folkpensioneringen (3,8 mill. kr.);
anslag till afhjälpande af arbetslöshet (0,45
mill. kr.); anslag till fattigvård och öfriga sociala
ändamål, hufvudsakligen fullgörande af landstingens
åligganden enligt 1918 års fattigvårdslag och därmed
sammanhängande lagstiftning att lämna bidrag till
fattigvårdssamhällen för fattigas vård å anstalter
för sinnessjuka, sinnesslöa, fallandesjuka, vanföra
och tuberkulösa, å länslasarett eller liknande
sjukvårdsinrättning samt å anstalt för kroniskt eller
obotligt sjuka (tillhopa 6,59 mill. kr.). Enligt 1918
års fattigvårdslag har det ock ålagts landstingen
att inrätta s. k. arbetshem.
På grund af den utomordentligt starka tillväxten af
landstingens förvaltning framträdde vissa brister i
deras organisation, väsentligen i ärendenas mindre
tillfredsställande beredning och i saknaden af
enhetlig ledning.
1917—19 påbörjades inom flera landsting en
reformrörelse, syftande till att afhjälpa dessa
bristfälligheter, hufvudsakligen genom två
medel. Man ombildade det mellan landstingsmötena
fungerande förvaltningsutskottet till ett
centralt berednings- och förvaltningsorgan. Och
för att ge större enhetlighet åt ledningen af
förvaltningsangelägenheterna och af beredningsarbetet
inrättades inom ett antal landsting en aflönad
tjänsteman, landstingsdirektör (se d. o. Suppl.),
till biträde åt förvaltningsutskottet, eller ock
förordnades ledamöter af detta till föredragande för
skilda förvaltningsområden.
1920 uppdrog K. M:t åt de
s. k. kommunalförfattningssakkunnige att underkasta
1862 års landstingsförordn. revision i syfte
bl. a. att bereda utrymme och stöd åt mera rationell
organisation af tingens arbetssätt och förvaltning. I
hufvudsaklig öfverensstämmelse med de sakkunniges
1923 afgifna förslag beslöt riksdagen 1924 ny lag om
landsting (promulgerad 20 juni 1924), som innehåller
i hufvudsak följande bestämmelser (däri inbegripna de
från den äldre lagstiftningen upptagna stadgandena):
Befogenhet. Landstinget eger att rådslå och besluta
om för dess område gemensamma angelägenheter,
som afse allmänna hushållningen, jordbrukets
och andra näringars utveckling, anstalter för
kommunikationsväsendets befordrande, hälso- och
sjukvård, undervisning, allmän ordning och säkerhet
m. m. d., såvidt dessa angelägenheter icke enligt
gällande författningar tillhöra offentlig myndighets
ämbetsåtgärd, äfvensom att handha de ärenden i
öfrigt, som enligt beslut af konung och riksdag skola
ankomma på landstinget. (Om landstingens rättighet
att välja riksdagsmän i Första kammaren se Riksdag
och Proportionella val.) På grund af bestämmelser
i allmän författning ega ock landstingen att i stor
utsträckning utse funktionärer för tillgodoseende af
statliga syften, såsom markegångsdeputerade, led. af
inskrifningsnämnder och inskrifningsrevision, led. i
mönstringskommissioner för hästutskrifningsområden
och automobilmönstringsdistrikt, ordf. i
rekvisitionsnämnd vid mobilisering, led. i
skogsvårdsstyrelse, led. i terminsafgiftsnämnd vid
de allmänna läroverken, de personer, som skola vara
valbara till led. i expropriationsnämnder, m. fl.
Landstingsområdet sammanfaller fortfarande i regel med
länet. Efter vederbörande länsstyrelses och landstings
hörande kan K. M:t förordna om länets uppdelning i
2 eller flera landstingsområden. Endast Kalmar län
har blifvit deladt i landstingsområden (1864 i norra
och södra området). Ha inom ett län flera landsting
bildats, kan K. M:t i samma ordning förordna, att
deras antal där skall minskas. Området omfattar i
allmänhet både landsbygd och städer. Har stad, som
deltar i landsting, uppnått en folkmängd af minst
50,000, eger den rätt att utträda ur landstinget
och delger tinget sitt beslut, hvarefter utträdet
eger rum vid utgången af kalenderåret närmast efter
delgifningen, för så vidt delgifningen skett inom
2 år från det folkmängdssiffran uppnåtts; dröjer
staden utöfver denna tid, sker utträdet först vid
utgången af 5:e kalenderåret efter delgifningen. De
städer, som ej delta i landsting, äro nu Stockholm,
Göteborg, Malmö, Norrköping, Gäfle och Hälsingborg,
och i dem utöfva stadsfullmäktige jämväl landstingets
funktioner. Antalet landstingsområden är f. n. 25. —
För val af landstingsmän indelas området i
valkretsar. För hvarje valkrets utses, oafsedt
dess folkmängd, 1 landstingsman och därutöfver 1
landstingsman för hvarje fullt tal af 5,000. Stad,
hvars folkmängd uppgår till minst 15,000, skall
bilda egen valkrets; öfriga städer sammanföras till
valkretsar med i regel minst 15,000 inv. eller bilda
valkretsar tills. med angränsande landsbygd (sådana
förenade stads- och landsbygdsvalkretsar böra dock
icke bildas utan synnerligen viktiga skäl). Vid
valkretsindelningen skall f. ö. i regel iakttas,
att för hvarje valkrets komma att utses minst 5,
högst 9 landstingsmän. Vidare skall iakttas, att
området för annan valkrets än den, i hvilken 2
eller flera städer ingå, skall kunna omslutas med
en sammanhängande gränslinje, samt att delningen,
i hvad angår landsbygden, verkställes, där så
lämpligen kan ske, efter domsaga, tingslag eller
härad, men eljest efter kommuner. Där bildande af
valkrets enligt dessa angifna grunder medför synnerlig
olägenhet, må område med mindre invånarantal utgöra
valkrets; denna skall dock, om landsbygd ingår däri,
ha en folkmängd af minst 10,000 och, i hvad angår
landsbygden, utgöras af domsaga eller af ett eller
flera tingslag eller härad. Samtliga landstingsbeslut
rörande valkretsindelning skola vara beroende af
K. M:ts pröfning. Val af landstingsmän förrättas 3:e
söndagen i sept. (eller i stad, där magistraten så
besluter, närmast därförut infallande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
