- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag /
63-64

(1925) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Landtmannapartiet ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

socialekonom, f. 2 april 1864 i Flensborg, tog
trädgårdsexamen 1884, var 1888—1918 lärare vid
Dalum landbrugsskole och är nu föreståndare för
husmandsskolen vid Odense. Han har som botanist
behandlat Agaricacéerna i ett stort, ännu ej
offentliggjordt verk, "Danmarks Agaricaceer",
på grundval af hvilket han i "Dansk botanisk
arkiv" publicerat Studies in the Agarics of
Denmark
(hittills 5 afdelningar 1914—23). Som
socialekonom är han påverkad af Henry George
och var den förste, som framförde dennes idéer
i Danmark. Han har utgett Socialökonomi (1909)
och öfversatt en del georgeistiska skrifter.
P. E—t.

*Langeland. Järnväg öppnades 1911 från Rudkjöbing
till Bagnkop och från Rudkjöbing till Spodsbjerg.
P. E—t.

Langemarck, kommun i belgiska prov. Väst-Flandern,
6 km. n. n. ö. om Yperen. 6,018 inv. (1920). Under
Världskriget ingick L. från början i de allierades
försvarslinje n. ö. om Yperen och blef sedan en
brännpunkt i de långvariga ställningsstriderna på
denna del af fronten. Byn intogs 22 april 1915 af
tyskarna, återtogs 16 aug. 1917 af engelsmännen,
eröfrades än en gång af tyskarna 16 april 1918, men
besattes slutligen af belgierna 28 sept. s. å. Den
var då fullständigt förstörd.
H. J—dt.

*Langenberg. — 2. L. tillhör nu tyska republiken Thüringen. 3,557
inv. (1919).

Langendonck, Prosper van. Se Holländska
litteraturen
. Suppl., sp. 443.

illustration placeholder

*Langenskjöld, K. F. T. Ätten adlades 1772
och hette förut Lang. En gren erhöll (med
K. F. T. L.) friherrlig värdighet i Finland och
skrifver sitt namn Langenskiöld. — Friherre B. Karl
J. Langenskiöld
tog framträdande del i den 1900
tillsatta kommittén för utarbetande af ändrade
bestämmelser om Riksbankens sedelutgifningsrätt
i samband med upphörandet af de enskilda bankernas
sedelutgifning. Som förste deputerad i Riksbanken
1901—12 ledde han försiktigt och säkert öfvertagandet
af de enskilda bankernas sedelutgifning. Han var
1910—12 Bankofullmäktiges vice ordförande, var led. af
1907 års försvarskommitté och har anlitats i flera
andra kommittéuppdrag. 1916—19 var han led. af Första
kammaren för Stockholms stad och var då äfven led. af
bankoutskottet samt därjämte vid lagtima riksdagen
1918 af särskildt utskott för vattenlagen, vid urtima
riksdagen s. å. af andra särskilda utskottet och 1919
af särskildt utskott för lagförslag om arbetstidens
begränsning. L. blef 1912 led. af Vet. akad. — Hans
äldre broder, friherre Gustaf Adolf L.,
f. 6 nov. 1852 i Petersburg, var 1897—1900 finländsk
senator och led. af senatens justitiedepartement;
han är ordf. i Kymmene a.-b:s förvaltningsråd.

2. Margareta L., finländsk författarinna (af annan
ättgren), f. 6 febr. 1889 i Petersburg, student i
Helsingfors 1906, filos. kandidat 1911,
har egnat sig åt pedagogisk verksamhet samt tagit
liflig del i den kristliga studentrörelsen. Fröken
L. har utgett flera diktsamlingar (Dikter 1912, Dikter
II
1915, Dagrar 1917, Samklang 1922, Undret 1923),
alla med en stark religiös grundton, en biografi öfver
den som religiös personlighet märklige baron Paul
Nicolay
(1921) och en samling religiösa uppsatser,
Levande tro (1918).
2. G. C.

Langerhansska cellöarna, anat. Se Insulin. Suppl.

Langgaard [-går]. 1. Sigfrid Viktor L.,
dansk pianist, f. 1852, d. 1914 i Köpenhamn,
elev af F. Neruda, E. Neupert och Liszt samt
Köpenhamns konservatorium, utmärkte sig som Liszt-
och Rubinsteinspelare, var från 1881 lärare vid
konser-vatoriet och skref pianosaker och sånger. —
2. Rud Immanuel L., den föregåendes son, dansk
tonsättare, f. 28 juli 1893 i Köpenhamn, var elev
af bl. a. J. Svendsen, E. Hornemann och G. Helsted
och debuterade som orgelspelare redan 1904. Han har
komponerat symfonier, körverk, en mängd sånger,
kammarmusik och orgelstycken. L. förenar teknisk
säkerhet med fint sinne för själens rörelser. Han
dirigerade 1915 i Stockholm sin orkesterdikt Sphinx.
1. E. F—t. 2. P. E—t.

illustration placeholder

Langhoff, Karl Fredrik August, friherre, finländsk
militär, f. 2 febr. 1856 i Heinola, dimitterades från
finska kadettkåren 1877 och trädde i rysk tjänst samt
genomgick generalstabsakademien. Som öfverstelöjtnant
blef han 1890 adjutant vid befälhafvarstyrelsen
för finska militären, blef 1892 öfverste, 1894
kommendör för Nylands finska skarpskyttebataljon,
1896 stabschef för finska militären, 1897 kommendör
för finska gardesbataljonen och 1899 för Semenovska
gardesregementet i Petersburg, 1900 generalmajor
och 1904 brigadchef. 1906 kallades L. till
ministerstatssekreterare för Finland, befordrades
s. å. till generallöjtnant och upphöjdes 1912 i
friherrligt stånd. Som ministerstatssekreterare
sökte L. under ytterst svåra förhållanden —
såsom framgår bl. a. af hans memoarverk Sju år
såsom Finlands representant inför tronen
(2 dlr,
1922—23) — göra hvad göras kunde, för att mot de
ryska maktegande tillvarataga Finlands rätt. Han
entledigades från ämbetet 1913 och erhöll s. å. afsked
äfven ur militärtjänst med generals af infanteriet
grad. L. var under frihetskriget 1918 generalinspektör
för sanitetsväsendet vid Mannerheims armé.
T. C.

Langle de Cary [lãgl də karī], Fernand Louis Armand
Marie de
, fransk militär, f. 4 juli 1849 i Lorient,
blef 1869 officer vid chasseurs d’Afrique, deltog,
som ordonnansofficer i en stab, med utmärkelse i
1870—71 års krig, blef därefter generalstabsofficer,
lärare vid krigshögskolan samt, 1895, öfverste och
chef för ett inf.-reg. 1900 blef han brigadchef vid
kavalleriet, 1906 divisionsgeneral, 1908 chef för 4:e
(sedermera för 8:e) armékåren

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:44:08 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcq/0048.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free