Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lansbury ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tidskr.", XXIV), T. Itkonen, "Teorier om renskötselns
uppkomst" (i "Finskt museum", 1919), "Lappalaisten
ruokatalous" (i "Mémoires de la Soc. finno-ougr." LI);
"Mönsterbok för lapsk hemslöjd i Västerbottens
län" (1920), artiklar af G. Bergfors i "Arkiv
för norrländsk hembygdsforskning" 1921—22 och
"Norrbotten. Norrbottens läns hembygdsförenings
tidskrift", 1922, W. Crahmer i "Zeitschrift für
ethnologie", 1914, G. Hallström i "Etnologiska
studier tillägnade N. E. Hammarstedt" (1921) och "Rig"
1922, G. Hatt i "Geogr. tidskr." XXII och "American
anthropologist", 1915, N. Keyland i "Etnologiska
studier etc." och "Fataburen" 1920, samt uppsatser i
"Fataburen" af E. Klein (1922), T. Kolmodin (1917),
K. Nissen (1917), Wiklund (1914, 1922) och af den
sistnämnde i "Le monde oriental" VI och "Västerbotten"
1921; (Y. Nielsen) "Universitetets lappiske samlinger
1857—1911" (i "Meddelelser fra det Ethnografiske
museum" i Kristiania 2). — Renskötsel. I. Kianto,
"Porokirja" (1913), G. Grotenfelt, "Suomen poronhoito"
(1920), S. Hadwen och L. J. Palmer, "Reindeer in
Alaska" (i "United states Dep. of agriculture,
bulletin 1089", 1922); art. af A. M. Bergman i
"Skand. veterinärtidskrift" 1912—17 och "Meddel. från
Kungl. Medicinalstyrelsen" 12, G. Grotenfelt i
"Finlands mejeritidning", 1914, H. E. Hamberg i
"Sv. vet. akad:s årsbok", 1912, H. Magnusson i
"Skand. veterinärtidskrift", 1913, L. R. Natvig i
"Tromsö museums aarshefter", 1915—16, K. Nissen i
"Tidsskr. for det norske landbruk", 1916, Wiklund i
"Arkiv för norrländsk hembygdsforskning", 1921—22;
renslakt: Hj. Dahlström, "Studier rörande renslakt"
(1915), och art. i "Sv. allm. djurskyddsför:s
årsskr.", 1922, N. Keyland i "Journal de la
Soc. finno-ougrienne", XXX. — Arkeologi: G. Hallström
i "Sverige" VI, och "Norrbotten" af skilda förf. I,
s. 21 ff. (1921), O. Solberg, "Mennikkafundet" (i
"Oldtiden" VII). — Historia: B. Boëthius, "Lappar
och nybyggare i äldre tid" (i "Arkiv för norrländsk
hembygdsforskning", 1919), J. Bromé, "Nasafjäll"
(1923), I. Fellman, "Handlingar och uppsatser rörande
finska Lappmarken och lapparne" III—IV (1912—15),
Å. Holmbäck, "Om lappskattelandsinstitutet och
dess historiska utveckling" (1922); O. A. Johnsen,
"Finmarkens politiske historie aktmæssig fremstillet"
(i "Skrifter utgit av Vidensk.-selsk. i Kristiania",
1922, II, 1, n:r 3), K. Nissen, "Lapper og ren i
Trollheimen" (i "Orkdölafylket", 1924), J. Qvigstad,
"Nationalitetene i Troms fylke, særlig i ældre tid"
(i "Hålöygaminne", 1923), G. Sarva, "Stängningen af
gränsen mellan Finland och Norge år 1852" (på fi.;
i "Historiallinen aikakauskirja", 1920), Wiklund,
"Dokument rörande flyttlapparna" (tillägg; 1912),
"Rounala kyrka" (1916), "Om de svenska lapparnas
skolundervisning i äldsta tid" (i "Abc-bok
på lapska 1619", faksimileuppl. 1922), art. i
"Namn och bygd" 1913—14; om lapparna i Dalarna:
A. Boëthius, art. i "Dalarnas hembygdsförbunds
tidskr." 1923, K. E. Forsslund i "Storån" (1919;
i "Med Dalälven från källorna till havet" I,
1). — Lappforskningen: Wiklund, "Samlingar och
desiderata rörande de svenska lapparnas språk,
ortnamn, folklore, religion, sång och etnografi"
(i "Folkminneskommitterades betänkande" II, 1923).
K. B. W.
*Lappfjärd hör numera till Närpes härad och Borgå
(svenska) stift. 7,565 inv. (1922).
O. B—n.
*Lappland. 1. Se öfversiktskarta öfver Sverige
i art. Sverige och "Nordisk familjeboks karta
öfver Sverige", bd XXIX, blad VIII—XII.
Lapplandsröding, zool. Se Laxsläktet.
Lappmarkens domsaga i Finland omfattar den
nordligaste delen af landet: Muonio, Enontekis,
Sodankylä, Pelkosenniemi, Savukoski, Kittilä,
Enare och Utsjoki socknar samt Petsamo härad;
den består af 6 tingslag och lyder under Vasa
hofrätt. Areal omkr. 70,000 kvkm. 18,526 inv. (1922).
O. B—n.
*Lappmarkens ecklesiastikverk. F. n. (1924)
gällande bestämmelser för lapparnas skolväsen
meddelas i K. M:ts förnyade regl. för Lappmarkens
ecklesiastikverk enligt kung. 23 sept. 1916,
31 jan. 1919, 26 sept. 1921 och 2 mars 1923 och
i instruktionen för nomadskolinspektören af 23
sept. 1916. Den grundläggande undervisningen
för nomadlapparnas barn meddelas i 28
vandrande nomadskolor, hvaraf 21 i Norrbottens,
2 i Västerbottens och 5 i Jämtlands län. De äro
till större delen förlagda till efter traktens
sed uppförda kåtor vid lapparnas vår-, sommar-
och höstvisten i fjällen, delvis inom norskt område;
kursen är 3-årig och motsvarar den vanliga folkskolans
småskolestadium och folkskolestadiets lägsta klass;
den årliga undervisningstiden är lägst 14, högst
28 veckor. Den fortsatta undervisningen meddelas
i 12 fasta nomadskolor, 7 i Norrbottens, 2 i
Västerbottens och 3 i Jämtlands län, i allmänhet
förlagda till skolhus i centralt belägna bondbyar inom
lapparnas vinterbetesområden; barnen äro under
skoltiden inackorderade i särskilda skolhushåll,
till stor del förlagda till fasta kåtor och under
lapsk husmors ledning; kursen är 3-årig,
motsvarande folkskolans klasser 4—6, och pågår
vintertid under lägst 3, högst 4 1/2 månader för läsår.
Undervisningen meddelas på svenska språket och i
alla vanliga skolämnen samt med särskild anknytning
till den natur och de förhållanden i öfrigt, under
hvilka nomadlapparna lefva; i den fasta nomadskolan
undervisas äfven i "nomadkunskap", innefattande
bl. a. de viktigaste af de föreskrifter, som angå
renskötseln. Lärarpersonalen är till största delen
af lapsk nationalitet; lärarinnor för de vandrande
nomadskolorna ha utbildats på vissa för ändamålet
anordnade kurser, förlagda till Vittangi kyrkoby, och
repetitionskurser i fjällen. För dessa skolor har
utgetts en rikt illustrerad "Nomadskolans läsebok"
af K. B. Wiklund, hittills i 2 "böcker" (1:a boken
1907, 2:a uppl. 1923; 2:a boken 1921). De privata
missionsskolorna och barnhemmen ha i samband med
denna nyanordning af det lapska skolväsendet
nedlagts. Samtliga kostnader för nomadskoleväsendet
bestridas af anslaget till Lappmarkens ecklesiastikverk,
folkbildningsändamål, som enligt 1919 års
riksdags beslut utgår med 205,000 kr. På grundval af
långvariga undersökningar har 1919 års lappkommitté
(jfr Lappar. Suppl., sp. 70) 31 maj 1923 framlagt nya
förslag till stadga för nomadundervisningen i riket
och instruktion för nomadskolinspektören ("Statens
offentliga utredningar", 1923: 52). Inspektionen af
samtliga nomadskolor ombesörjes fr. o. m. 1916 af
en särskild nomadskolinspektör, de första åren K.
V. Karnell (se d. o.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
