Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lansbury ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Suppl.), fr. o. m. 1919 Erik Bergström (f. 12
juni 1888 i Stockholm, filos. doktor i Uppsala och
lappfogde i Västerbottens län 1914), hvilken under
ständiga resor vunnit en enastående kännedom om våra
lappars alla förhållanden och kraftigt befrämjat
deras andliga och ekonomiska lyftning.
Enligt k. kung. 2 mars 1923 tillsättas
kyrkoherdebefattningarna i Tärna och Karesuando
samt komministertjänsten i Kvikkjokk af domkapitlet
utan församlingens val (enl. regl. af 31 jan. 1896
tillsattes sålunda flera befattningar). För behörighet
till prästerlig tjänst i församling, där finska eller
lapska språket till gudstjänstligt bruk förekommer,
skall sökande styrka, att han eger erforderlig kunskap
i det språk, som i församlingen används.
K. B. W.
Lappmarkens härad i Uleåborgs län, Finland,
omfattar samma socknar som Lappmarkens domsaga
(se d. o. Suppl.) med undantag af Petsamo. Areal
omkr. 59,000 kvkm. 16,964 inv. (1922).
O. B—n.
Lappmarkslagen. Se Domänstyrelsen. Suppl.
*Lapp-porten (Lapporten). Se illustr. till
Abisko. Suppl.
*Lappskatt, en skatt, som tidigare erlades
i persedlar, men sedan 1695 utgått i pengar till viss
summa för hvarje lappby, förekommer inom Västerbottens
och Norrbottens lappmarker. Inom Västerbottens län
utgör lappskatten 129 kr. 49 öre och inom Norrbottens
län 501 kr. 57 öre. Uppbörden skall tillgå så,
att den för hvarje lappby påförda lappräntan skall
utgöras af byns samtliga skattelappar, och det
tillkommer länsmannen med 2 nämndemän att
jämka byns skatt emellan grannarna efter hvars och
ens välmåga. Kammarkollegium hemställde 1923,
att skatten måtte afskaffas.
Lappskor. Se Kängsko. Suppl.
*Lappvesi. — 4. Socknen omfattar nu 577 kvkm. med
18,366 inv. (1922). Staden Villmanstrand utgör numera
ett själfständigt pastorat.
O. B—n.
Lappvesi fjärd. Se Åland, sp. 985.
Lappvik, lastageplats för trävaror i Tenala socken,
Nylands län, Finland, invid Lappviks järnvägsstation
å järnvägen Hangö—Karis.
O. B—n.
Laprune [-pry’n], Ollé. Se Ollé-Laprune.
*Lapska språket och litteraturen. Lapska
språket. Genom upptäckten af ett "extra starkt"
eller "förlängdt" stadium inom "stadieväxlingen"
(se d. o. Suppl.) har lapskan, där detta stadium
ännu är fullt lefvande, blifvit af ännu större
betydelse för den finsk-ugriska språkhistorien än
förut. De rysklapska dialekternas stadieväxling
har behandlats af T. Itkonen (i "Mémoires de
la Soc. finno-ougrienne" XXXIX), Enarelapskans
fonetik af F. Äimä (ibid. XLII—XLIII), sydligare,
nu utdöda finsklapska dialekter af T. Itkonen och
F. Äimä (i "Journ. de la Soc. finno-ougrienne" XXX)
och Y. H. Toivonen (ibid. XXXIII), de norsklapska
dialekterna (dialektgruppen 3) af K. Nielsen i
"Lappisches wörterbuch nach den dialekten von Polmak,
Karasjok und Kautokeino" I (1913) och "Lærebok
i lappisk" (under tryckning 1924) samt en dialekt
från gruppen 6 af E. Lagercrantz i "Sprachlehre
des südlappischen nach der mundart von Wefsen"
(i "Kristiania etnografiske museum. Bulletin" I,
1923). Jfr äfven Wiklund, "Stufenwechselstudien"
(i "Le monde oriental" VII, IX,
XIII), "Die erforschung der germanischen lehnwörter
im finnischen und lappischen" (i "Indo-germanisches
jahrbuch" V, 1918) och "Samlingar och desiderata"
etc. (se Lappar. Suppl., sp. 73) samt K. Nielsen,
"Die wissenschaftliche bedeutung des lappischen"
(i "Finnisch-ugrische forschungen", XIII).
Lapska litteraturen. De första lapska böckerna voro
en abcbok och en kyrkohandbok, tr. i Stockholm 1619
(faksimileupplaga af den nyfunna abcboken, Stockholm,
1922; jfr Wiklund i "Nordisk tidskr. för bok- och
biblioteksväsen", IX). Lapska böcker, afsedda för
folket själft, ha under senare tid utkommit nästan
endast i Norge; bland dem må nämnas ett par försök
till noveller af lapska författare: A. Larsen,
"Bæivve-alggo" (Daggryning; Kristiania, 1912) och
P. Jalvi, "Muottačalmit" (Snöflingor; Jyväskylä,
1915). Tidningen "Sagai Muittalægje" upphörde
1911. Lapsk folklore har utgetts af A. V. Koskimies
och T. Itkonen, "Inarinlappalaista kansantietoutta"
(i "Mémoires de la Soc. finno-ougrienne" XL),
J. Qvigstad, "Lappischer aberglaube" (i "Kristiania
etnografiske museums Skrifter" I, 2) och "Lappische
sprichwörter und rätsel" (ibid. I, 3), E. Demant-Hatt,
"Lappish texts written by J. Turi and P. Turi"
(i "Danske Vidensk. selsk:s Skrifter", 7 Række,
Hist. og filos. afd. IV, 2) och "Ved ilden" (1922),
H. Grundström, "Sägner och folktro bland lappar och
nybyggare i Jokkmokk" (i "Norrbotten. Norrbottens läns
hembygdsförenings tidskr.", 1923) och T. Kolmodin,
"Folktro, seder och sägner från Pite lappmark" (1914).
K. B. W.
*Lapworth, Charles, dog 13 mars 1920.
Laramieformationen [lä’rəmi-], uppkallad efter Laramie
(se d. o.), geol., består af sötvattensbildningar,
tillhörande öfversta delen af kritsystemet och
nedersta delen af eocen, samt förekommer i Wyoming
och angränsande delar af kontinenten. I formationen
ha gjorts storartade fynd såväl af dinosaurier som
af däggdjur.
K. A. G.
Larat, ö. Se Timorlaut.
*Larche, R. F., dog 1912.
Lardal, härad och pastorat i Vestfold fylke
(förut Jarlsberg og Larviks amt) samt Larvik
prosteri, Oslo bispedömme, Norge. 278,25
kvkm. 2,536 inv. (1920). Jordbruk och skogsbruk.
K. G. G.
*Larf skrifves nu officiellt Larv. 1,638 inv. (1924).
Laria, zool. Se Fröviflar och Ärtbaggen.
Larnaude [-nå̄d], Fernand, fransk jurist, f. 21
maj 1853 i Condom, dep. Gers, var föreläsare vid
juridiska fakulteterna i Bordeaux 1878—82, Paris
1882—92 och Aix 1897—98 samt är sedan 1893 professor
i allmän juridik vid Parisuniversitetet och har
varit juridiska fakultetens dekanus. L. var under
Pariskonferensen 1919 franska regeringens främste
folkrättslige rådgifvare och medverkade ingående
vid utarbetandet af Versailles-traktaten, bl. a. som
medlem af den kommission, som utarbetade förbundsakten
för Nationernas förbund. Af dess råd har han vid flera
tillfällen anlitats för att afge juridiska betänkanden
i viktiga frågor. Han var bl. a. medlem af den
internationella juristkommission af 3 medlemmar, som
1920 pröfvade Ålandsfrågans legala sidor och därom 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
