- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag /
87-88

(1925) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lasarettsläkarnas pensionskassa ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

krigförande länders mariner en ej obetydlig roll vid
omhändertagandet af sjuka och sårade. Sålunda hade
de engelska sjukfartygen under alla krigsåren en
viktig uppgift att fylla vid öfverförandet af de
många sårade från krigsskådeplatserna i Frankrike och
Belgien till hemlandet, och på fransk sida skedde
förflyttningen af de sårade från landstriderna,
t. ex. vid Yser, i stor utsträckning genom transport
med sjukfartyg, hvarvid det visade sig, att de sårade
vida bättre fördrogo fartygens rullning och sättning
än skakningen på sanitetstågen. Sin viktigaste
uppgift under kriget torde lasarettsfartygen
likväl ha fyllt under ententens expedition till
Dardanellerna, där den af de allierade besatta
zonen låg under turkarnas ständiga eld, hvarför
någon möjlighet ej förefanns att inrätta ordnade
sanitetsformationer till lands. Förflyttningen af
de sårade skedde därför direkt från ambulanserna i
första linjen till lasarettsfartygen, där sålunda en
betydande kirurgisk verksamhet egde rum under den
långa hemtransporten till Algeriet och Frankrike,
resp. Malta och England. Däremot visade Världskriget,
att lasarettsfartygen ej ha någon direkt uppgift
att fylla under ett nutida sjöslag, bl. a. därför,
att deras relativt låga fart hindrar dem att följa
stridsfartygen, att öfverflyttning af sårade
från strids- till sjukfartygen under hårdt väder
erbjuder afsevärda svårigheter och att vid dylik
öfverflyttning stridsfartyget måste ligga stilla,
hvarigenom detsamma lätt utsattes för risken af ett
u-båtsanfall. Öfverflyttningen af de sårade till
lasarettsfartygen efter de större sjöslagen under
kriget skedde därför först vid stridsfartygens
återkomst till respektive navalbaser, hvilka
med dessa fartygs höga fart uppnåddes ganska
snart efter stridens slut. Trots Genèvekorset
och Haagkonventionens beteckning torpederades
under Världskriget åtskilliga lasarettsfartyg
utan föregående varning, hvarigenom uppstodo
betydande förluster af människolif såväl bland
sjukvårdspersonalen som bland patienterna.
G. A—d.

*Lasarettsläkarnas pensionskassa förvaltas
numera af Statens anstalt för pensionering af
folkskollärare m. fl. Delegare äro de, som,
sedan kassan trädt i verksamhet, första gången
utnämnts till lasarettsläkare, samt vissa
därförut utnämnda lasarettsläkare, som anmält
sin önskan om inträde. Läkare vid lasarettet
i Norrköping äro ej vidare, såsom uppges i
hufvudarbetet, uteslutna från delaktighet i kassan.
C. G. W.

*Las Bela. Se ock Belutsjistan. Suppl.

*Lascelles, sir Frank C., dog 2 jan. 1920 i London. —
Till samma släkt hör Henry George Charles L., viscount
L., f. 9 sept. 1882, äldste son till 5:e earlen af
Harewood och sedan 1922 gift med konung Georg V:s
dotter, prinsessan Mary.

La Séauve [-seå̄v], kloster. Se Saint-Didier-la-Séauve.

*Lasistan (Lazistan) bildar ett sandjak i
turkiska vilajetet Trabezon. 234,809 inv. (1912),
hvaraf 2,924 greker, resten turkar och laser.

*Lasius, zool. Se äfven Myrgäster.

Laski af Lasko, Samuel, polsk storman, åt hvilken
konung Sigismund 1597—98 uppdrog två beskickningar
till hertig Karl i Sverige. Under de svåra
förhandlingarna med hertigen visade sig L. som en
ganska skicklig och smidig diplomat, hvilken till
det yttersta sökte bevaka sin herres intressen.
Se S. Tunberg, "Sigismund och Sverige? 1597—1598", 1—2.
S. T—g.

Laspeyresia strobilella, zool. Se Vecklarfjärilar.

illustration placeholder
Julius Lassen

*Lassen (sp. 1292), Julius, afgick från
professuren 1918 och dog 23 nov. 1923 i
Köpenhamn. Han blef hedersdoktor 1911 i Kristiania
och 1918 i Lund. Se Fr. Dahl, "Juridiske profiler" (1920).
P. E—t.

*Lassen (sp. 1292), Niels, afgick som
justitiarius i Höjesteret 1915 och dog 21 febr. 1923
i Köpenhamn. Hans Erindringer (2 bd) utkommo 1918—19.
P. E—t.

*Lassen (sp. 1292), Vilhelm H. Se Henrichsen,
"Mændene fra forfatningskampen" II (1914), och
A. Christensen, "V. L." (1919). — L:s hustru Alexandra
Karen Marie
, född Balle, f. 1864, d. 1921, öfvertog
efter hans död ledningen af "Aalborg amtstidende" och
utöfvade ett ofta betydligt inflytande på vänsterns
politik. 1917—19 var hon medlem af Köpenhamns
stadsfullmäktige och sedan 1920 led. af landstinget.
P. E—t.

Lasserre [lasǟ’r], Pierre, fransk estetiker, f. 31
maj 1867 i Orthez, Basses-Pyrénées, filos. doktor,
väckte uppseende genom Le romantisme français (1906),
som skarpt vände sig mot romantiken och fortsatte
Charles Maurras’ angrepp. L. har vidare skrifvit flera
filosofiska och estetiska arbeten, såsom Les idées
de Nietzsche sur la musique
(s. å.), La doctrine
officielle de l’université
(1912), Portraits et
discussions
(1914), L’esprit de la musique française
(1917), Cinquante ans de pensée française (1922)
och Philosophie du goût musical (s. å.), och romaner
(Le crime de Biodos, 1912, La promenade insolite,
1922, m. fl.).
R—n B.

Lassigny [-sinjī], köping i franska dep. Oise, vid
Divette, 12 km. v. om Noyon. 785 inv. (1921). Under
Världskriget var trakten ö. och n. om L. i slutet
af sept. 1914 skådeplats för häftiga strider
mellan delar af de motstående 2:a franska samt
1:a och 2:a tyska arméerna, de senare i förening
med det själfständiga kavalleriet. Härunder
besatte tyskarna köpingen, hvilken som en stark
stödjepunkt sedan ingick i tyska fronten Albert—Soissons.
L. återtogs i april 1917 af fransmännen,
eröfrades ännu en gång, efter en hård strid, 27
mars 1918 af tyskarna, men stannade slutligen 21
aug. s. å. i fransmännens våld. Köpingen var då
fullständigt förstörd. Jfr Världskriget, sp. 169,
218, 235 och 240.
H. J—dt.

*Lasson, Adolf, dog 20 dec. 1917 i Berlin. Han
utgaf Hegels "Vorlesungen über die philosophie der
weltgeschichte" (5 bd, 1917—20).

Lasson, Per, norsk tonsättare, f. 1859 i Kristiania,
d. där 1883 (som student), elev i harmonilära af
J. Svendsen, komponerade solosånger med äkta lyrisk
stämning samt klangfulla pianostycken. — Hans syster
Bokken (eg. Caroline) L., f. 1871, har
gjort lycka som sångerska till luta, äfven

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:11:06 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcq/0060.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free