- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag /
103-104

(1925) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lauttakylä ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

L:s försöksfabrik konfiskerades 1793, och s. å.
tvangs han att offentliggöra förfarandet. Hans bronsstaty
aftäcktes 1887 i Conservatoire des arts et
métiers.
H. E.

Leblanc [ləblã′], Maurice, fransk författare,
f. 11 dec. 1869 i Rouen, har blifvit ytterst populär
som författare af förbrytarromaner, framför allt
serien ”Arsène Lupins märkvärdiga äfventyr” (1907
ff.), som blifvit världsbekant.
R—n B.

*Lebon, André, utgaf årsboken ”L’Année
politique” t. o. m. årgången för 1905 (1906).

Lebrun [ləbrö̃’], Albert François, fransk
politiker, f. 29 aug. 1871 i Mercy-le-Haut, dep.
Meurthe-et-Moselle, var först grufingenjör, blef 1910
led. af deputeradekammaren, där han slöt sig till
demokratiska vänstern, samt var kolonialminister
juni 1911—jan. 1912 i ministären Caillaux och jan.
1912—jan. 1913 i Poincarés första ministär. L. är
numera led. af senaten och var 1923 ett af Frankrikes
ombud vid Nationernas förbunds delegeradeförsamling
i Genève.

*Le Chatelier, H. L., är jämväl generalinspektör
för det franska grufväsendet.

*Leche. — 2. J. Vilhelm E. G. L. tog
afsked från professuren 1918, vid hvilket tillfälle af
vänner och lärjungar öfverlämnades till Stockholms
högskola en penningsumma (”Wilhelm Leches fond”)
att användas till understöd åt zoologie studerande
och yngre lärare i zoologi vid högskolan. L. har
varit ordf. i Arbetarinstitutets i Stockholm styrelse
(1897—1922) och i Sv. sällskapet för rashygien
(1910—21); han är led. äfven af Vet. o. vitt. samh.
i Göteborg (1917) och Vet. akad. (1921) samt af
flera vetenskapliga samfund i utlandet. Under de
senaste åren har L. utgett bl. a. 2:a d. af Zur frage
nach der stammesgeschichtlichen bedeutung des
milchgebisses
(1915) och Morphologisch-geographische
formenreihen bei den säugetieren
(1921); hans
arbete Människan (3:e uppl. 1915) är öfv. till ty.
(2:a uppl. 1922), fi. och ry.

Lechwe, zool. Se Träskfolket, sp. 181.

Leckenbya, paleobot. Se Nathorstia.

*Lecocq, A. Ch., dog 21 okt. 1918 i Paris.

*Lecomte de Nouy, J. J. A., dog 19 febr. 1923 i
Paris. — Hans svägerska Hermine Oudinot
dog 18 juni 1915.

Le Coq [ləkå′k], Albert von, tysk orientalist,
forskare i centralasiatisk arkeologi och
filologi, f. 1860, med professors titel direktor vid
Museum für völkerkunde i Berlin, har företagit flera
utgräfningsexpeditioner till Central-Asien, särskildt
Turfan-trakten, och där vunnit märkliga resultat,
arkeologiska och konsthistoriska samlingar af
högsta värde och en mängd manuskript på förut okända
eller föga kända språk. Bland hans skrifter märkas
Ein manichäisch-uigurisches fragment aus Idiqut
Schahri
(1909), Köktürkisches aus Turfan (s.
å.), Chuastuanift (1911), Chotscho (1913) och Die
buddhistische spätantike in Mittelasien
(d. I—II,
1922—23).
B. Kgn.

*Lecoq de Boisbaudran, P. É., dog 28 maj
1912 i Paris.

Led, geol. (ty. stufe, fr. étage, eng. stage),
afdelning af en geologisk lagerserie. Led har större
omfattning än zon (se d. o.) och karakteriseras ofta
af ett släkte af fossila djur, t. ex. Olenusledet i
Sveriges kambrium. För den tid, som aflagringen
af de till ett led hörande bildningarna kräfver,
har man ej någon särskild benämning, som vunnit
häfd.
K. A. G.

Led., vid växtnamn förk. för tyske botanisten K.
F. von Ledebour
(se denne).

*Leda. Se A. Klinckowström, ”L. och svanen.
En ikonografisk studie” (1924).

Leda Deshayesiana, paleont., en fossil mussla,
tillhörande gruppen Arcaceæ (se Arca Noæ).
Se Tertiärsystemet, sp. 967.

Ledberg, annex. Se Ledeberg. Suppl.

*Leddjur. Om hudskelett se vidare d. o.
Suppl.

*Ledeberg är jämte Björkeberg sedan 1 maj 1920
annex till Västerlösa, Gullbergs och Bobergs
kontrakt, Linköpings stift. Officiella namnet är sedan
1919 Ledberg. 477 inv. (1924).

Ledebour [-bor], Georg, tysk politiker,
tidningsman, f. 7 mars 1850 i Hannover, blef först
medarbetare i den demokratiska pressen (”Berliner
volkszeitung”), öfvergick sedermera till socialismen
och blef medarbetare i ”Sächsische arbeiterzeitung”
samt valdes efter W. Liebknechts död
1900 till dennes efterträdare som riksdagsman för
en valkrets i Berlin. L. tog liflig del i
riksdagsdebatterna, särskildt om kolonial- och utrikespolitik,
tillhörde 1915 den socialdemokratiska vänstergrupp,
som röstade mot krigskrediterna, ingick
1916 i den nya partigruppen Sozialdemokratische
arbeitsgemeinschaft och 1917 i Oafhängiga
socialdemokratiska partiet. I förberedelserna till
revolutionen i nov. 1918 tog han verksam del och
var på revolutionsdagen en af de mest framträdande
ledarna. Han sökte därefter dec. 1918—jan.
1919 på revolutionär väg nödga den nya regeringen
till åtgärder för socialismens omedelbara genomförande,
häktades 11 jan. 1920 och ställdes under
åtal som upprorsledare, men frikändes. När de
oafhängige socialdemokraterna, sedan deras yttersta
vänster öfvergått till kommunisterna, hösten
1922 återförenade sig med det socialdemokratiska
partiet, bildade L. och en meningsfrände,
Wegmann, en egen liten grupp. 1924 återvaldes han ej.
L:s sarkastiska debattinlägg i riksdagen framkallade
ej sällan våldsamma scener.
V. S—g.

Lederer, Hugo, tysk skulptör, f. 16 nov. 1871
i Znaim, gjorde sig bekant genom sådana dekorativa
arbeten som universitetsbrunnen i Breslau,
reliefer på Ruhmeshalle i Görlitz m. fl., men hans
rykte daterar sig hufvudsakligen från Bismarcksmonumentet
i Hamburg (1906), där han med utgångspunkt
från de gamla Rolandsbilderna i tyska städer
skapade en imponerande hjältegestalt —
Bismarck framställes i harnesk från hufvud till fot,
i lugn ställning med båda händerna omfattande ett
väldigt slagsvärd. Bilden, sammanfogad af granitblock,
växer organiskt upp ur en af samma
material bestående cirkelrund sockel (af arkitekten E.
Schaudt). Med detta verk blef L. en af de ledande
krafterna inom modern tysk bildhuggarkonst. Bland
senare arbeten märkas reliefen Hemvändande
soldater
(Albertinum i Dresden), H. Heine (hufvud
i marmor), bronsbilderna Brottare, Fäktare, Atlet,
Diana m. fl. på Baltiska utställningen i Malmö
1914. L. är äfven skicklig medaljör.
G—g N.

Ledfat l. Levattnet, en 18 kvkm. stor sjö,
409 m. ö. h., på gränsen mellan Västerbottens och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:46 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcq/0068.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free