- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag /
111-112

(1925) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Leffler ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hufvudarb., sp. 58) har aflösts af en ny kung. 5 maj
1916; se Kommissionär. Suppl.
C. G. Bj.

Legrain [ləgrä̃’], Georges, fransk egyptolog,
f. 4 okt. 1865 i Paris, d. 22 aug. 1917 i Egypten,
studerade egyptologi vid École des hautes études och
Collège de France och förvärfvade 1889 doktorsgraden
med afh. Le livre des transformations. 1892
kom L. till Egypten, där hans skicklighet som
tecknare togs lifligt i anspråk. 1895 fick han i
uppdrag att leda restaurationsarbetet på templet
i Karnak, hvilket blef hans förnämsta uppgift i
Egypten. L. bedref därjämte omfattande vetenskapligt
författarskap, hvaraf må nämnas Catalogue des
monuments et inscriptions de l’Égypte antique
(I—III,
1894—1909), Statues et statuettes de rois et de
particuliers
(i "Catalogue général des Antiquités
égyptiennes du Musée du Caire", I—III, 1906—14).
P. L—n.

Legran, W., pseudonym för F. U. Wrangel. Se Wrangel
19
, sp. 1138.

Le Gras [le grā], Louise, född de Marillac,
f. 12 aug. 1591 i Paris, d. 1662, gift 1613 med
Antoine Le Gras (d. 1625), sekreterare hos drottning
Maria af Medici, grundlade jämte Vincent de Paul
kongregationen Barmhärtiga systrar (se d. o.). Hon
förklarades af påfven Benedikt XV 9 maj 1920 "salig"
(se Kanonisation).

*Legros, Alphonse, dog 8 dec. 1911 i Watford vid
London.

*Leguminosæ, bot. Af familjen äro nu öfver 12,000
arter kända.

Legär [-ʃǟr], svensk stafning af fr. léger (se d. o.).

Lehm, ty., geol. Se Lera, sp. 229.

Lehman, Rikard Reinhold August, apotekare, f. 7
febr. 1842 i Söderhamn, d. 7 juli 1922 i Stockholm,
aflade apotekarexamen 1869, inköpte 1874 apoteket
"Gripen" i Stockholm och fick 1895 privilegium på
apoteket "Ugglan" där. L., under en lång följd af år
en af apotekarkårens mest inflytelserika och verksamma
medlemmar, tillhörde i nära 30 år Apotekaresocietetens
direktion (först som sekreterare, 1906—09 som
ordf.) samt var led. af styrelserna för Farmaceutiska
institutet, Farmaceutiska föreningen, apotekarkårens
lifränte- och pensionskassa, amorteringsfonden
för apoteksprivilegier m. fl. Han var ock medlem af
åtskilliga kommittéer och kommunala styrelser. 1910
beslöt Apotekaresocieteten afsätta medel till en
stipendiefond, som bär hans namn.
T. D.

*Lehmann. — 3. Alfred L. blef 1919 ord. professor
i experimentell filosofi och dog 26 sept. 1921
i Köpenhamn. Af hans arbeten må ytterligare
nämnas Grundzüge der psychophysiologie (1912),
Den individuelle sjælelige udvikling (1913; 3:e
uppl. 1920), Die hauptgesetze des menschlichen
gefühlslebens
(1914), Stofskifte ved sjælelig
virksomhed
(1918), Störst udbytte af legemligt og
aandeligt arbejde
(1919) och Spiritismen og dens
saakaldte beviser
(1921).

4. J. Edvard L. lämnade 1913 professuren i Berlin och
blef professor i teol. encyklopedi i Lund, där han
1918 kreerades till hedersdoktor. Af hans arbeten
må ytterligare nämnas de religionshistoriska Sören
Kierkegaard
(1913), Religionsvetenskapen I (1914),
Stället och vägen, ett religionshistoriskt perspektiv
(1917), Religionerna, kortfattad
religionshistoria
(1918), Hedensk gudetro og kristen
gudsfrygt
(1919), Män och deras tro (1920), vidare
Lighedens land, en bog om Danmark (1917) och essayerna
I danske farvande (1923) samt artiklar i Nordisk
familjebok. 1923 började han utge "Illustreret
religionshistorie" under medverkan af en rad nordiska
vetenskapsmän. Han är led. af Vet. o. vitt. samh. i
Göteborg (1917) och Hum. vet. samf. i Lund (1918).
3—4. P. E—t.

*Lehmann (sp. 70), Max, blef 1920 professor emeritus.

*Lehmann (sp. 70), Otto, dog 17 juni 1922 i Karlsruhe.

Lehmann, Karl, tysk rättslärd, f. 11 okt. 1858 i
Tuchel (Westpreussen), d. 5 april 1918 i Bonn, blef
juris doktor i München 1882, docent i Berlin 1885 samt
professor 1888 i Rostock och 1911 i Göttingen. Han
var särskildt känd för sitt rättshistoriska och
sitt handelsrättsliga författarskap. Till det förra
höra flera arbeten i nordgermansk rättshistoria,
innehållande skarpsinniga konstruktioner med
omsorgsfulla källstudier som grund, bl. a. Verlobung
und hochzeit nach den nordgermanischen rechten
des früheren mittelalters
(1882), Die Njálssage
insbesondere in ihren juristischen bestandtheilen
(af
L. och H. Schnorr v. Carolsfeld, 1883), ett arbete,
som föranledde polemik mellan Finnur Jónsson och L.,
vidare Der königsfriede der nordgermanen (1886) och
Abhandlungen zur germanischen, insbesondere nordischen
rechtsgeschichte
(1888). L. sysslade emellertid
också med sydgermansk rättshistoria; därom vittna
hans edition af "Leges alamannorum" (i "Monumenta
Germaniæ historica", V, 1888) samt Consuetudines
feudorum, I. Compilatio antiqua
(1892) och Das
langobardische lehnrecht
(1896) m. fl. arbeten. Sin
största berömmelse torde L. dock ha skördat på
handelsrättens mark. Högt ansedda äro hans arbeten
Die geschichtliche entwicklung des aktienrechts
(1895), Das recht der aktiengesellschaften (I, 1898,
II, 1904), Das handelsgesetzbuch für das deutsche
reich
(kommentar, utg. af L. och V. Ring 1899, 1901;
2:a uppl. 1914) och, framför allt, Lehrbuch des
handelsrechts
(1907; 2:a uppl. 1913). L. ledde ock
en tid utgifningen af "Zeitschrift für das gesamte
handelsrecht und konkursrecht".
C. G. Bj.

*Lehmann-Filhés [-fi’ljes], R., dog 30 maj 1914
i Berlin.

*Lehmann-Haupt, K. F. F., lämnade vid
Världskrigets utbrott professuren i Liverpool
samt har varit professor i gamla tidens historia
1915—18 i Konstantinopel och sedan okt. 1918 i
Innsbruck. L. uppsatte 1900 och utger (sedan 1903 i
förening med E. Kornemann) tidskr. "Klio. Beiträge
zur alten geschichte".

Lehmannia, zool. Se Sniglar.

*Lehnberg, M. Se E. Leufvén, "M. L. som predikant"
(1920).

*Lehtimäki blef själfständigt
pastorat 1918. 2,630 inv. (1922).
O. B—n.

Lei, plur. af leu (se d. o.), rumänskt mynt.

*Leibl, W. Porträtt af kemisten J. Jais (1885)
inköptes af Nationalmuseum 1914. På utställningen
af tysk konst i Stockholm 1922 var L. utmärkt
representerad. Se monogr. af E. Waldmann (1913)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:46 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcq/0072.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free