Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Linati ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
språkliga forskningsresor till Engelska och
f. d. Tyska Öst-Afrika. De därvid hopbragta
etnografiska samlingarna finnas i Riksmuseet. L. har
bl. a. publicerat reseskildringarna Afrikanska
strövtåg (1914) och I vildmark och negerbyar å Mount
Elgon och annorstädes i Ostafrika (1921) samt ett par
andra populärt hållna böcker med afrikanska motiv,
Negerhistorier vid lägerelden (1922) och Ur Afrikas
upptäcktshistoria (1924). Bland hans vetenskapliga
arbeten må nämnas The Akamba in British East
Africa (1916; tillökad uppl. 1920), Outlines of a
Tharaka grammar (1914) och Afrikanische relikte und
indianische entlehnungen in der kultur der buschneger
Surinams (1924).
O. Sjn.
Lindborg, Axel Edvin, målare, konservator, f. 23
mars 1876 i Stockholm, kom tidigt i målarlära,
studerade 1904—05 vid konstakademien, vistades 1905—08
i England, Holland, Belgien och Frankrike, utförde
restaureringsarbeten i Paris och har efter återkomsten
till Stockholm idkat högst omfattande verksamhet
som konservator för museer och privata samlingar,
bl. a. för Göteborgs museum, Uppsala universitet,
Hallwylska samlingen och Stockholms högskola. Han
har äfven konserverat altarskåp, epitafier och
skulpturer. L. har utställt landskapsmålningar från
England, Frankrike samt Stockholms skärgård och
äfven framställt röntgenfotografier af öfvermålade
taflor. — Hans hustru Ingeborg Lindborg-Andreasen,
f. 10 aug. 1876 i Danmark, gift 1907, är målarinna och
grafiker, har studerat i Köpenhamn, Chicago, Paris och
vid etsningsskolan i Stockholm, är representerad med
etsningar på Nationalmuseum och på k. biblioteket
i Köpenhamn samt har f. ö. i Stockholm utställt
målningar i olja, akvarell och miniatyr.
G—g N.
Lindbæk, Johannes Peder, dansk historiker, f. 6
dec. 1872 i Ribe, d. 25 juli 1919 i Roskilde,
tog skolämbetsexamen i historia 1897, uppehöll
sig 1898—1901 och 1906 i Rom för att i Vatikanska
arkivet afskrifva påfvebref och blef 1907 filos.
doktor på en afh. Pavernes forhold til Danmark
1448—1513. Från 1917 var han stiftsskrifvare i
Roskilde. — Af sina omfattande samlingar till
de danska klostrens historia medhann L. att utge
blott De danske franciskanerklostre (1914). Han
utgaf dessutom "Aktstykker og oplysninger til
statskollegiets historie 1660—76" (2 bd, 1903—10)
och, jämte A. Krarup, "Acta pontificum danica", bd
2—7 (1907—15). L. var medredaktör af samlingsverket
"Verdenskrigen" (1914 ff.) och utgaf Forspillet til
Verdenskrigen (1917). Jfr "Dansk hist. tidsskr.",
IX, II, l (1921). — Hans hustru Sofie, född
Aubert (Sofie Aubert L.), är född i Kristiania
19 maj 1875 och har skrifvit flera böcker om släkten
Auberts historia: Landflygtige (1910; med intressanta
släktbref från 1830-talets Stockholm), Hjemmet paa
fæstningen (1912), Moer Korens dagböger (2 bd, 1915)
och Fra krinolinetiden (1921).
P. E—t.
Linde, David, pseudonym. Se Blomberg, D. Suppl.
Linde, Karl Paul Gottfrid von, tysk ingenjör,
f. 11 juni 1842 i Berndorf, Oberfranken, 1868—79
och sedan 1892 professor vid Tekniska högskolan i
München, har uppfunnit en ismaskin samt (1895) en
maskin för tillverkning af flytande luft (sed. o.).
K. A. V—g.
Linde, Otto zur, tysk författare, f. 26 april
1873 i Essen an der Ruhr, studerade germanistik
och vardt filos. doktor samt vistades tre år i
London. L. började 1904 utge den litterära tidskriften
"Charon", kring hvilken det småningom samlat sig en
grupp meningsfränder (Karl Röttger, Rudolf Pannwitz,
Rudolf Paulsen m. fl., de s. k. "Charontiker"). L:s
verk äro Gedichte, märchen und skizzen (1901),
Fantoccini (1902), Die kugel (1909) samt
Thule-traumland, Album und lieder der liebe und
ehe, Stadt und landschaft, Charontischer mythus
och Wege, menschen und ziele (de fem sista äfven
kallade "Gesammelte werke", I—V). L. betecknar en
vidareutveckling af den tyska lyriken både från Arno
Holz, mot hvilken han i den teoretiska programskriften
Arno Holz und der Charon (1911) tog ställning och
från hvilken han framför allt skiljer sig genom
det irrationella, det mystiska draget i sin konst,
och från Stefan George, hvars motsats han är framför
allt i formen, där L. eftersträfvat — och nått —
ett enkelt, okonstladt uttryck, fritt från pose
och konvention. Själslig ursprunglighet, skaldens
ansvarighet inför Gud och inför folket, en religiöst
romantisk motsats och motvilja mot den materialistiska
och intellektualistiska kulturen efter 1850, men också
en bestämd afvoghet mot all estetiskt konstnärlig
isolering äro utmärkande för L., hvars stilla väsen
och diktning gjort hans insats jämförelsevis föga
beaktad.
R—n B.
*Lindeberg (sp. 592), Anders. Se Hj. Lindeberg
(L:s sonson), "A. L. Hans liv och verksamhet" (1918).
*Lindeberg (sp. 595), K. M., dog 8 sept. 1914 i
Stockholm.
Lindeberg, Gustaf Vilhelm, teologisk författare,
f. 3 april 1878 i Holtsljunga, Göteborgs stift,
student vid Göteborgs högskola 1896, aflade
där filos. kandidatexamen 1900 samt i Lund
teol. licentiatexamen 1908, prästvigdes 1909,
utnämndes till regementspastor vid Södra skånska
inf.-reg. s. å. och till lektor i kristendomskunskap
vid folkskoleseminariet i Lund 1919. 1918 disputerade
han på en afh. i missionshistoriskt ämne, promoverades
s. å. till teol. doktor och förordnades 1919 till
docent i missionshistoria, den förste i detta
ämne vid de svenska teol. fakulteterna. Bland
hans skrifter märkas Protestantismen i Japan
1859—1913, Historisk-principiell undersökning
(doktorsafh., 1918), Gudsordets gång genom världen
och bibeln på missionsfältet (1920), Hvad har
den kristna världsmissionen uträttat? (1920)
och Den evangeliska missionen (1922). Sedan
1910 redigerar L. den af Lunds missionssällskap
utg. tidskr. "Den evangeliska missionen".
E. M. R.
*Lindebladh, G. O. von, föddes 3 febr. 1670 och dog
19 dec. 1735 (ej 1736).
L. W:son M.
*Lindegren. — 2. (Sp. 601.) A. J. L. har efter
K. F. U. M:s byggnad i Uppsala (färdig 1911)
lämnat ritning till Trollesunds ståtliga herrgård
i Södermanland (färdig 1919), biskopshuset i
Växjö (s. å.), Uppsala seminarium (färdigt 1921)
samt en byggnad för kustartilleriets officerare i
Oskar-Fredriksborgs fästning (komponerad med hänsyn
till den säregna terrängen, färdig 1922). Under
uppförande är en mycket omfattande byggnad vid
Handtverkargatan å Kungsholmen för Statens centrala
ämbetsverk (anses bli färdig 1926). Bland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
