Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ljungstedt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Loder [lå-], B. C. J., nederländsk jurist,
f. 1849 i Amsterdam, blef 1873 juris doktor i Leiden, var
sedermera advokat i Rotterdam och deltog 1896 i
stiftandet af Comité maritime international. L. var
nederländsk regeringsdelegerad vid internationella
sjörättskonferenserna i Bruxelles 1905, 1909 och
1910 samt blef 1909 led. af Nederländernas högsta
domstol. Vid fredskonferensen i Paris 1919 var
L. i mars nederländsk delegerad för diskussion
af förslaget till förbundsakt för Nationernas
förbund. Han var nederländsk ombudssuppleant vid
första delegeradeförsamlingen i Genève 1920,
presiderade s. å. i den "konferens af neutrala"
i Haag, som uppgjorde förslag till stadgar för en
permanent internationell domstol, och var medlem
i den internationella juristkommission Nationernas
förbund i samma syfte tillkallade. L. valdes 1921
till led. af Permanenta internationella domstolen
(se d. o. Suppl.) och blef dennas förste president.
V. S—g.
Lodewijk [lå’devejk], holländsk namnform för Ludvig.
*Lodge, H. C., dog 9 nov. 1924 i Cambridge,
Massachusetts. — L. var från 1918 republikanernas
ledare i unionssenaten och innehade en mycket
inflytelserik ställning inom senatens utrikesutskott,
där han länge var ordförande. Han påyrkade jan. 1916
väpnad intervention i Mexico och motarbetade
förbudslagstiftningen. Vid Världskrigets slut
framträdde L. som skarp kritiker af president
Wilsons politik, och särskildt vände han sig redan
dec. 1918 mot Wilsons plan att inarbeta grundstadgan
för Nationernas förbund i fredstraktaterna; frågan om
ett sådant förbund ville L. ha behandlad fristående
och efter fredsslutet. Då Versaillestraktaten 1919
underställdes senaten för ratificering, blef L. ledare
för dem, som bestämdt motsatte sig en sådan utan
genomgripande förbehåll. Han förmådde senaten att
antaga 14 dylika förbehåll l. reservationer, hvilkas
godtagande af presidenten skulle vara en ofrånkomlig
förutsättning för traktatens ratifikation. De
gingo ut på att "amerikanisera fördraget", främst
genom att minska Förenta staternas förpliktelser i
fråga om förbundsaktioner. Då Wilson fann flera af
L:s förbehåll strida mot fördragets grundtankar,
vidtogo segslitna, resultatlösa förhandlingar om
kompromiss, och till sist förkastade senaten helt
fredsfördraget och anvisade en kongressresolution som
bästa sättet att direkt göra slut på krigstillståndet
med Tyskland. L. var sedermera en af Förenta
staternas delegerade vid Washingtonkonferensen
(se d. o. Suppl.) nov. 1921—febr. 1922. —
Bland L:s skrifter märkas ytterligare
Speaches and addresses (1910),
Early memories (1913),
Democracy and constitution and other essays (1915) och
War addresses (1917).
V. S—g.
*Lodjuret, zool., har under de senaste
årtiondena blifvit sällsynt inom Sverige;
enligt uppgift anträffas det numera blott
tillfälligtvis s. om Jämtland och Härjedalen.
L—e.
*Lodlinje, Vertikal eller Vertikallinje, är
den riktning, som anges af ett fritt hängande
lodsnöre. Horisontallinjen och horisontalplanet äro
vinkelräta mot lodlinjen. Ett plan genom lodlinjen
är ett vertikalplan. Lodlinjens riktning bestämmes
dels af jordens attraktion (tyngdkraften;
se Tyngd), dels af den genom jordens rotation kring
axeln alstrade centrifugalkraften, hufvudsakligen
genom den förra. Vore tyngdkraften ensam bestämmande,
skulle — frånsedt sådana afvikelser, som bero
af ojämn massfördelning i jordens inre m. m. (se
Lodafvikning) — lodlinjen öfverallt
vara riktad mot jordens medelpunkt. Bildas
en kraftparallellogram af de linjer, som för
någon punkt på jordytan till riktning och längd
svara mot tyngdkraften och centrifugalkraften,
erhåller man en resultant, som till riktning och
storlek motsvarar lodlinjens riktning och tyngdens
storlek längs denna riktning. Man finner däraf,
att lodlinjen öfverallt visserligen är riktad
mot en punkt på jordens rotationsaxel, men
endast vid ekvatorn och vid polerna mot jordens
medelpunkt. För punkter n. om ekvatorn är lodlinjen
riktad mot en punkt emellan jordens medelpunkt och
sydpolen, för en punkt s. om ekvatorn tvärt om
mot en punkt emellan medelpunkten och nordpolen.
E. J.
*Lodomerien tillhör numera Polen.
*Lodz tillhör nu Polen (vojevodskapet Łódź). 451,813
inv. (1921). I Världskrigets början besattes
staden, utan motstånd, af tyskarna 1 sept. 1914,
men utrymdes åter, i samband med det strategiska
återtåget, i slutet af okt. s. å. Under tyskarnas
förnyade offensiv utkämpades, 16 nov.—15 dec. s. å.,
vid och n. ö. om L. ett väldigt fältslag mellan
å ena sidan 9:e tyska armén (v. Mackensen) och å
den andra 2:a ryska armén (Scheidemann), som höll
L. besatt, samt delar af 1:a (v. Rennenkampf)
och 5:e (Pleve) ryska arméerna. Ryssarna måste
utrymma staden, som besattes af tyskarna 6 dec.,
och angränsande del af Polen och gå tillbaka
bakom Bzura och Rawka närmare Warschau. Jfr
Världskriget, sp. 177—179. — Vojevodskapet Łódż
har 19,034 kvkm. areal och hade 1921 2,251,097 inv.
H. J—dt.
Loebell [löb-], F. W. Se Löbell. Suppl.
Loeffler [löff-], F. Se Löffler.
Loening [lön-]. 1. Edgar L., tysk stats- och
kyrkorättslärare, f. 14 juni 1843 i Paris, d. 19 febr. 1919
i Halle, e. o. professor i Strassburg 1872, ord.
professor i Dorpat 1877, Rostock 1883 och
Halle 1886, skref bl. a.
Geschichte des deutschen kirchenrechts (2 bd, 1878),
Lehrbuch des deutschen verwaltungsrechts (1884),
Grundzüge der verfassung des Deutschen reichs (1901; 4:e uppl. 1913),
Die philosophischen ausgangspunkte der rechtshistorischen schule (1910)
samt var medutgifvare af
"Handwörterbuch der staatswissenschaften" (1890—97; 3:e uppl. 1909—11) och
"Jahrbücher für nationalökonomie und statistik" (sedan 1891).
L. satt sedan 1901 som nationalliberal lifstidsmedlem
i preussiska herrehuset.
2. Jakob Bernhard Richard L., den föregåendes broder,
rättslärd, f. 17 aug. 1848 i Frankfurt am Main, d. 18
sept. 1913 i Jena, egnade sig efter 1869 i Berlin
vunnen juridisk doktorsgrad först åt rättspraxis,
öfvergick därpå till vetenskapen och blef 1875 docent
i Heidelberg, 1878 e. o. professor där samt 1882
ord. professor i Jena. Bland hans många skrifter må nämnas
Der vertragsbruch und seine rechtsfolgen I. (1876),
Der reinigungseid bei ungerichtsklagen (1880),
Die widerklage im reichs-civilprocess (1881) samt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
