Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - * Luftpost - Luftraid - Lufträtt - * Luftsegling - * Luftskepp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i samma mån, som flygtekniken
utvecklats. Luftpostlinjer, som fungera i
det stora hela regelbundet, finnas nu i ett
flertal länder. Bland dessa linjer må nämnas New
York—San Francisco, London—Paris, Berlin—London,
London—Amsterdam—Köpenhamn och Toulouse—Casablanca. —
Hvad Sverige beträffar funnos 1920 linjerna
Malmö—Berlin och Malmö—Köpenhamn—Hamburg med
fortsättning till London samt 1921 linje Stockholm—Reval.
F. n. (nov. 1924) äro ifrågasatta linjer
Malmö—Hamburg, med förbindelse till London,
och Stockholm—Helsingfors för vidare förbindelse
österut. — För inrikes svensk postutväxling anordnades
under vissa tider 1921—23 en luftpostlinje mellan
Porjus och Suorva, där dammbyggnader i Lule älf
då pågingo. Enär Suorva saknar vägförbindelse,
var denna luftpostlinje af stor betydelse.
E. G—e.
Luftraid [-re͡i’d], krigsv., af motorballonger
(luftskepp) eller flygplan utförd raid (se d. o.) med
hufvudsakligt ändamål att bombardera militärt viktiga
städer och orter, fästningar, örlogs- och större
hamnar o. s. v. i motståndarens land eller inom af
honom besatta områden i eget land. Jfr Världskriget,
sp. 268—270.
H. J—dt.
Lufträtt, sammanfattningen af de rättsregler, som
reglera luftfarten. Dessa rättsregler hänföra sig till
skilda områden af rätten. Af internationellträttslig
natur äro de regler, som angå den mellanfolkliga
luftfarten, vare sig under krig eller under fred,
eller de fall af kollision mellan rättsnormer från
skilda länder, som uppstå genom luftfart. Ur andra
synpunkter är lufträtten än af förvaltningsrättslig,
än af privaträttslig natur. Det förra gäller om
reglerna ang. villkoren för, att luftfartyg må brukas
i trafik, eller för, att förare eller annan till
besättningen hörande må utöfva sin funktion, och
liknande regler. Privaträttsliga äro åter reglerna
om jordegares befogenheter med afseende å luftfart
öfver hans mark eller om ersättning af skada i följd
af luftfart. Om svensk lufträtt se Lufttrafik. Suppl.
T. E.
*Luftsegling, Luftfart, i vidsträckt bemärkelse
hvarje sätt att färdas fram genom luften (företaga luftfärd),
vare sig medelst luftfartyg, lättare än luften,
d. v. s. ballonger, fria eller motordrifna
(se Luftballong och Luftskepp, äfven i Suppl.), eller medelst luftfartyg,
tyngre än luften, d. v. s. flygplan (flygmaskiner),
motordrifna eller icke (se Luftfartyg och
Flygplan. Suppl.). Som luftsegling i inskränkt
bemärkelse betecknas färd genom luften utan
mekanisk hjälp för luftfartygets framdrifning,
som sker endast med vindens hjälp, sålunda
friballongfärd och segelflygning (d. v. s. med
flygplan utan motor, se Segelflygning. Suppl.).
K. A—n.
*Luftskepp. I den under det sista årtiondet
skedda storartade utvecklingen på aëronautikens
område ha äfven luftskeppen (motorballongerna)
tagit del, om ock i mindre grad än flygplanen. Under
Världskriget tillhörde luftskeppen på ententesidan
nästan uteslutande sjöstridskrafterna och afsågos
hufvudsakligen mot undervattensbåtar, för bevakning af
hafsområden, konvojering m. m., under det att tyskarna
gåfvo dem en själfständig plats i riksförsvaret
och använde dem hufvudsakligen för bombraider —
i regel nattliga — långt in öfver fiendeland,
såsom mot Paris och London. På grund af sin stora
sårbarhet inför de snabbare och lättrörligare
flygplanen blef deras användning i kriget dock
ganska begränsad. Under det att på ententesidan
alltjämt användes styrbara ballonger af det ostyfva
systemet, fortsatte tyskarna rastlöst utvecklingen
af sina helstyfva luftskepp, "zeppelinarna". — Att
luftskepp alltjämt anses ega den största betydelse,
ej minst i den fredliga samfärdselns tjänst, framgår
tydligt af det sakförhållandet, att de besegrade
fingo utlämna sina luftskepp till segrarna, och
dessutom tvungos att åt dem ytterligare tillverka
ett antal nya luftdreadnoughts, hvarefter deras
luftskeppsverkstäder — enligt fredstraktatens
bestämmelser — skulle nedläggas.
 |
| Fig. 1. Det i Tyskland byggda luftskeppet Z. R. 3 eller Los Angeles. |
|
| Fig. 2. Passagerarhytter i luftskeppet Z. R. 3:s stora gondol. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
