Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag / 305-306 (1925) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - * Luftskepp - Luftstrid - Luftstridskrafter - Luftstängsel - Lufttrafik

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

dock engelsmännen företagit den första
luftskeppsfärden fram och åter öfver Atlanten. Se
Lufttrafik. Suppl.) Z. R. 3 — eller Los Angeles,
som amerikanerna nu kalla luftskeppet — (fig. 1)
är det största och modernaste af alla nu existerande
luftskepp. Fartyget, som kan medtaga 25 passagerare
och har 40 mans besättning, rymmer 70,000 kbm. gas,
har en längd af 200 m. och en största bredd af 27,64
m. Metallstommen består af en mängd vertikala, på
5 m. afstånd från hvarandra placerade 22-hörniga
ringar, förbundna med hvarandra medelst nätverk
af ståltråd samt vid ringarnas hörnpunkter fästa
långbalkar, gående från stäf till akter. Hvar
tredje ring är starkare konstruerad och uppbär en
mellanvägg af bomullstyg och guldslagarhinna, så att
ballonghöljets inre härigenom delas i 14 celler, hvar
för sig fyllda med vätgas och försedda med ventiler,
dels automatiska för öfvertryckets reglerande,
dels manövreringsventiler. Kring hela stommen
är spändt ett ballonghölje af särskildt behandlad
bomullsduk. Understa delen af stommen är formad till
en ihålig, särskildt förstärkt köl, som bildar en lång
gång från för till akter. Där finnas besättningens
rum, expeditionshytter, köksdepartement med elektrisk
spis, förrådsrum, bensin- och oljebehållare m. m.,
så apterade, att de kunna flyttas mellan skeppets
olika delar eller vid behof hastigt släppas öfver
bord. Ballasten består i öfrigt af vatten, förvaradt
i säckar, som med ett handgrepp ögonblickligen kunna
helt tömmas, om så erfordras, 2 ankaren med 120
m. långa ankartåg kunna ock nedsläppas genom direkt
manöver från förarhytten. Under och tätt intill denna
köl befinner sig den gondol, som bl. a. innesluter
förar- och passagerarhytter, förlagda på ömse
sidor om en midtgång (fig. 2). Radiostationen kan
emottaga meddelanden på 4,000 km. afstånd och afge
sådana till 2,000 km. Medelst radio kan man alltså
stå i ständig förbindelse med land och erhålla ej
endast kontinuerliga väderleksrapporter, utan ock
nyheter från när och fjärran samt lämna meddelanden
från färden. Luftskeppet framdrifves medelst 5
12-cylindriga Maybach-motorer om hvardera 400 hkr,
monterade i 5 olika gondoler, 2 och 2 längs stommens
sidor och den 5:e midt under aktern. Akterskeppet
uppbär också stabiliseringsfenorna samt rodren
för höjd- och sidstyrning. Detta luftskepp, liksom
alla moderna sådana, är i stäfven försedt med en
fastgöringsmekanism, som kan fästa
det vid en förtöjningsmast å marken. Uppkomsten af
dylika förtöjningsmaster, hvilka särskildt i England
utexperimenterats och vid hvilka luftskeppet hastigt
och säkert kan angöras och, inställande sig
i vindriktningen, hålla sig äfven i stark storm, har
väsentligen ökat luftskeppens praktiska användbarhet
(fig. 3).

Fig. 3. Vid förtöjningsmast angjordt luftskepp.

Luftskeppen äro särskildt lämpade för långfärder,
såsom interkontinentala och transoceana
förbindelser. I England äro planer å bane att medelst
ett antal luftskepp upprätthålla förbindelsen mellan
moderlandet och långt aflägsna dominions, såsom Indien
och afrikanska kolonier.
K. A—n.

Luftstrid, krigsv., strid mellan luftstridskrafter,
särskildt strid mellan flygplan. Om luftstrider under
Världskriget se d. o., sp. 268—270.
H. J—dt.

Luftstridskrafter, krigsv., gemensam benämning
på flyg- och ballongvapnen, luftvärnet och
militära väderlekstjänsten (se d. o. Suppl.).
H. J—dt.

Luftstängsel, krigsv., anordning till skydd mot
luftanfall, bestående af fasta ballonger, förankrade
i en rad eller krets med bestämda mellanrum och
försedda med mellan kablarna på stor höjd spända
järntrådslinor, från hvilka smäckrare sådana linor
nedhänga. Ändamålet med dessa stängsel är att tvinga
anfallande flygplan att för undvikande af kollision
med kablar och järntrådslinor, hvilket skulle medföra
nedstörtning, flyga öfver stängslen. Därigenom bli
nämligen dels den afsedda bombarderingsverkan
mindre, dels utsikterna för skyddsflygplanen
att kunna påträffa och nedskjuta anfallsplanen
större, hvarförutom äfven luftvärnsartilleriets och
strålkastarnas uppgifter underlättas. Luftstängsel
kommo under Världskriget till användning vid
bl. a. Londons och Paris’ luftförsvar. Vid Paris
nådde ballongerna en höjd af ända till 4,000 m.,
genom att en öfre ballongs kabel fästes vid en
undre ballong. Personalen var militärt organiserad
och bildade (vid Paris) luftvärnskompanier om 10—12
plutoner om 10 troppar, enhvar betjänande en fast
ballong. Med en pluton kunde spärras en front af
1,800 m. — Luftstängslens effektivitet är dock
mycket beroende af väderleken, i det att en storm
kan lösslita ballongerna och snö eller stark rimfrost
nedtynga dem. Materielen är dessutom dyrbar och svår
att underhålla i fredstid.
H. J—dt.

Lufttrafik, Flygtrafik, Luftfart, kallas den
trafik, som eger rum medelst luftfartyg, hvarmed
afses flygplan, luftskepp (motorballonger)
och fria ballonger enligt k. förordn. 26 maj
1922. Någon fullständig internationell reglering af
lufttrafiken har ännu ej kunnat åvägabringas, men
den reglering, som skett genom lagstiftning i olika
länder, har dock väsentligen byggts på likartade
principer. Mellan ententemakterna har träffats
"International air Convention", som utarbetades i
anslutning till Versaillesfreden. Denna konvention
är dock ännu ej biträdd af de neutrala makterna,
och trafiken öfver hvarje lands territorium beror
af dess lagstiftning. Sverige har träffat aftal
om luftfart med Danmark, Norge och England. Med
Tyskland och Finland väntas dylika aftal snart
bli afslutade. Internationella kongresser (i Paris
1921 och i London 1923) för dryftande af de till
lufttrafikens utveckling hörande spörsmålen ha
hållits och skola framdeles hållas med en mellantid
af omkr. 2 år. Hvad Sverige angår, gälla, förutom
nämnda k. förordn. af 1922, äfven 2 kung. af
s. å. ang. dels tillämpningen af den förra, dels
åtgärder för undvikande af sammanstötning, så ock
lag af 26 maj s. å. ang. ansvarighet för skada i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>