Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag / 353-354 (1925) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lysbomb ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

visat sig, att med skicklig personal
rätt goda resultat kunna nås.
G. af Wdt.

Lyssnarpost, krigsv., i ställningskriget
benämning på de framför hinderbältet
framskjutna poster, som ha till åliggande
att, särskildt under mörka delen af dygnet,
iakttaga och inrapportera fiendens framryckning.
H. J—dt.

Lysställningen [li’s-], under Världskriget benämning
på en tysk, förstärkt försvarslinje mellan Schelde
n. om Tournai i Belgien, öfver Deynze till holländska
gränsen n. om Eecloo. Ställningen besattes af tyska
härens högra flygel under återtåget i okt. 1918. Den
utrymdes 2 nov. s. å. Jfr Världskriget, sp. 244.
H. J—dt.

*Lyster, officiellt Luster, tillhör nu Sogn og
Fjordane fylke. 1,537,63 kvkm. 2,845 inv. (1920).

*Lysterfjorden heter nu Lusterfjorden.

*Lysvik är sedan 1 maj 1912 eget pastorat i Karlstads
stift, Fryksdals kontrakt. 3,393 inv. (1924).

Lyte [la͡i’t], Henry Francis, engelsk psalmförfattare,
f. 1 juni 1793 i Etnam, Roxburghshire, d. 20
nov. 1847 i Nizza, verkade som kyrkoherde i flera
hemlandsförsamlingar, till dess ohälsa tvang honom
att vistas under blidare luftstreck. L., som var
en psalmist med innerlig ton och ädel formgifning,
samlade sin andliga lyrik i Poems chiefly religious
(1833) och psaltarparafraserna Spirits of the Psalms
(1834, många uppl.). Ett urval af hans verk är
Miscellaneous poems (1868). En af L:s mest bekanta
sånger, "Abide with me, fast falls the eventide",
är i svensk öfv. (af O. Mannström) intagen bland
"Nya psalmer" af 1921.
E. N. S—g.

*Lyth. — 3. G. V. L. dog 5 aug. 1918 i Stockholm. —
4. P. G. L. dog 13 febr. 1913 i Örebro.

*Lythraceæ, bot. Artantalet uppgår till omkr. 450.

Lütken, Alfred, dansk ingenjör, f. 6 aug. 1860 på
Falster, tog Polyteknisk examen 1883 och blef docent
i vägbyggnadskonst vid Polyteknisk læreanstalt
i Köpenhamn 1892, professor där 1894 och direktör
för den tekniska undervisningen för handtverkare
och industriidkare 1916. Han har som lärare haft
stor betydelse för utbildningen af danska ingenjörer
och har deltagit i en mängd stora ingenjörsarbeten.
P. E—t.

Lütken, Louis Carl Frederik, dansk militär,
f. 19 april 1863 i Köpenhamn, d. 27 juni 1918 i
Roskilde, blef infanteriofficer 1884, var 1895—99
anställd i generalstaben, 1905—09 chef för
krigsministeriets 1:a departement, blef öfverste 1910
och generalmajor 1917. Under en tids vistelse i Berlin
1902—03 förhandlade han på eget initiativ med tyska
generalstaben om Danmarks ställning under ett framtida
krig. Han sändes i samma syfte 1906—07 till Berlin
af försvarsminister J. C. Christensen. De vid detta
tillfälle af L. förda samtalen blefvo af betydelse
för planläggandet af 1909 års danska försvarsordning.
P. E—t.

*Lyttelton. — 3. Sir Neville G. L. nedlade 1912
sitt befäl på Irland och tog s. å. med generals grad
afsked ur aktiv tjänst. — 4. Alfred L. var från
1906 en af den unionistiska oppositionens ledande
män i underhuset. Han var lifligt socialt verksam och
ifrig förkämpe för kvinnans politiska rösträtt. L. dog
5 juli 1913. Jfr Edith Lyttelton, "Alfred L." (1917).
3—4. V. S—g.

Ivar A. Lyttkens.

Lyttkens. — 2. I. A. L. utgaf 1916 Ordskatt och
ljudförråd i svenska språket (tills. med F. Wulff). —
3. August L. tog 1913 afsked från
byråchefsplatsen. Svenska växtnamn afslutades 1915
med 11:e häftet.

Lüttwitz, Walter von, friherre, tysk militär,
f. 2 febr. 1859 i Bodland, reg.-omr. Oppeln
(Schlesien), blef 1878 officer vid infanteriet, 1894
generalstabsofficer, 1907 öfverste och reg.-chef, 1912
öfverkvartermästare, 1914 generallöjtnant och chef
för 25:e (hessiska) fördelningen, 1915 chef för 10:e
armékåren (i Champagne), aug. 1916 generalstabschef
vid tyska kronprinsens armégrupp, nov. s. å. chef
för 3:e armékåren (Champagne), 1918 general af
infanteriet, s. å. öfverbefälhafvare i Berlin
och sedermera riksvärnsgruppchef där. L. var en af
Kapp-kuppens (se Kapp. Suppl.) militära ledare 1920.
H. J—dt.

*Lützen hade 4,082 inv. 1919. En staty af Gustaf
II Adolf har uppsatts i dess rådhus, och L. har de
svenska färgerna (blått och gult) i sitt vapen. I
den s. ö. om L. belägna byn Meuchen, dit konungens
lik fördes af svenska hären, invigdes 6 nov. 1912 en
Gustaf Adolfskyrka, där äfven ett minnesmärke öfver
konungen uppsatts.

Lyxskatt, en sådan skatt, som är afsedd att drabba
konsumtionen (se Konsumtionsskatt. Suppl.) af
lyxartiklar (se Lyx) samt att genom fördyring
hämma sådan konsumtion och främja sparsamheten. I
den mån lyxartiklarna icke tillverkas inom landet,
utan importeras, sker beskattningen vanligen genom
tull. Exempel därpå för Sverige utgör kung. 25 juni
1917, som fastställde tullförhöjningar å vissa
slag af lyxvaror (ostron, kaviar, konfityrer,
vin, konstgjorda blommor m. m.). Ett annat
beskattningssätt, numera det mest bekanta exemplet
på svensk lyxskatt, tillämpas i 1919 års förordn.
om särskild stämpelafgift i vissa fall vid köp, byte
eller införsel till riket af pärlor m. fl. lyxvaror
(ädla stenar och med sådana försedda smycken samt
smycken af guld, silfver eller platina). Afgiften
har visat sig föga inbringande i förhållande till
uppbördskostnaderna och de med uppbörden förenade
besvären medelst anmälningssedlar, afräkningsnotor
och försäljningsböcker m. m. Som direkt skatt
på brukaren utgår hundskatt (se d. o. Suppl.),
och som lyxskatt i sådan form planerades till en
början i Sverige automobilskatten (se Automobil.
Suppl., sp. 393), som dock i hufvudsak förlorat
denna karaktär, i samma mån som motorfordonen upphört
att betraktas som lyxartiklar. Erfarenheter från
skilda länder ge vid handen, att en lyxbeskattning
blifvit gifvande endast i form af bostadsbeskattning
(se Fönsterskatt. Suppl.), men vid olika tider ha
särskilda afgifter i vissa länder utgått för antalet
(öfvertaliga) tjänstehjon för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>