- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag /
355-356

(1925) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lysbomb ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

skattebetalarens personliga betjäning, hästar
och vagnar för personligt bruk m. m. (Jfr
Öfverflödsförordningar.) — Se C. Carleson, "Plan till
s. k. lyxbeskattning" (1916).
E. F. K. S—n.

Lyx-telegram, Lyxblankett. Se Telegram, sp. 769.

Lådbrefbäring, postv., är ett slags
postutdelning, som enligt k. br. 22 mars 1912
anordnas å vissa orter, särskildt villa- och
förstadssamhällen. Lådbrefbäraren, som äfven
kan vara kvinnlig, verkställer utdelningen
genom postens nedläggande i breflådor, som af
korrespondenterna anbringas å platser, som anvisas
af postmyndigheterna. Utdelningen omfattar fullt
frankerade vanliga brefförsändelser, tidningar,
postanvisningar (ej tillhörande medel) samt aviser
om försändelser. Därigenom att lådbrefbäraren ej
behöfver besöka korrespondenternas bostäder, kan
postutdelningen ske med stor snabbhet och äfven med
mindre kostnad än vanlig lokalbrefbäring. Lämpliga
lådor kunna inköpas genom postverket. Lådbrefbäring
var vid 1923 års utgång anordnad inom 224
samhällen. Å flera af dessa orter finnas flera
än 1 lådbrefbäringslinje, hvadan linjernas antal
utgjorde 363.
E. G—e.

Lådkloss, text., detsamma som slagbom. Se
Väfning, sp. 39.

Lågbaltiska skedet, geol. Se Baltiska
isströmmen
. Suppl., sp. 449 och fig.

Låglandet, opera (Tiefland) med musik af E. d’Albert
(se denne. Suppl.) till text af R. Lothar (se denne)
efter A. Guimeras (se denne) drama ”Tierra baja”;
uppf. i Stockholm f. g. 1908.

Lågskär, finländsk fyr i Östersjön, s. om Åland,
å 59° 51′ n. br. och 19° 55′ ö. lgd fr. Gr.,
uppförd 1840, förstörd under Världskriget och ånyo
uppförd 1920. 2 blixtar och 1 blänk hvar 75:e sek.,
ljusstyrka resp. 700,000 och 4,700 hlj. Skenets höjd
öfver hafvet är 42 m., lysvidd 18 min.
O. B—n.

Lågtrycksturbin. Se Ångturbin, sp. 1100.

Lånekassa, stundom lån- och sparkassa, kreditkassa
l. folkkassa, före 1904 äfven folkbank
(se d. o., äfven i Suppl.), penninginrättning,
bland hvars rörelsegrenar ingår sådan inlåning,
som bedrifves af sparbank och som är hänförlig
under 1903 års lag ang. vissa penninginrättningar,
som drifva sin rörelse utan af konungen stadfäst
reglemente. Lånekassa benämnes dock numera
äfven en och annan ekonomisk förening, som har
till syfte att såsom kreditförening tillgodose
medlemmarnas kreditbehof, t. ex. ”Föreningen
industriidkarnas lånekassa u. p. a.” i Stockholm.
E. F. K. S—n.

Långan, biflod från vänster till Indalsälfven
i Jämtland, upprinner nära norska gränsen i
Burvattnet (561 m.) och genomflyter Stora
Mjölkvattnet i Oldfjällen, Landösjön (319
m.) och utfaller i sjön Liten i Indalsälfven.
O. Sjn.

*Långaröd omfattar nu 5,806 har. 1,601 inv. (1924).

*Långasjö hade 1,957 inv. 1924. Ljuder afskildes 1
maj 1921 från L. till ett eget pastorat i Växjö stift,
Konga kontrakt.

Långban, en omkr. 7 kvkm. stor sjö, belägen
213,5 m. ö. h., i Färnebo socken, Värmland, n. ö.
om Filipstad, afrinner till Svartälfven och
Vänern.
O. Sjn.

*Långbans gruffält, miner. Utom de i
hufvudarbetet uppräknade 58 mineralen ha under senare
tider ytterligare bestämts och beskrifvits följande
17 mineral från L.: akrochordit, armangit,
bäckströmit, dixenit, ektropit, finnemanit, margarosanit,
molybdofyllit, nasonit, ochrolit, pyrobelonit,
sphenomanganit, thaumasit, tilasit, trigonit,
trimerit och weslienit. Under de senare åren har man
från L. insamlat ett större antal hittills obestämda
och sålunda för fyndorten och möjligen äfven för
vetenskapen nya mineral; 1924 skulle enligt listor
uppgjorda af G. Flink (se d. o. Suppl.) i Stockholms
högskolas mineralogiska instituts och i
Riksmuseets samlingar finnas omkr. 229 arter dylika
mineral. Senare års fynd ha bestyrkt L:s anseende
som jordens rikaste mineralfyndort.
K. A. G.

*Långbro sjukhus. 1922 fullbordades en ny
paviljong för att tillgodose sjukhusets behof
af ökadt utrymme för oroliga patienter. Genom
dess tillkomst ökades platsantalet till 730. —
Fr. o. m. 1923 har en gemensam styrelse för
Stockholms stads sjukhus tillsatts, hvarefter den
särskilda styrelsen för L. upphört att fungera.
R. W.

Långebro—Efveröds järnväg. Se Östra Skånes järnvägar.

*Långedrag ingår nu tillsammans med Hagen och
en del af Västra Frölunda socken sedan ingången
af 1922 i municipalsamhället Älfsborg i
Västra Frölunda kommun. Badorten har spårvägs-
(ej järnvägs-) förbindelse med Göteborg samt
ångbåtsförbindelse med Göteborg och Styrsö.

Långedsforsen. Se Öre älf.

*Långemåla tillhör nu Växjö stift. 1,645 inv. (1924).

Långfors, Arthur Isak Edvard, finländsk språkforskare,
f. 12 jan. 1881 i Raumo, student 1898, filos.
licentiat 1907, blef docent i romansk filologi vid
Helsingfors’ universitet 1908. L. har sedan 1912
vistats hufvudsakligen i Paris, sysselsatt med
textkritiska editioner och kommenteringar af gamla
franska manuskript (bl. a. Huon le Roi de Cambrais
verk). Han har två gånger erhållit pris af Académie
des inscriptions et belles-lettres. 1914—16 åtnjöt
han Rosenbergskt stipendium för biblioteksstudier
äfven i London och Madrid. L. är sedan 1919
sekreterare vid Finlands beskickning i Paris.
T. C.

Långforsen. Se Vindelälfven.

*Långhalsen har en areal af 21 kvkm.

*Långholmen. Vid centralfängelset å L. ha
1914—24 omfattande förbättringsarbeten egt rum,
för en kostnad af omkr. 800,000 kr. Lokaler
för fångarnas sysselsättande i yrkesarbeten —
bl. a. ett s. k. arbetscellhus —, bostadshus
för direktör och tjänstemän, kroppssjukhus och
afdelning för sinnessjuka fångar ha nybyggts eller
nyinredts. Vid nämnda afdelning finnes anställd
särskild sinnessjukläkare, som tillika skall
vara lärare vid Karolinska institutet. Efter
indragning af straffängelset å Östermalm i
Stockholm 1924 intagas å Långholmsfängelset —
kronohäktesafdelningen — äfven kvinnliga fångar samt
rannsaknings- och bötesfångar. Där rannsakas häktade
personer från de Stockholm omgifvande domsagorna.
V. At.

Långholmsviken kallas den del af Mälaren, som
skiljer västra Långholmen, i n., från Reymersholm,
i s. Den utmynnar i v. i stora segelleden af Mälaren,
fortsattes åt ö. af Pålsundet samt står

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:11:06 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcq/0208.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free