Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Läkardistrikt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
meddelar undervisning. Efter arten af denna
skiljer man på ett antal olika kategorier, såsom
privatlärare, folkskollärare, läroverkslärare,
universitetslärare m. fl. För de fleste af dessa
redogöres under resp. uppslagsord. Vid de allmänna
läroverken i Sverige äro lärarna dels ord. (lektorer,
adjunkter, öfningslärare), dels e. o. (extralärare,
timlärare, vikarierande lärare). Lektor
(se d. o.) skall tjänstgöra hufvudsakligen å
gymnasiet, adjunkt (se d. o.) på understadiet,
men på grund af det ringa antalet lektorat måste
äfven en del af gymnasieundervisningen bestridas af
adjunkter. Kompetensfordringarna äro för lektor filos.
doktorsgrad, för adjunkt filos. ämbetsexamen eller
motsvarande äldre examina, för kristendomslärare
fordras äfven vissa teol. examina. Vidare skola
alla ord. lärare ha genomgått profår (se d. o.). Å
ord. tjänster utfärdas kungl. fullmakt. Till följd
af det stora antalet lärjungar och det provisorium,
som råder i afvaktan på en läroverksreform,
användas f. n. extralärare i betydligt större
utsträckning, än som afsetts, och behofvet af
nya ord. platser är stort. Om lärarnas löner
se Lönereglering (äfven i Suppl.). Lärarna vid
läroverken äro sammanslutna till Läroverkslärarnes
riksförbund (se Svenska läraresällskapet), hvars
organ är "Tidning för Sveriges läroverk". Jfr
f. ö. art. Skolväsen, särsk. sp. 1122 och 1124.
O. Sjn.
*Lärarinna. Kvinna kan sedan 1918 bli ord. lärare
(lektor och adjunkt) vid såväl seminarierna som de
högre allmänna läroverken.
*Lärarinnornas pensionsanstalt. Pensionsafgiften
skall, med i art. nämnda undantag, numera uppgå till
lägst 100 och högst 120 kr. för lästermin och för
en pension af högst 1,500 kr. För timlärarinna har
pensionen numera höjts till 75 kr. per veckotimme på i
art. nämnda villkor. Af den lägsta pensionsafgiften
erlägga staten 30 proc., kommunen o. s. v. 30
proc. och läroanstalterna resten. Pensionsanstalten
står nu under den direktion, som förvaltar Statens
anstalt för pensionering af folkskollärare m. fl.
C. G. W.
Lärarkollegium. Se Läroverkskollegium och
Skolkollegium.
*Lärarmöten anordnas af lärare vid de allmänna
läroverken (svenska läroverkslärarmöten,
förr allmänna svenska lärarmöten), vid folk-
och småskolor dels för hela landet (allmänna
svenska folkskollärarmöten), dels för ett
stift eller ett län, vid flickskolor och privata
samskolor (flickskolemöten), vid folkhögskolor
(folkhögskolemöten), vid kommunala ungdomsskolor
(kommunala mellanskolor och högre folkskolor), vid
lärlings- och yrkesskolor (yrkesskolemöten), vid
olika slag af abnormskolor m. fl. Dessutom hållas
möten gemensamma för lärare från de skandinaviska
länderna och Finland (nordiska lärar- l. skolmöten). —
Till hvad i hufvudarbetet nämnts om åren för vissa
lärarmötens sammanträden må läggas, att svenska
läroverkslärarmöten hållits i Norrköping 1912 (137
deltagare), Jönköping 1915 (171 delt.), Gäfle 1919
(114 delt.) och Stockholm 1922 (256 delt.), allmänna
svenska folkskollärarmöten i Gäfle (ej Sundsvall)
1908, Lund 1913, Göteborg 1919 och Stockholm 1924,
flickskolemöten i Linköping 1914, Porla 1919 och Lund
1922 samt 11:e nordiska skolmötet 1920 i Kristiania.
K. E. S—g.
*Lärarnas vid elementarläroverken nya änke- och
pupillkassa förvaltas numera af styrelsen för
Statens anstalt för pensionering af folkskollärare
m. fl. Delaktighetsbeloppet à 4,000 kr. gäller
nu 3 tjänstemän vid denna anstalt i st. f. de i
art. nämnda 2 tjänstemännen i Folkskollärarnas
pensionsinrättning. — Å sp. 214 utgå raderna
27—30 nedifrån Högre ... lärarinneseminariet. —
Behållningen i (nya) kassan 30 juni 1923 utgjorde
9,703,856,84 kr., antalet delegare var 1,944, antalet
gällande pensionsbref 497; statsbidraget för 1922
var 157,276 kr. och räntemedlen s. å. 444,285,77
kr.; i pensioner utgingo 1922 318,645,73 kr. — Genom
särskilda k. br. har, efter riksdagens medgifvande,
förordnats, att 1924-25 skall till pensionsberättigad
efterlefvande efter delegare i gamla eller nya
kassan, utöfver pensionsförmån enligt gällande
bestämmelser, utgå ett belopp, beräknadt för ensam
änka till 200 kr. och för öfriga efterlefvande i
proportion därtill. (Detta i afbidan på en tilläranad
omorganisation af kassan.)
C. G. W.
*Lärarråd. Se äfven Skolkollegium.
Lärarsällskap afser att bereda lärare tillfälle att
med hvarandra öfverlägga om undervisningsfrågor
och andra för dem gemensamma intressen,
t. ex. lönefrågor. Flera af sällskapen utge egna
tidningar. Såsom representanter för resp. lärarkårer
ha lärarsällskap vid olika tillfällen af offentliga
myndigheter anmodats yttra sig i skolfrågor. Se
vidare artiklar om Läroverkslärarnes riksförbund
(för hvilket redogöres under rubriken Svenska
läraresällskapet), Pedagogiska föreningen, Stockholms
folkskollärarförening, Stockholms lärarsällskap,
Stockholms teckningslärarförbund (se d. o. Suppl.),
Svenska döfstumläraresällskapet, Svenska folkhögskollärarföreningen (se
d. o. Suppl.), Svenska gymnastikläraresällskapet,
Svenska musikläraresällskapet (se d. o. Suppl.),
Sveriges allmänna folkskollärareförening,
Sveriges extralärareförening (se d. o. Suppl.),
Sveriges folkskollärarinneförbund, Sveriges
slöjdlärarinneförening (se d. o. Suppl.), Sveriges
teckningslärares riksförbund (se d. o. Suppl.).
Lärjeholm, herrgård i Angereds socken, Älfsborgs
län, vid Lärjeåns utlopp i Göta älf nära Göteborgs
stadsgräns, omfattar 1,103 har, hvaraf 195 har åker;
tax.-värde 587,700 kr. (1924). Godset, som bl. a. egts
af K. G. Wrangel, tillhör nu Göteborgs stad, som
därifrån får en stor del af sitt vattenbehof. Staden
har äfven en alkoholistanstalt på L. med plats för
27 manliga patienter.
O. Sjn.
Lärkmalen, zool. Se Malfjärilar.
*Lärlingshem. Om Stockholms lärlingshem se d. o.
Lärlingsskola, läroanstalt afsedd för ungdom, som
efter afslutad folkskolekurs vunnit anställning i
handtverk, industri eller andra näringsgrenar, och med
uppgift att meddela för yrkesarbetet grundläggande
teoretiska insikter jämsides med, att den praktiska
yrkesfärdigheten förvärfvas genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
