- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag /
365-366

(1925) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Läkardistrikt ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

därvid ådagalagt segt motstånd. I början af 1921
ingingo de till K. M:t med en petition, hvari
de begärde att få ha sina skolor kvar och låta
sina barn undervisas i dem. På hösten s. å. blef
petitionen emellertid afslagen, och 1922 voro
samtliga bodellistskolorna nedlagda med undantag af
en mindre sådan. Barnen ha stundom med anlitande af
polishjälp insatts i de lagenliga skolorna.
O. B.

Anniterna eller Mor Annas vänner är en sekt,
som uppstod i Ångermanland och fått sitt namn
efter Anna Johansdotter (f. 1803 i Själevads socken,
d. 1878). Hon genomgick vid 28 års ålder en religiös
kris, fick då klart för sig, att statskyrkans
kristendom stelnat i döda former, och började
därför hålla konventiklar. Särskildt i Själevads
och Arnäs församlingar fick hon många anhängare,
och dessa "anniter" utträdde ur statskyrkan 1854
samt började själfva utdela nattvarden. De åtalades
härför 1855 och dömdes af häradsrätten till dryga
böter, men verksamheten fortfor, anhängarna ökades,
och 1866 uppförde de egen kyrka 1/4 mil n. om
Örnsköldsvik. Rörelsen aftog efter Mor Annas död och
är numera så godt som utdöd. — Anniterna räkna sig
själfva som lutheraner, men ogilla statskyrkoformen
och hylla det fria prästadömet. Sträng kyrkotukt
upprätthölls inom deras församling. En mörk och
orättvis teckning af anniterna förekommer i romanen
"Trollebokungen" af pseudonymen "Maja på Statt".

Om läsare se äfven E. Herlenius, "Läseriet i Orsa
och Elfdalen 1852—1854" (1914).
E. H—s.

Läskarta. Se Seglingsbeskrifning.

Läskdabb. Se Dabb. Suppl.

Läskelä, träsliperi och pappersbruk i Harlu
socken, Viborgs län, Finland, vid Läskelä fors i
Jänisjoki älf, eges af L. bruks a.-b., dotterbolag
till A.-b. Värtsilä (se d. o.). Aktiekapitalet
är 8 mill. mark; årsproduktion 10,000 ton
tryckpapper. Bolaget eger äfven en såg vid Jänisjokis
utlopp i Ladoga (årsproduktion 10,000 stds).
O. B—n.

Läsning för hemmet, tidskrift. Se Kjellberg,
Elisabet
. Suppl.

*Läsning för folket. Redaktör var J. R. Spilhammar
till 1916 och är sedan 1916 Teodor Holmberg.

*Läsordning benämnes i under senare år utfärdade
skolstadgor vanligen arbetsordning. För att möjliggöra
starkare koncentration inom skolarbetet har man under
senaste tid på åtskilliga håll (bl. a. vid Djursholms
samskola) pröfvat en sådan anordning, att vissa af
skolans ämnen läsas blott under förra hälften af
läsåret, men då med fördubbladt timtal, andra ämnen
på samma sätt blott under senare hälften. Anordningen
förutsätter, att två arbetsordningar användas under
läsåret, en för hvardera hälften däraf.
K. E. S—g.

*Læssöe, V. H. F. A. Se N. P. Jensen,
"Oberst Fr. L." (1912), och
P. Andræ, "W. H. F. A. L." (s. å.).
P. E—t.

*Lätta metaller utmärkas genom högt elektrolytiskt
lösningstryck (se Spänningskedja), uppgående
för magnesium till 1,55 och för kalium till 2,92
volt. Deras oxider äro svårt reducerbara. I naturen
förekomma de lätta metallerna oftast som salter
(vanligen silikat, karbonat, sulfat eller klorider),
aldrig som sulfider. Jfr Metaller.
K. A. V—g.

*Lättklöfvar (hos hjortdjuren m. fl.) förekomma på
andra och femte (ej fjärde) tån.

Lätt tungvikt och Lättvikt, idrottst.
Se Boxning. Suppl., sp. 776, och Vikt 2, sp. 413.

Lätt vikt, sportv. Se Vikt 3, sp. 414.

*Lätöseno är tryckfel i st. f. Lätäseno.

Löbe, Paul, tysk socialdemokratisk politiker,
f. 15 dec. 1875 i Liegnitz, var först typograf,
blef 1899 redaktör i den socialdemokratiska
tidningen "Volkswacht" i Breslau och intog
snart en ledande ställning inom den schlesiska
fackföreningsrörelsen. Han var 1904—20
stadsfullmäktig i Breslau, 1915—18 led. af
Schlesiens provinslandtdag, invaldes 1919 i tyska
nationalförsamlingen, där han var vicepresident,
och är sedan 1920 led. af tyska riksdagen. L. har
som arbetarledare verkat särskildt för effektivare
arbetarskyddslagstiftning (moderskydd och omvårdnad
om lungsiktiga arbetare) samt ådrog sig 1905 genom
skarpa angrepp på regeringen ett års fängelse. L. var
1920—maj 1924 riksdagens president, vann som sådan
erkännande inom skilda läger och valdes jan. 1925
ånyo till talman. Han har tagit liflig andel i det
interparlamentariska arbetet och är anhängare af
sträfvandena att söka vinna Nationernas förbunds
medgifvande till Österrikes anslutning till Tyskland.
V. S—g.

Löbell (Loebell), Friedrich Wilhelm von, tysk
ämbetsman och politiker, f. 17 sept. 1855
i Kloster Lehnin i Brandenburg, var 1898—1900
led. af tyska riksdagen och 1900—04
led. af preussiska landtdagen, blef 1904
rikskanslichef och 1907 understatssekreterare
vid rikskansliet. Juli 1909—jan. 1910 samt
ånyo okt. 1917—mars 1919 var L. öfverpresident
i provinsen Brandenburg och dessemellan april
1914—aug. 1917 preussisk inrikesminister. Han vann
rykte för ämbetsmannaduglighet och arbetsflit
och var furst Bülows förtrogne inrikespolitiske
medhjälpare; i riksdag och landtdag tillhörde
han det konservativa partiet. Sedan 1921
är L. led. af preussiska statsrådet.
V. S—g.

*Löchen. 1. Arne L. var professor t. o. m. 1920. Han
utgaf 1913 sina samlade essayer (Digtning og
videnskab
) och 1917 Fantasien.

*Löddeköpinge omfattar 1,947 har. 1,091 inv. (1924).

*Löderup omfattar 4,490 har. 2,129 inv. (1924).

*Lödning ersattes numera ofta genom autogen
svetsning.
Se Autogen metallbearbetning. Suppl.

*Lödöse. 1. I Gamla L. ha 1916—20 under ledning af
frih. C. R. af Ugglas och på bekostnad af Göteborgs
stad företagits omfattande utgräfningar, genom
hvilka man kunnat fastställa stadens utsträckning
och gjort betydande fynd. — 2. Äfven i Nya L.
anställdes 1915—18 gräfningar under ledning af
filos. doktor S. Strömbom, hvarvid många gator
och hustomter blottades och ett betydande antal
intressanta lösa fynd gjordes. Litt.: G. Sarauw
och J. Alin, "Götaälvsområdets fornminnen"
(1923), S. Grauers, "Nya Lödöse tänkeböcker
1586—1621" (s. å.), och S. Strömbom, "Forskningar
på platsen för det forna Nya Lödöse 1915—18" (1924).
O. Sjn.

*Lödöse—Lilla Edets järnväg är
efter omräkning 14,5 km. lång.
F. P.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:46 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcq/0213.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free