- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag /
371-372

(1925) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Löfholmen ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vattenfallsverk. Genom detta regl. har icke allenast
ett gemensamt lönesystem kommit till stånd för
nämnda verk, de s. k. kommunikationsverken, utan
äfven åtskilliga i lönetekniskt hänseende nya
principer vunnit tillämpning. Hufvudgrunderna
för detta lönesystem äro följande. De förut vid
kommunikationsverken förekommande naturaförmånerna
och ersättningarna (fri bostad, beklädnad, sportler
m. m.) vid sidan af den egentliga aflöningen ha
i allmänhet borttagits. För det stora flertalet
ord. tjänstemän inom samtliga ifrågavarande verk
gäller en gemensam löneplan, upptagande erforderligt
antal lönegrader med visst antal löneklasser inom
hvarje lönegrad och med särskilda inom hvarje
löneklass för olika ortsgrupper fastställda
lönebelopp. Den förut tillämpade fördelningen af
aflöningen i "lön" och "tjänstgöringspenningar"
har afskaffats, och i stället ha införts särskilda
tjänstledighetsafdrag till reglerande af hvad en
tjänsteman i regel skall afstå vid ledighet på grund
af sjukdom m. m. eller uppbära under vikariat. I
särskild vid aflöningsregl. fogad tjänsteförteckning
har fastställts den lönegrad, till hvilken enhvar
befattning är att hänföra. De orter, där tjänstemännen
äro placerade, fördelas å de i löneplanen angifna
7 ortsgrupperna med hänsyn till de allmänna
lefnadskostnadernas storlek. Såsom hufvudregel
gäller, att tjänstemannen vid tillträdet af viss
befattning erhåller lön enligt lägsta löneklassen
i den lönegrad, till hvilken tjänsten hör, samt med
belopp, som i löneplanen anges för den ortsgrupp, till
hvilken hans stationeringsort blifvit hänförd. Efter
att ha tillhört vederbörande löneklass i 3 år
uppflyttas tjänstemannen i närmast högre löneklass
o. s. v., intill dess den för lönegraden bestämda
högsta löneklassen uppnåtts. För placering i löneklass
kan dock tjänsteman i viss utsträckning tillgodoräknas
föregående tjänstetid. För begagnande af tjänstebostad
skall erläggas ersättning genom afdrag å lönen. I
händelse af tvist om ersättningens belopp bestämmes
detta af en för verken gemensam bostadsnämnd. Under
vissa förutsättningar kunna utöfver lönen utgå
särskilda ersättningar, såsom kallortstillägg (se
d. o., äfven i Suppl.), tjänstgöringstraktamente under
tjänstgöring å annan ort än stationeringsorten,
övertidsersättning (se d. o.), ersättning för
flyttningskostnad
m. m. Afliden tjänstemans dödsbo
erhåller begrafningshjälp. För cheferna och några
andra högre befattningshafvare, hvilka tillsättas
genom förordnande för viss tid, i allmänhet 6
år i sänder, gälla enligt aflöningsreglementet
särskilda aflöningsbestämmelser; aflöningen till
dessa tjänstemän utgår i form af arfvode, hvarjämte
några befattningshafvare vid statens vattenfallsverk
åtnjuta tantième. För beredning af ärenden af
hufvudsakligen löneteknisk natur skall finnas en
kommunikationsverkens lönenämnd (se
d. o. Suppl.). Lönebeloppen för befattningshafvare
i allmänhet vid dessa verk ha anpassats efter den
prisnivå, som enligt beräkning skulle ha varit rådande
i början af 1920-talet, därest icke Världskriget
mellankommit. För kompensering af den af Världskriget
föranledda abnorma prisstegringen utgår tills vidare
dyrtidstillägg (se d. o., äfven i Suppl.) äfven å
de sålunda reglerade lönerna, ehuru med lägre belopp
än å oreglerade löner. Frånsedt dyrtidstillägg utgör
aflöningen i 1:a
(lägsta) lönegraden för manliga befattningshafvare
(stationskarlar m. fl.) å billigaste ort lägst 1,980
kr. och högst 2,460 kr. samt å dyraste ort resp. 2,520
kr. och 3,144 kr. För 20:e lönegraden, omfattande
byråchefer m. fl., är aflöningen å billigaste ort
lägst 9,060 kr. och högst 10,500 kr. samt å dyraste
ort resp. 10,500 kr. och 11,940 kr.

Till aflöningsregl. för kommunikationsverken ansluter
sig nära "aflöningsreglementet för befattningshafvare
vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande
den civila statsförvaltningen" af 22 juni 1921. Detta
regl. eger efter särskilda riksdagsbeslut numera
(1925) tillämpning å statsdepartementen, så godt
som alla civila centrala verk, öfverdomstolarna
däri inbegripna (dock gifvetvis med undantag
af kommunikationsverkens styrelser) samt
därjämte å fångvårdsstaten, beskickningar och
konsulat, hospitalsstaten och tullstaten samt
ett par mindre lokalförvaltningar. — Äfven
andra aflöningsreglementen äro i stort sedt
byggda på de för kommunikationsverken gällande
löneprinciperna. Detta är sålunda fallet beträffande
aflöningsregl. för domänverket; för officerare och
underofficerare samt civilmilitära beställningshafvare
på aktiv stat vid armén och marinen (29 juni 1921);
för riksdagens verk; för lots- och fyrstaten. På
grund af särskilda förhållanden har emellertid
en del afvikelser från kommunikationsverkens
lönesystem måst vidtagas. Sålunda åtnjuta officerare
och underofficerare särskilda förmåner under
sjökommendering, flygtjänstgöring o. d.; för
hållande af tjänstehäst utgår hästgodtgörelse;
vissa beställningshafvare uppbära för särskilda
uppdrag arfvode utöfver lönen. För befattningshavare
vid lots- och fyrstaten förekomma vissa särskilda
aflöningsformer: lotsar uppbära, utöfver lön,
s. k. lotslott, d. v. s. andel i lotsningsafgifterna;
till ensligt bosatta befattningshafvare
utgår enslighetstillägg (se d. o. Suppl.),
fyrskeppspersonal åtnjuter under tjänstgöring fri
kost
samt s. k. fyrskeppstillägg o. s. v.

Sedan vid 1923 års riksdag antagits lag om behörighet
för kvinna att inneha statstjänst, påkallas
bestämmelser rörande kvinnliga befattningshafvares
löneförhållanden; proposition torde vara att
förvänta vid 1925 års riksdag. 1924 afgåfvo
landsstatslönesakkunnige utlåtande och förslag
till lönereglering för befattningshafvare vid
länsstyrelserna.


För lärarpersonalen vid de allmänna läroverken och
vid folkskoleseminarierna äro aflöningarna reglerade
genom k. kung. 22 juli 1918. Förslag föreligger
emellertid till ny reglering efter modernare grunder
för dessa befattningshafvare, men hade ännu 1924
ej föranledt proposition till riksdagen. Enligt
k. kung. 16 sept. 1918 med senare ändringar äro
vissa aflöningsbelopp bestämda för lärare vid folk-
och småskolor.
Den kontanta aflöningen utgår med en
mindre del af kommunala medel, men hufvudsakligen af
statsmedel sålunda, att statens bidrag motsvarar 9/10
af grundlönen för kvinnlig lärare samt, om läraren är
man, därutöfver hela skillnaden mellan grundlönen
för manlig och kvinnlig lärare; ålderstillägg
bestridas helt af statsmedel. Statsanslaget
för aflöning åt ifrågavarande lärare
uppgick år 1924 till 46,6 mill. kr.
E. S—dh.

Löneregleringskommitté, 1902 års. 3 okt, 1902
tillsattes af K. M:t en kommitté — sedermera

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:46 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcq/0216.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free