Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Löfholmen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
benämnd 1902 års löneregleringskommitté — med
uppdrag att afge utlåtande och förslag rörande
reglering af statens ämbetsverks och myndigheters
löneförhållanden, hvarvid kommittén skulle taga
under öfvervägande, huruvida genom förenklingar i
förvaltningen tillfälle kunde beredas till indragning
af tjänster. Sedan kommittén i slutet af 1903 afgett
principbetänkande: "Allmänna förutsättningar och
grunder för en reglering af löneförhållanden
m. m. inom de centrala ämbetsverken", följde
under de närmaste åren betänkanden rörande en del
ämbetsverk. Den första löneregleringen i enlighet med
de af kommittén framlagda principerna beslöts vid 1907
års riksdag, nämligen rörande Statskontoret. Efter
den s. k. Statskontorstypen skedde sedermera under de
följande åren löneregleringar för ett flertal verk,
grundade på kommitténs i särskilda betänkanden afgifna
förslag. Sedan efter förslag af annan kommitté vid
1919 års riksdag antagits aflöningsreglemente
för de s. k. kommunikationsverken efter delvis
helt nya aflöningsprinciper, afgaf efter uppdrag
1902 års löneregleringskommitté 1920 förslag till
ny definitiv lönereglering för statsdepartement
och centrala verk, hvilket förslag i väsentliga
delar upptog de nya löneprinciperna. Sedan nämnda
förslag vid 1921 års riksdag vunnit godkännande,
utarbetade kommittén på enahanda grundval förslag
till lönereglering för vissa ytterligare verk,
af hvilka förslag emellertid en del ännu (1924)
icke föranledt framställning till riksdagen. — I
sammanhang med en allmän indragning af kommittéer
upphörde äfven 1902 års löneregleringskommitté
med utgången af juni 1923. Kommittén har afgett
65 tryckta betänkanden samt öfver 250 skriftliga
utlåtanden. Åtskilliga af de senare innefatta
yttranden rörande speciella lönetekniska spörsmål
af den art, som numera behandlas af allmänna
civilförvaltningens lönenämnd. Särskildt de tidigare
tryckta betänkandena innehålla redogörelser
rörande verkens äldre organisationsförhållanden
och torde därför vara af ett visst bestående värde
ur administrativ-historisk synpunkt. Ordf. under
kommitténs hela verksamhetstid (1902—23) var
f. d. byråchefen F. H. Schlytern (se denne). Bland
led. märkas riksdagsmännen K. Persson i Stallerhult
(1902—18), landshöfdingarna F. Pettersson (1902—07)
och J. Widén (1902—07) samt I. Wijk (1902—10),
grefve F. Klingspor (1907—17), A. Nilsson i Kabbarp
(1912—23) och K. G. Ekman (1918—23). Kommitténs
sekreterare under längre perioder ha varit
bl. a.: numera direktören A. Cederborg,
byråchefen E. Sidenbladh och kanslirådet B. Knös.
E. S—dh.
Lönetillägg. Då på grund af penningvärdets
fall och vid jämförelse med aflöningar vid sådana
statens verk, som varit föremål för lönereglering,
de för tjänstemän vid oreglerade verk gällande
aflöningsbeloppen befunnits otillräckliga, men
lönereglering för dessa senare tjänstemän icke
ansetts omedelbart kunna företagas, har riksdagen
plägat bevilja s. k. lönetillägg. Dessa, som i regel
bestämts till visst belopp för hvarje särskild tjänst,
ha så vidt möjligt afpassats så, att den oreglerade
aflöningen jämte lönetillägget närmar sig det belopp,
hvartill aflöningen efter en ny reglering kan antas
komma att uppgå. Sedan lönereglering genomförts,
bortfaller lönetillägget. Dyrtidstillägg
i inskränkt bemärkelse har i viss mån samma ändamål
som lönetillägg, men utgår efter andra grunder. Jfr
Dyrtidstillägg (äfven i Suppl.).
E. S—dh.
Löning, Edgar och Richard. Se Loening. Suppl.
*Lönn, bot. Se ock Abutilon. Suppl.
Lönn, Fanny Maria. Se Alving, F. M. Suppl.
 |
|
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
