- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag /
405-406

(1925) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Maglarp ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Charlemont, i svensk tjänst, först vid bohuslänska arméns
generalstab, tillvann sig Karl XII:s bevågenhet och
fick 18 juni 1718 fortifikationskaptensfullmakt. Han
utarbetade nu dels en plan för tillvägagångssättet
för olika fall under det tillämnade infallet i Norge,
dels ett förslag öfver erforderlig belägringsmateriel,
dels en "Mémoire de ce qu’on peut dire pour et
contre sur le siège de Friedrichstat" jämte
attackplan. Han deltog sedan som "directeur af
attacken" i Fredrikstens belägring, men synes äfven
ha tjänstgjort som stabschef hos generalmajoren
von Schwerin och fått öfverstes karaktär. Då Karl
XII 30 nov. på kvällen visade otålighet öfver, att
arbetsmanskapet ej anländt till tranchén, sökte
M. lugna honom med försäkran, att inom en vecka
skulle fästningen vara tagen. M. gick sedan i täten
för arbetsmanskapet och utstakade den nya linje, som
då skulle uppkastas, men när konungen blef skjuten,
stod M. nedanför honom i löpgrafven samt skall då,
enligt Voltaire, ha utropat: "Voilà la pièce finie,
allons souper!" Sedermera spreds ett rykte, att M. och
generaladjutanten Sicre skulle på något sätt ha varit
delaktiga i konungens död. (I bref 1723 till svenske
residenten i Paris P. N. von Gedda säger sig M. ha
förgäfves försökt få konungen att lämna sin farliga
plats.) Efter belägringens upphäfvande lämnade
M. svenska tjänsten och återvände till Frankrike.
L. W:son M.

Maila Talvio, pseudonym. Se Mikkola 2.

*Maillol, A., utarbetade med utgångspunkter i
egyptisk och tidig grekisk skulptur sin personliga
stil med stora ytor och enkelt sammanfattande
linjer. Han har utfört en mängd nakna figurer i denna
kraftiga och breda stil (6 nummer i brons i Berlins
nationalgalleri), figurer i trä i Bremen och Hagen,
reliefen Mannen och kvinnan (i bränd lera, 1909,
Glyptoteket i Köpenhamn), Ung flicka (byst i brons,
Stockholms Nationalmuseum, inköpt 1923). M. har
äfven utfört monument öfver Cézanne (i Aix, 1920),
ett monument öfver de i kriget fallne m. m. Monografi
af O. Mirbeau 1922.
G—g N.

*Maine. Folkmängden, 768,014 pers. (388,752 män och
379,262 kvinnor, d. v. s. 103 män mot 100 kvinnor),
en ökning sedan 1900 med 3,5 proc., bestod af 765,695
hvita, 1,310 negrer och 839 indianer m. m. Af i
utlandet födda 107,349 hvita voro 2,026 från Sverige,
581 från Norge, 1,065 från Danmark och 1,393 från
Finland. Skolundervisning är nu obligatorisk
för barn af 5—14 år, och undervisningsväsendet
drog 10,11 mill. doll. kostnad 1922. Farmernas
antal var 48,227 med 2,2 mill. har, hvaraf 0,78
mill. har odlad jord, och 270,53 mill. doll. värde
1920. Skörden af hafre var 4,94 mill. och af majs 1,31
mill. bushels 1922. Boskapsstocken omfattade 91,000
hästar, 216,000 mjölkkor, 64,000 andra nötkreatur,
90,000 får och 68,000 svin; ullproduktionen var
575,000 skålp. s. å. Fabrikerna voro 2,995 med
88,651 arb., 419,16 mill. doll. kapital och 456,82
mill. doll. tillv.-värde, hvaraf 93,92 mill. doll. för
papper och trämassa, 56,56 mill. doll. för
bomullsvaror, 48,69 mill. doll. för skodon och 42,44
mill. doll. för yllevaror (1920). Järnvägarna voro
4,543 km., hvaraf 819 km. elektriska. Jfr L. C. Hatch,
"Maine: a history" (1919)
E. A—t.

*Mainz. 1. M. tillhör nu tyska republiken
Hessen. 107,930 inv. (1919). M. är efter Världskriget
hufvudort och brohufvud i franska besättningszonen.
Bland nyanläggningar märkas ett stadsbibliotek
(1912), ett Gutenbergmuseum (1913) och ett
kommunalt sjukhus, med 1,000 sängar (1914). De
forna fästningsvallarna äro nu slopade, och
forten blefvo 1920—21 nedlagda. De senaste
åren ha omfattande utgräfningar från romartiden
gjorts i M. och dess närhet. Under Världskriget
bombarderades M. af de allierades flygare 4 ggr 1918.
E. A—t. L. W:son M.

illustration placeholder

*Maiorescu, Titu, var april 1912—jan. 1914
konseljpresident och ledde som sådan jämte
utrikesministern Take Ionescu Rumäniens politik
under Balkankrigen 1912—13; deras gemensamma verk
var den inbringande medlingsinterventionen i Andra
Balkankriget (se Balkankrigen. Suppl., sp. 443, och
Rumänien, sp. 1175). M. presiderade aug. 1913 vid
fredskonferensen i Bukarest. Hans afgång förorsakades
af en schism med Ionescu. M. var anhängare af rumänsk
neutralitet i Världskriget. Han dog 2 juli 1917 i Bukarest.
V. S—g.

*Maipó. Floddalen är afbildad i art. Chile. Suppl.

*Maire, Abraham Louis le, dog 12 dec. 1913 i Köpenhamn.
P. E—t.

Mairhofen [ma’jrhåf-]. Se Mayrhofen. Suppl.

Maironis, pseudonym för Jonas Maciulis. Se Litauen. Suppl., sp. 249.

Maisonette [mäṡåne’tt], La, slott i franska
dep. Somme, 2 km. s. v. om Péronne, förstördt
under Världskriget. M. intogs 28 aug. 1914 af
tyskarna och var i juli 1916 under slaget vid
Somme föremål för förbittrade strider mellan
dem och fransmännen, som tillfälligtvis höllo
slottet besatt. Det utrymdes af tyskarna i mars
1917, men återtogs af dem i mars 1918. M. intogs
slutligen af engelsmännen i sept. s. å. Jfr
Världskriget, sp. 163, 204, 218, 235 och 242.
H. J—dt.

Maison Watteau [mäṡå̃ vattå̄], skandinavisk
konstutställningslokal i Paris, Rue Jules Chaplain
n:r 6, öppnades i nov. 1922.

Maistre [mä’str], Paul André Marie, fransk militär,
f. 26 juni 1858 i Joinville (dep. Haute-Marne),
d. natten till 25 juli 1922 i Paris, blef 1879
officer vid infanteriet, sedan generalstabsofficer,
öfverste och regementschef (1909) samt brigadgeneral
(1912). Vid Världskrigets utbrott blef han stabschef
vid 4:e armén, men utnämndes redan i sept.
1914 till chef för 21:a armékåren (och
divisionsgeneral), som han med utmärkelse förde
vid Marne s. å., i Artois (Lorettoslaget) 1915, vid
Verdun, i Champagne och vid Somme 1916 samt vid Aisne
1917. I maj s. å. blef han chef för 4:e armén (å
Chemin des Dames-fronten), och i dec. förflyttades han
till italienska fronten, där han i febr. 1918 erhöll
högsta befälet öfver de franska stridskrafterna.
I juni s. å. blef han chef för "midtarmégruppen",
som tog verksam del i franska motoffensiven efter
andra slaget vid Marne. Efter krigets slut blef
M. led. af högsta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:44:08 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcq/0233.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free