- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag /
421-422

(1925) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Malmön ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

med en stamvört, hvars extrakthalt ej
öfverstiger 6 proc., dels alkoholfria maltdrycker
med en stamvört mellan 6 och 10,5 proc. 3:e
kl:s maltdrycker (exportöl) få visserligen
tillverkas, men få till riket införas och inom riket
försäljas endast för vetenskapligt, medicinskt,
farmaceutiskt, tekniskt, industriellt eller likartadt
ändamål. — Vid bryggeri, där endast svagdricka
tillverkas, åtnjutes frihet från skatt. Alla andra
bryggerier äro skattepliktiga.

Samtliga bryggerier stå under statens kontroll.
Öfverinseendet öfver kontrollen handhas af
Kontrollstyrelsen. Den lokala tillsynen utöfvas af
öfverkontrollörer med biträde vid de skattepliktiga
bryggerierna af kontrollombud och vid de skattefria
af tillsyningsmän. Samtliga kontrolltjänstemän utses
af Kontrollstyrelsen. Skatten vid de skattepliktiga
bryggerierna uttages på det vid tillverkningen använda
maltet. I afseende på krossning och uppvägning af
maltet gälla i hufvudsak samma bestämmelser som i
tidigare förordningar. För malt, som i skattepliktigt
bryggeri nyttjas vid tillverkning af maltdryck,
erlägges skatt med 75 öre för hvarje kg., dock att
för hvarje bryggeri skatten för de första under
tillverkningsåret afverkade 100,000 kg. malt utgår
med 65 öre för 1 kg., och för de nästa 100,000 kg. med
70 öre för 1 kg.; i intet fall må skatten understiga
i medeltal 8 kr. för hvarje helgfritt dygn. Efter
hvarje kvartals utgång får vid skattepliktigt bryggeri
restitution af skatt, efter 62 öre för 1 kg. räknadt,
åtnjutas för det under nästföregående kvartal
omedelbart till svagdricka använda maltet, dock icke
till högre belopp, än att den återstående skatten
uppgår till i medeltal 8 kr. för hvarje helgfritt
dygn. En skatt af 65 öre för 1 kg. malt motsvarar
ung. 3,6 öre för en halfbutelj och en skatt af 75
öre för 1 kg. något mer än 4,1 öre. Skatten för allt
afverkadt malt motsvarar i medeltal mellan 3,7 och
3,8 öre för halfbutelj. Maltskatten är i riksstaten
för budgetåret 1924—25 uppförd till 15 mill. kr. —
Vid de skattefria bryggerierna uttages en mindre
afgift som bidrag till kontrollkostnaderna. Den
utgör dels 50 öre för hvarje helgfritt dygn af den
tid, då bryggeriet på grund af tillståndsbevis haft
tillverkningsrätt, dels 1/2 öre för hvarje kg. malt,
hvarmed maltafverkningen öfverstiger en efter 60
kg. om dygnet beräknad afverkning.

Den svenska maltdrycksbeskattningen är en
typisk råämnesskatt och är efterbildad den
bajerska maltskatten. Bland andra former för
maltdrycksbeskattningen må nämnas fabrikat- eller
produktbeskattningen. Skatten utgår därvid antingen
på den producerade vörten eller på den färdiga
varan. Sistnämnda skatteform finns i Danmark
och Norge. I Danmark indelas maltdryckerna i
4 skatteklasser. Drycker, som innehålla 2 1/4
viktproc. alkohol eller därutöfver (skatteklass
I), påföres en skatt af 21 kr. för hl., med vissa
skattelättnader för de två första tusentalen under
tillverkningsåret utlämnade hl. Maltdrycker, som äro
inbryggda på en stamvört, hvars extrakthalt innehåller
öfver 10 3/4 proc., men högst 13 proc., påföres en
skatt af 30 kr. för hl. (lyxöl klass A) och
maltdrycker med högre stamvörtstyrka än 13 proc. en
skatt af 40 kr. för hl. (lyxöl klass B). Drycker,
som understiga 2 1/4 viktproc. alkohol (skatteklass II)
påföres en skatt af 5 kr. 70 öre för hl., jämväl med vissa
lättnader för de två första tusentalen utlämnade
hl. Från skatt äro befriade icke lagrade maltdrycker
med högst 2 1/4 viktprocent alkohol. Inkomsterna
af maltdrycksbeskattningen uppgingo 1923 till 25,3
mill. kr. — I Norge indelas maltdryckerna i 3 klasser:
1:a kl. omfattar drycker, som innehålla mindre än 2,5
volymproc. alkohol (landsöl), 2:a kl. drycker,
som innehålla 2,5 intill 4,75 volymproc. alkohol
(almindeligt öl) och 3:e kl. sådana, som innehålla
4,75 intill 7 volymproc. alkohol. Skattesatserna äro:
i 1:a kl. 3 öre, i 2:a kl. 20 öre och i 3:e kl. 35
öre, allt för liter. För maltdryck, som innehåller
högst 1,25 volymproc. alkohol, kan Finansdepartementet
meddela skattebefrielse. S. k. vörtöl, en af
malt tillverkad ojäst dryck, är icke underkastad
beskattning. Inkomsten af maltskatten under
budgetåret 1923—24 beräknas uppgå till 20 mill. kr.
E. J. T.

*Maltskatt. Se Maltdrycksbeskattning äfven i Suppl.

*Malung hade 7,450 inv., hvaraf 809 i Tyngsjö kapell,
1924. I M. finns folkhögskola med manlig och kvinnlig
hufvudkurs samt andra årskurs.

*Malungs tingslag ingår i Nås och Malungs domsaga
samt i Västerdals och Ofvansiljans fögderier. 13,798
inv. (1924).

Malus, Apelsläktet, bot., trädsläkte af fam. Rosacæ,
underfam. Pomoideæ, skildt från päronsläktet (Pyrus,
Pyrophorum
) genom nedtill förenade stift och saknaden
af stenceller i fruktköttet. Liksom Sorbus föres
Malus ofta som undersläkte till Pyrus. Mest bekant
af arterna är det odlade äppelträdet (se Äpple),
hvars stamarter anses vara M. pumila i Kaukasus och
Altai, M. dasyphylla i Orienten och M. prunifolia
i Sibirien. Under senare tid ha flera Malus-arter
fått stor användning som prydnadsväxter för de vackra
och många blommornas skull, t. ex. M. spectabilis,
rosapel, med rosenröda blommor (hemland
Öst-Asien), M. Niedzwetzkyana, blodapel,
med brunröda blad och mörkt rosenröda
blommor (hemland Sibirien), M. Scheideckeri,
praktapel, en hybrid med något fyllda blommor
(planterad framför riksdagshuset i Stockholm)
och M. ringo, forma fastigiata, pyramidapel,
med svagt rosafärgade, välluktande blommor och
pyramidalt växtsätt, ett verkligt praktträd.
G. L—m.

*Malva, bot. M. Alcea och M. moschata
äro möjligen inhemska i sydligaste
Sverige.
G. L—m.

Malvik, härad och pastorat i Sör-Tröndelag fylke (före 1919
Söndre Trondhjems amt), strax ö. om Trondhjem,
Norge. 186,10 kvkm. med 3,277 inv. (1920). Jordbruk
och industri.
K. G. G.

Malvy [-vī], Louis Jean, fransk politiker, f. 1 dec. 1875
i Figeac, dep. Lot, blef advokat i Paris, invaldes
i deputeradekammaren för dep. Lot och gjorde sig
där bekant som en af det socialradikala partiets
ifrigaste antiklerikaler. Han var juni 1911—jan. 1912
understatssekreterare för inrikes- och kultärenden i
Caillaux’ ministär, bekämpade lagförslaget om treårig
militärtjänst 1913, blef dec. s. å. handelsminister
i ministären Doumergue och var mars 1914—aug. 1917
inrikesminister (i ministärerna Doumergue, Viviani,
Briand och Ribot). Som inrikesminister under
Världskrigets tre första år ansågs M. behandla
"défaitister" och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:46 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcq/0241.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free