- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag /
443-444

(1925) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Marby ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

föreningen Margaretainsamlingen för fattiga, hvilken har
beklädnadshjälp till hufvudsyfte. — Kronprinsessan var
konstnärligt begåfvad (hon utställde några taflor på
Baltiska utställningen i Malmö 1914), kärleksfull
mor, varmt religiös och verksamt intresserad af
kyrklig textilkonst. — Litt.: "Margareta. Sveriges
kronprinsessa. Minnesteckning under mångas medverkan
utgiven af Lotten Dahlgren och Julia Svedelius"
(1921). — Genom nationalinsamling bildades 1920
Stiftelsen Kronprinsessan Margaretas minnesfond
(se d. o. Suppl.).

7. M. förmäldes 22 maj 1919 med prins Axel af Danmark
och är moder till prinsarna Georg Valdemar Karl Axel
(f. 16 april 1920) och Flemming Valdemar Karl Axel
(f. 9 mars 1922).

Margareta, kvinnlig hufvudroll (ungmö med djupt
tragiskt kärleksöde; sopran) i Gounods opera "Faust"
och Boitos opera "Mefistofeles", bägges libretter
byggda på Goethes stora drama "Faust".

Margareta af Valois [valωa’] 1. Margot [-gå̄],
kvinnoroll (fransk drottning, se bd 17, sp. 901;
koloratursopran) i Meyerbeers opera "Hugenotterna".

*Margaretahemmet. Se Föreningen för vård af fallandesjuka
sinnesslöa barn
äfven i Suppl.

Margareta Maria, helgon. Se Alacoque (äfven i Suppl.).

*Margaritsziget bör vara Margitsziget.

Marghiloman, Alecsandru, rumänsk politiker,
f. 1854, studerade juridik vid Sorbonne, var
1879—83 statsadvokat, slöt sig inom politiken
till junimisterna (se d. o.) och invaldes
1884 i deputeradekammaren. M. var från 1888
medlem af de flesta konservativa ministärerna,
bl. a. utrikesminister under Carp 1900—01,
inrikesminister i en ny ministär Carp 1911—12 och
finansminister under Maiorescu 1912—14. Under
Världskriget påyrkade han i det längsta neutralitet
och var under centralmakternas ockupation af Rumänien
ministerpresident mars—nov. 1918 samt afslöt
som sådan med centralmakterna freden i Bukarest
(se d. o. Suppl., sp. 893) 7 maj s. å. Efter
Världskrigets slut är han ledare af en liten
konservativ partigrupp.
V. S—g.

Margit, kvinnlig hufvudroll (lidelsefull borgfru)
i Ibsens skådespel "Gildet paa Solhoug" och (som
mezzosopran) i V. Stenhammars därpå byggda opera.

Margitsziget [-siget]. Se Budapest, sp. 496.

Margretelund, uppfostringsanstalt i Lidköping
för vanartade gossar från Skaraborgs län med 40
platser, upprättad 1887 af Anna Lisa Lidbeck,
meddelar undervisning i vanliga skolämnen samt
jordbruk, husdjurs- och trädgårdsskötsel, slöjd och
skrädderi. Hemmet har bl. a. 80 har åker.
O. Sjn.

Margretudalr, dalgång. Se Maridalen.

Marguerite [margri’t], Margerit, bot., det ej sällan
äfven i Sverige använda franska namnet på prästkragen
och andra liknande blommor (se Gerbera. Suppl.).
G. L—m.

*Margueritte, Paul, dog 30 dec. 1918 i Hosségor,
dep. Landes. Sedan 1908 skrefvo P. M. och hans broder
Victor M. hvar för sig. Af den senares arbeten må
ytterligare nämnas Les frontières du coeur (1912),
La rose des ruines (1913) och La garçonne (1922;
stympad sv. öfv. "Ungkarlsflickan", 1923) en skildring
af erotisk lössläppthet,
som väckte så allmän skandal, att M. uteslöts ur
hederslegionen och hans bok officiellt förklarades
skadlig för Frankrikes anseende.

Marhalm, bot., ett i Skåne användt namn på
Calamagrostis (Psamma l. Ammophila) arenaria. Se
Calamagrostis.

*Maria, svenska furstinnor. — 5. Maria Pavlovna.
Hennes äktenskap med prins Vilhelm, hertig af
Södermanland, upplöstes genom skilsmässa 17 mars 1914.
Hon gifte sig s. å. med furst Sergej Putiatin och är
bosatt i Paris.

*Maria (sp. 919), drottning af Bägge Sicilierna,
dog 19 jan. 1925 i München.

"Maria, franska furstinnor. — 6. (Sp. 925)
M. Antoinetta. Ett mycket viktigt bidrag till hennes
historia lämnar hennes på Löfstad, i Östergötland,
förvarade brefväxling med Barnave, som tryckts
i O. G. von Heidenstams bok "Marie-Antoinette,
Fersen et Barnave" (1913). Jfr äfven markis de Ségur,
"Marie-Antoinette" (1921). — 7. (Sp. 927) M. Lovisa
(Marie-Louise). Jfr A. L. Imbert de Saint-Amand,
"Marie-Louise" (1886—87), M. Billard, "Les maris de
Marie-Louise" (1908), och E. E. Cuthell, "An imperial
victim: Marie Louise etc." (2 bd, 1911).

*Maria (sp. 929), ryska furstinnor. — 3. Maria Fedorovna
fick efter ryska revolutionen 1917 bostad
sig anvisad på Krim, där hon hölls under bevakning,
tills hon befriades af engelsmännen; sedan 1919 är
hon bosatt i Danmark.

*Maria (M. Teresia, sp. 937), tysk
kejsarinna. Hennes staty är rest i Wien (se d. o.,
pl. III).

Mariaburg, slott. Se Zell 1.

*Mariager. Järnväg till Faarup på Randers—Hobro-banan
är under byggnad.
P. B—t.

Mariaklocka, bot., namn på Campanula medium (se
Campanula och Fördubbling).

*Maria Magdalena församling är jämlikt k. br. 20
juni 1924 fr. o. m. 1925 delad i
två församlingar: Maria Magdalena församling
— bestående af den del af nuv. M., som ligger
ö. och n. om en linje från Söder Mälarstrand midt
i Torkel Knutssonsgatan, Vollmar Yxkullsgatan och
Rosenlundsgatan till järnvägslinjen, hvilken följes
österut, tills den i Timmermansgatan träffar Katarina
församlings gräns — samt Högalids församling,
bestående af den del af nuv. M., som ligger v. och
s. om nämnda gränslinje. M. omfattar inom sina nya
gränser 15:e och 19:e rotarna af Stockholms stad,
den senare något modifierad till sin omfattning.
Fr. o. m. 1 maj 1925 bildar den nya M. eget pastorat
med 1 kyrkoherde, 2 komministrar och 1 ständig
adjunkt. Församlingens gamla privilegier vid
tillsättning af prästerliga tjänster ha numera
upphört, och denna tillgår som i andra rikets
privilegierade församlingar. Se därom Pastorat.
Suppl.
E. A—t.

Maria Magdalena, gripande borgerligt drama af Hebbel
(se denne, sp. 159), uppf. i Stockholm 1889.

Mariamirakel. Se Mysterier, sp. 134.

*Mariampol tillhör nu Litauen. 5,079
inv. (1910). Officiell namnform Mariampolė.

*Marianerna, som 14 okt. 1914 besattes af japanerna,
innehas nu af dessa såsom mandat under Nationernas
förbund, med undantag af Guam (se d. o. Suppl.).
Regeringen har sitt säte i Saipan (Sipan). 5,156 inv.,
hvaraf 1,758 japaner (1920).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:46 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcq/0252.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free