- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag /
459-460

(1925) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Martin ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

åstadkomma den nödiga höga temperaturen,
omkr. 1800°. Men sedan detta hinder undanröjts
genom användning af Siemens’ regenerativugn
(se Regenerator), blef metoden 1865
praktiskt användbar och började snart sitt
segertåg genom världen. M:s hufvudpatent är af
28 juli 1865, och redan 1869 funnos i Frankrike
25 martinugnar. Numera tillverkas mer än hälften
af världens behof af stål och smidesjärn enligt
denna metod (1910 utgjorde tillverkningen af
martinjärn 20 mill. ton, med ett värde af omkr. 1 1/2
milliard kr.). Redan vid världsutställningen
1867 i Paris erhöll M. stora guldmedaljen, men
skördade ej någon större ekonomisk vinst af sin
geniala metod. 1910 hedrades han af ett antal
metallurgiska föreningar i Frankrike m. fl. länder,
bl. a. Sverige (Järnkontoret), med en minnesmedalj.
K. A. V—g.
illustration placeholder


Martin, Karl, tysk-holländsk paleontolog,
f. 24 nov. 1851 i Oldenburg, blef 1877 professor i
geologi och mineralogi vid universitetet i Leiden
samt 1878 föreståndare för geologiska museet
där. M. har under årslånga resor i holländska
Västindien, på Molukkerna, Java och andra delar af
Indiska arkipelagen lämnat många och värdefulla
bidrag till dessa trakters utdöda djurvärld.
L—e.

Martin Du Gard [martä̃’ dy gār], Roger, fransk
författare, f. 1881 i Paris, har aflagt examen vid
École des chartes och utgett Devenir (1908), romanen
Jean Barois (1913), som skildrar Dreyfusaffärens
verkan på ungdomen, allmogefarsen Le testament du
père Leleu
(gifven på Vieux-Colombier 1914) och den
stora samtidsskildringen af borgerligt lif i Paris
Les Thibault (1922; "Släkten Thibault", 2 dlr, 1923).

*Martinez Ruiz hade förnamnet
José och föddes 1874 (ej 1876).
Ad. H—n.

*Martini, F., som 1875—1917 tillhörde parlamentet,
var kolonialminister i Salandras ministär mars
1914—juni 1916.

Martini, Fausto Maria, italiensk författare, f. 14
april 1886 i Rom, tidningsman, teaterkritiker i
"Tribuna", deltog och sårades svårt i Världskriget,
har framträdt med diktsamlingar (Le piccole morte,
1906, m. fl.), romanen Verginità (1920) och flera
skådespel (Il giglio nero, 1914, Il fanciullo
che cadde,
1915, Trilogia d’aprile, 1917, Ridi,
pagliaccio,
1919, Il fiore sotto gli occhi, 1921, m. fl.).

*Martinique (sp. 1125). Berget heter Mont Pelé (ej
Mont Pelée) eller Montagne Pelée.

Martinpuich [martä̃pui’ʃ], by i franska dep. Pas de
Calais, 8 km. s. v. om Bapaume. 258 inv. (1921). Den
på en höjdplatå innanför tyskarnas främsta linje
vid Somme belägna stora byn var under Världskriget
föremål för synnerligt hårda strider, hvarunder
den fullständigt förstördes. I sept. 1914 besatt af
tyskarna, eröfrades byn 15 sept. 1916 af engelsmännen,
återtogs 25 mars 1918 af tyskarna, men stormades
slutligen (och behölls) 26 aug. s. å. af
engelsmännen. Jfr Världskriget, sp. 169, 204, 235
och 240.
H. J—dt.

*Marty, A., dog 2 okt. 1914. — 1916 utgafs hans Raum
und zeit.
1916—20 ha J. Eisenmeier, A. Kastil och
Oskar Kraus utgett M:s Gesammelte schriften i 4 bd.

Martyn [mā’tin], Edward, irländsk författare,
f. 1859, var en af de förste, som rycktes med af
den irländska rörelsen, ehuru han hvarken stod
allmogen och dess språk nära eller delade Yeats’
keltiska mysticism. Skådespelet The heatherfield
(1899), som visade M. som en lärjunge af Ibsen och
skildrade den keltiska idealismens sammanstötning med
den hårda verkligheten, hade likväl stor framgång. Den
följdes af bl. a. Maeve (s. å.), den sensationella The
enchanted sea
(1902), den politiska propagandapjäsen
A tale of a town (s. å.), The place hunters (1905)
och Grangecolman (1912).

Marwitz, Georg von der, tysk militär, f. 3 juli 1856
på godset Klein-Nossin (reg.-omr. Köslin, Pommern),
officer vid kavalleriet 1875, generalstabsofficer
1888, öfverste 1905, generalmajor och chef för
1:a gardeskav.-brigaden 1908, generallöjtnant
och chef för 3:e divisionen (Stettin) 1911,
generalinspektör för kavalleriet 1913 samt general
af kavalleriet 1914. Under Världskriget förde han på
ett framstående sätt 2:a kav.-kåren på tyska härens
yttersta högra flygel i Belgien och Frankrike 1914,
38:e reservkåren och Beskidkåren på östfronten
(vinterslaget i Masuren, Karpaterfronten) 1915,
6:e armékåren på östfronten (Volynien) 1915—16, 2:a
armén på västfronten (S:t Quentin, Cambrai, Somme)
1916—18 och 5:e armén på samma front (Maas) från
sept. 1918. I dec. s. å. afgick han ur aktiv tjänst.
H. J—dt.

*Marx, H. Karl. Hans lif, författarverksamhet och
läror samt dessas tolkning med tillämpning på nutida
ekonomiska, sociala och politiska förhållanden göras
alltjämt till föremål för oräkneliga publikationer
af allehanda slag på skilda språk. Med historisk
nödvändighet (se Materialism, sp. 1240) måste enligt
M. den bestående "kapitalistiska" produktionsordningen
och "borgerliga" samhällsordningen aflösas af en
socialistisk (se Socialism), men denna
senares utformning i verkligheten och gången af
dess genomförande i tidens (snara) fullbordan har
M. gifvetvis icke kunnat precisera. "Kommunistiska
manifestet" har uttolkats dels revisionistiskt
(se Revisionism), dels revolutionärt (se
Syndikalism). I den förra riktningen har man ansett
sig fullfölja "socialismens utveckling från utopi
till vetenskap" (se Engels) och gjort anspråk
på att företräda den följdriktiga marxismen, medan
revolutionära motståndare förebråtts utopism. De stora
socialdemokratiska partiernas (se Socialdemokrati)
sträfvan att med lagliga och parlamentariska medel
åstadkomma en reformering af det bestående samhället
hän emot socialismen har ledts af revisionister. Den
revolutionära taktik, som sammanfattats i slagordet om
"socialismens öfvergång från vetenskap till handling",
har däremot af revolutionära fraktioner förfäktats som
uttryck för en ortodox marxism (efter revisionismen),
stundom betecknad som nymarxism (neomarxism). Under
och efter Världskriget har den nya revolutionära
riktningen vunnit ökad anslutning, särskildt i och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:46 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcq/0260.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free