Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Metallografförbundet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Väg- och vattenbyggnadskåren (där han 1904 blifvit
löjtnant och 1920 major). M. har rönt mycket
erkännande för den initiativrika och kraftiga ledning
han under en period af stark utveckling utöfvat inom
hufvudstadens fastighetsväsen, särskildt för sina
förtjänster om stadens egnahemsområdens tillkomst och
för åtgärder till bostadsbristens bekämpande. 1909—10
var M. redaktör för "Tekn. tidskr:s" afd. för
väg- och vattenbyggnad och 1912 vice ordf. i
Sv. teknologf:s afd. för v. o. v. b. k. Han har varit
verkst. direktör i Stockholms tomträttskassa (1909),
sakkunnig i Civildep. för bostadsfrågan (1912),
led. i Stockholms stadsplanekommission (s. å.),
sakkunnig i Civildep. i byggnadsmaterialfrågor (1916),
led. af flottstationskommittén (1917), i Statens
byggnadsbyrå (1918), ordf. i Folkhushållningskomm:s
kolafd. (1918) samt är sedan 1924 ordf. i
kommittéerna för Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
och Väg- och vattenbyggnadskårens omorganisation. I
"Tekn. tidskr.", Sv. stadsförb:s tidskr. m. fl. ha
publicerats uppsatser af M. i tekniska och
administrativa frågor.
Fmn.
Meurs [mȫr], Jean de. Se Muris 2.
*Meurthe, flod. Under Världskrigets första
skede tillkämpade sig 22—25 aug. 1914 6:e tyska
armén (under befäl af kronprinsen af Bajern)
öfvergångarna öfver den djupt nedskurna floden å
sträckan Lunéville—Baccarat och framryckte mot "la
trouée de Charmes" mellan Épinal och Toul. Offensiven
hejdades dock 25—27 s. m. af 2:a franska armén (de
Castelnau). I samband med tyska härens återtåg från
Marne 12 sept. utrymde tyskarna sin försvarslinje
s. v. om M. och gingo tillbaka öfver floden. Jfr
Världskriget, sp. 161 och 166. — Den 1871
till Tyskland afträdda delen af det gamla franska
departementet Meurthe återförenades med
Frankrike genom freden i Versailles 1919 och ingår
nu i dep. Moselle.
H. J—dt.
*Meuse (Maas), som till en stor del af sin
längd genomflöt krigsskådeplatserna i Frankrike
och Belgien under Världskriget, spelade, särskildt
under dettas första och sista skeden, en viktig
roll i såväl strategiskt som taktiskt hänseende. Se
Världskriget, sp. 158—162, 167, 168, 243 och 244.
H. J—dt.
*Meuselwitz tillhör nu tyska republiken Thüringen, kretsen Altenburg. 10,685 inv. (1922).
*Mewe tillhör nu Polen, vojevodskapet Pomorze. 3,292
inv. (1921). M. (officiellt Gniew) bildar äfven en
krets i vojevodskapet Pomorze med 27,328 inv. (s. å.).
*Mevlevi-orden. Om ordens stiftare se Rumi.
*Mexico. (Sp. 345) Se äfven karta öfver M. å kartan
till art. Nord-Amerikas förenta stater. M. är enligt
senaste uppgifter 1,969,147 kvkm., öarna inräknade,
med 13,887,080 inv. (6,792,713 män och 7,094,367
kvinnor), 7 på 1 kvkm. (1921). Under 1900-talet ha
gjorts upptäckter af enorma oljelager, särskildt i
staten Tamaulipas, hvilka exploateras af främmande,
i första rummet nordamerikanska, bolag och som ha
gjort M. till jordens näst Förenta staterna största
oljeproducent. — Af bergverksprodukter tillvaratogos
1922: guld 23,275 kg., silfver 2,521,8 ton, koppar
26,977,8 ton, bly 113,422,7 ton, zink 6,141,3 ton,
antimon 463,8 ton, molybden 3,2 ton, kvicksilfver
41,826 kg., arsenik 271,7 ton och grafit 2,054,3 ton.
Kolproduktionen var 715,789 ton 1920. Importens värde
var 506,8 mill. pesos och exportens 727,8 mill. pesos
1921. — Utrikessjöfarten omfattade 5,250 ankomna
fartyg om 13,13 mill. ton och 5,084 afgångna om 12,71
mill. ton. — Sedan 1914 äro praktiskt taget alla
järnvägarna statens. — 1918 infördes som myntenhet
guldpeso (= 75 gr. fint guld), hvaraf präglas 20-
(aztecas), 10-, 5-, 2,5- och 2-pesostycken, i värde
= 1/2 nordamerikansk dollar. Af silfver präglas nu
blott 1 peso-, 50- och 20-centavosstycken samt af
brons 20-, 10-, 5-, 2 och 1-centavosstycken. — 1910
reorganiserades nationaluniversitetet i staden M.,
och 1922 upprättades ett nytt universitet i Mérida,
i Yucatan. — Enligt nu gällande författning af
5 febr. 1917 väljs presidenten, som måste ha fyllt 35
år och vara mexikan till börden, direkt af folket
för 4 år och kan ej omväljas. Han utnämner alla
ämbetsmän utom domare. Kongressen, som samlas årligen
1 sept., väljer i händelse af hans för tidiga afgång
efterträdare; den består nu af en senat om 58 och en
deputeradekammare om 258 medl., 1 för hvart 60,000-tal
inv. Landet indelas nu i 28 stater, 1 förbundsdistrikt
och 3 territorier, sedan Tepic blifvit stat (sedan
1917 under namnet Nayarit). — Högsta domstolen
består nu af 11 af kongressen valda (sedan 1923
för lifstid) medl. (ministros proprietarios), som
årl. inom sig välja president. Assisdomstolarna
(tribunales de circuito) ha ökats till 9 och
distriktsdomstolarna (jusgados de distrito)
till 47 jämte 8 supplementsdomstolar (jusgados
supernumerarios de distrito). — Statsinkomsterna
voro 277,567 mill. guldpesos och statsutgifterna
267,137 mill. guldpesos 1922. S. å. var
statsskulden 1,056,97 mill. guldpesos.
E. A—t.
Försvarsväsendet är under
omorganisation. Aktiva armén (på fredsfot) utgjordes
i sept. 1923 af 52 inf.-bat. om 4 komp. och 1 kulspruteafd.,
2 detacherade inf.-komp., 18 kav.-reg. om 4 skv. och
1 kulsprutetropp, 1 gardeskav.-reg. (presidentens
eskort), 4 fältart.-reg. om 2 div. om 2 batt.,
1 bergsart.-reg. med 4 batt., ingenjör- och
trängtrupper samt 1 flygkår om 3 jaktafd. om
6 flygplan, 3 spaningsafd. om 7 flygplan och
2 bombarderings-afd. om 4 flygplan. Till armén
hörde ock 2 reg. gendarmer. Aktiva arméns
styrka uppgick till 63,166 man (med befäl).
Landet indelades i 35 militärdistrikt, hvart och ett
(i regel) under befäl af en brigadgeneral.
Flottan utgöres af 1 kustförsvarsfartyg om 3,200 ton
(sjösatt 1898), 3 jagare om 370 ton, 6 äldre kanonbåtar om
830—1,200 ton, 5 patrullbåtar, 2 bevärade transportfartyg
och 1 skolfartyg. Till marinen räknas äfven 2 bat. marininfanteri.
H. J—dt.
Historia (från 1912). Den ärligt reformvänlige,
men öfverspände, svage och lättledde
Francisco J. Maderos presidentskap blef kortvarigt. Vald
till president hösten 1911, råkade han snart
under inflytelse af vinningslystna släktingar
och anhängare af det gamla godtycklighetssystemet
(cientificos). Visserligen nedslogos 1912 flera
revolutionsförsök af maktlystna medtäflare (Orozco,
Felix Diaz, B. Reyes), men i febr. 1913 utbröt i
hufvudstaden en först af Diaz’ och Reyes’ vänner
iscensatt resning, som efter häftiga gatustrider
ledde till Maderos fall, sedan han svikits af arméns
öfverbefälhafvare, Victoriano Huerta, som öfvergick
till de upproriske, tvang Madero att abdikera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
