Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - * Mjölby - Mjölby domsaga - * Mjölby-Hästholmens järnväg - Mjölkarrende - Mjölkbedömningsförening - Mjölkcentral - * Mjölkdroppen - Mjölkfel - * Mjölkningsmaskiner - Mjölkproduktionsvärde - * Mjölkpulver - Mjölksyradt silfver - Mjölktäta - Mjölkvattnet, Stora - Mjöllöss - Mjölmottet - * Mlawa - Mlk - * Mo - * Mo, orter i Norge - M. O. - Mobarrad. Se Mubarrad - * Moberg, J. Kr. - * Moberg, K. A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kr. bev.-tax. inkomst (1922). Bland industriella
anläggningar märkas: 2 elektricitetsverk
(det ena stadens), glassliperi, 3 kvarnar,
bland dem M. kvarn-a.-b. (grundl. 1874),
4 mek. verkstäder, däribland M. gjuteri
o. mek. verkstads-a.-b. (grundl. 1896), 2 möbel-,
3 snickerifabriker m. m. I staden finnas kommunal
mellanskola, läkare, apotek, Vifolka härads
sparbank samt afd.-kontor af A.-b. Sydsv. banken och
Östergötlands ensk. bank. I M. bor nu domhafvanden i
M. domsaga. Judiciellt lyder staden under landsrätt,
M. domsaga och tingslag, administrativt tillhör den
M. fögderi af Östergötlands län, och den bildar
ett pastorat i Vifolka och Valkebo kontrakt,
Linköpings stift. Vid val till Andra kammaren
tillhör den Östergötlands läns valkrets, som utser
12 riksdagsmän. Stadens vapen visar i rödt fält en
bandvis ställd gyllene ström, åtföljd af två gyllene
kvarnhjul.
1—2. E. A—t.
Mjölby domsaga, Östergötlands län, bildades 1
jan. 1924 därigenom, att den förutvarande Vifolka,
Valkebo och Gullbergs domsaga uppdelades så, att
Vifolka tingslag tillades Lysings och Göstrings
domsaga, som därefter benämnes M., och Valkebo och
Gullbergs tingslag tillades Åkerbo, Bankekinds och
Hanekinds domsaga, som därefter benämnes Linköpings
domsaga. M. utgör ett tingslag. 163,292 har. 38,400
inv. (1924). Domsagan utgör nu Mjölby fögderi.
E. A—t.
*Mjölby—Hästholmens järnväg afträddes till konkurs
1 febr. 1913 och öfvertogs 17 nov. s. å. af ett nytt
bolag, Mjölby—Hästholmens nya järnvägs-a.-b., hvars
styrelse har sitt säte i Mjölby.
F. P.
Mjölkarrende. Se Arrendestegring. Suppl.
Mjölkbedömningsförening har till uppgift att
genom anställd opartisk person bedöma till mejerier
levererad mjölks beskaffenhet, dess fetthalt och dess
lämplighet för mejerihandteringen. Dylika föreningar,
som 1908 började bildas i Sverige enligt danskt
mönster, ha mejerier till ledamöter. 1924 fanns ett
10-tal dylika föreningar, flertalet med ett helt län
till verksamhetsområde.
H. J. Dft.
Mjölkcentral, alldaglig benämning på centralorganisation
för mjölktillförseln i större samhällen.
Så kallas i enlighet härmed vanligen Landtmännens
mjölkförsäljningsförening i Stockholm.
H. J. Dft.
*Mjölkdroppen. Dess stiftare, doktor G. M.
Blumenthal, dog 12 april 1923 i Stockholm.
Mjölkfel, felaktig beskaffenhet hos mjölk, kan
antingen härröra af en förändring hos mjölken, förr än
den lämnar jufret, förorsakad af matsmältningsstörningar
eller invärtes sjukdom hos djuret, eller ock
uppkomma under mjölkens förvaring. Följande
mjölkfel äro vanliga. Dålig eller oren smak och
lukt kunna uppstå därigenom, att smak- och
luktämnen upptagas ur fodret (t. ex. löksmak, rofsmak,
fodersmak af klöfver) eller ur luften eller genom
förorening med gödseldelar (ladugårdssmak) eller
från rostiga kärl eller jäsningar. Besk eller bitter
smak får mjölken ofta mot afsiningstiden, men detta
fel kan äfven bero på fodret (särskildt baljväxtgröpe)
eller på matsmältningssjukdom hos djuret. Om tung,
kotung och kalltung mjölk se Mjölk, sp. 728.
Blåsur och slemmig (lång) beskaffenhet hos mjölken
orsakas af syrning, framkallad af vissa mjölksyrebakterier;
den förra kan förorsaka matsmältningsstörningar.
H. J. Dft.
*Mjölkningsmaskiner. Vid mjölkningsmaskinernas
vidare utveckling har man numera frångått
tryckmaskinerna, emedan det var svårt att afpassa
dem efter växlande spen- och jufverformer. Alla
nu brukliga maskiner arbeta med sugning, som
genom pulsatorn göres intermittent, så att fortvarande
blodöfverfyllnad i spenen förebygges. Verkställda
profningar och den praktiska erfarenheten ha visat,
att man med nu använda maskiner kan mjölka ut
jufret lika fullständigt som med handmjölkning och
utan skada eller obehag för kon och att, om maskin- och
ledningsslangar omsorgsfullt rengöras med varmt
och kallt vatten, maskinmjölkningen lämnar en från
smuts och bakterier renare mjölk än handmjölkning.
H. J. Dft.
Mjölkproduktionsvärde. Se Fodervärde.
Suppl., sp. 912.
*Mjölkpulver. — 2. Jfr Kopulver.
Mjölksyradt silfver. Se Aktol. Suppl.
Mjölktäta, bot., namn på Pinguicula vulgaris.
Mjölkvattnet, Stora, en omkr. 11 kvkm. stor
sjö, 544 m. ö. h., genomfluten af Långan (se d. o.
Suppl.). V. om sjön ligger Mjölkvattsfjället (1,246
m. ö. h.), i ö. Oldfjällen.
O. Sjn.
Mjöllöss, zool. Se Växtlöss, sp. 487.
Mjölmottet, zool. Se Mottfjärilar.
*Mława tillhör nu Polen, vojevodskapet
Warschau. 17,141 inv. (1921). M. är äfven namn på
ett distrikt i vojevodskapet Warschau med 88,920
inv. (s. å.). Under Världskriget hade ryssarna
sedan mars 1915 omsorgsfullt befäst en ställning s.
och s. ö. om M., men 16 juli intogs den med storm af
tyskarna under general v. Gallwitz. Jfr Världskriget,
sp. 186 och 189.
E. A—t. L. W:son M.
Mlk, förkortning för Marinläkarkåren.
*Mo. — 2. Socknen omfattar nu 10,090 har.
1,907 inv. (1924). M. tillhör nu Ala kontrakt,
Uppsala stift. — 5. M. tillhör nu Nätra kontrakt. 1,992
inv. (1924).
*Mo, orter i Norge. — 2. M. härad heter nu
Mo-Rana, sedan kyrkplatsen Mo 1 jan. 1923
frånskilts och nu utgör ett "ladested" med 1,430 inv.
(1920). Vid ladestedet utfaller Ranelven, som
genomströmmar Dunderlandsdalen, ut i Ranenfjord,
och därifrån går järnväg (bruksjärnväg) till de stora
malmfälten vid Storforshei i Dunderlandsdalen.
Mellanriksväg leder öfver Umbugtens fjällstuga till
Stora Umevatten i Sverige.
K. G. G.
M. O., förkortning för militieombudsmannen.
Mobarrad. Se Mubarrad.
*Moberg (sp. 766), J. Kr., dog 30 dec. 1915.
Till Internationella geologkongressen i Stockholm
1910 författade M. guider för exkursionerna inom
Skånes silurområden (i Geol. fören:s "Förhandl."
1910) samt en historisk-stratigrafisk öfversikt af
Sveriges silur (i "Sveriges geol. unders." Ser. C.
N:o 229, 1911).
K. A. G.
*Moberg (sp. 767), K. A., blef 1918 prorektor
vid Lunds universitet. — 2. Vilhelm Ludvig
M., den föregåendes broder, läkare, akademisk
lärare, f. 14 okt. 1866 i Norrköping, med. licentiat
i Stockholm 1899, studerade hos Lassar i Berlin
(1899), vid Hôpital S:t Louis i Paris (1899—1900)
och hos Unna i Hamburg (1900), disputerade i
Stockholm för med. doktorsgrad 1905 samt
promoverades s. å. i Uppsala och utnämndes till docent i
dermatologi vid Karolinska institutet. 1893—96
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
